Kattflicka har bestamt sig for att flytta in.

Ar det verkligen sa ?! Trots att hon har tillgang til mat 24/7 ?

Givetvis jagar en tamkatt,men med regelbunden tillgång på föda mycket mindre än en vildkatt, med instikten driver dem att jag smådjur och fåglar.
Om inte är hungriga så dödar de bytet och tar hem det allt som oftats.

Att skaffa en till katt bör du nog undvika , det kan vara mer av djurplågeri ifall de inte trivs ihop, ett ex familj hade två katter, en tjock rödhårig hankatt som bodde nere och en smal spräcklig honkatt som bodde på övervåningen, båda utekatter.
Med jämna mellanrum gick den tjocka hankatten upp och spöade skiten ut honkatten så hon fick lov att gömma sig under en låg byrå där tjockisen helt enkelt in kom in under, sen stampade tjockisen iväg och åt hennes mat med, med påföljd att han blev ännu rundare och hon förblev mager.

Hankatten hade flyttat in där först och såg öht inte på honkatten med blida ögon.

Ja det ar helt klart att jag inte kommer skaffa en katt till. Bara tanken pa att hon kan ta sa illa vid sig och faktiskt overge oss ar nog.

Skulle jag genomfora detta och flickan lamnar oss sa vete sjutton om inte sambon skulle sparka ut mig och den nya katten, for att sedan leta upp flickan och sa lever dessa 2 lyckliga i alla sina dar

Tack for alla rad, verkligen kanon och uppskattat !

Du gör helt rätt, jag skulle heller inte chansa. Instämmer till 100% med pewpew, man kan inte förutse din flickas reaktion. Tråkigt verkar hon inte ha med två tvåbenta kompisar som avgudar henne. Egen tomt och bra jaktmarker.

Hund? Om jag inte minns fel var du på g att skaffa ny hund när flickan flyttade in. Min erfarenhet är att även de mest inbitna ensamkatterna accepterar en hund förutsatt att hunden inte gör elaka utfall mot katten. Kan bli lite knepigt i början med en kaxig valp. Jag hade en katt för länge sedan som blev superkompis med grannens hund. Vi gick på långa promenader tillsammans, grannen, hunden, katten och jag, jättemysigt.

Joda, hund var det vi pratade om, det som fick oss att avvakta ar ju detta med att jag reser tillbaka till Sverige da och da och aven om sambon inte foljer med alla ganger sa skulle det bli problem med hundvakt nar han jobbar te.x

Men drommen finns att en dag kunna skaffa oss en liten vovve.

Detta är helt normalt katt beteende. De tar hem mat till flocken; ni tar ju också med er mat hem Katter är kanske inte flockdjur i grunden så som hundar är, men huskatten är mån om sin lilla flock ändå. Att de lever ibland gissar jag av mina 20+ år som kattägare är för att ni ska få ta del av jakten tillsammans. Det är lite makabert men för katter är det "roliga" att ha ihjäl dem. Så som katter leker med låtsas möss leker de också med riktiga möss. Mindre kul när en av våra bestämde sig för att göra det inomhus med stora sorkar. Det är förvånansvärt mycket blod i en sork

Det är rätt fint faktiskt att du tänker så (och som hundägare låter du mycket ansvarsfull ), men katter är mycket självständigare än hundar. Det är naturligt för dem att man har sina egna liv. Enda gången jag tycker att kattägare ska ha dåligt samvete för att de är borta mycket är om de har innekatt. Innekatter har ju inte ett eget uteliv så då är det - i min åsikt - ägarens ansvar att vara hemma och "underhålla" katten.

I övrigt vill jag också stämma in i kören om att katter inte har tråkigt när de ligger och myser i solen; det är vad katter gör. Hon är fullt förmögen att underhålla sig själv om hon vill (eftersom hon få lov att gå ut). En uttråkad katt river ner ditt hem (precis som en understimulerad hund). Just honkatter kan vara lite svårare att bedöma åldern på, det är möjligt att hon är en äldre kisse som bara behöver sova mer, men det kan också vara att livet är gött och matskålen full, så hon behöver inte göra mer än tycka det är gött å leva.

Håller med dig men vill tillägga att en uttråkad katt inte alltid får felbeteenden som gör att de tex. klöser sönder tapeter och möbler. En del katter blir ist. apatiska och drar sig undan och bara vilar och sover. Därför är det lite svårt att genom text göra en klar bild av TS katt, men jag tycker det låter som en fullkomligt harmonisk katt. Alla beteendeförändringar ger anledning till att fundera om katten mår bra eller dåligt, det har TS uppmärksammat, men jag tror som sagt att det är lugnt.

Jag kan ta mig tusan sla vad om att om hon en dag kommer in med blodig sork sa ar jag ensam hemma. Skulle inte forvana mig ett dugg

Hon har faktiskt en liten leksaksmus inne, en som ar "ostoppad" och vi, naja sambon iaf, fyller pa med kattmynta. Och ja, det ar precis samma lek som hon har med den riktiga vara. Nar jag sitter vid datorn sa har jag full utsikt mot tradgarden och ser darfor da och da nar hon hittat en stackars nabbmus som gar ett grymt ode till motes. Det har hant fler an en gang att jag far kasta mig upp och stanga dorren nar jag ser att hon ar pa vag in med en liten mus i munnen.

Ett under det finnas nagra moss kvar att ha ihjal har i omradet

Nu får min gamling inga kullar längre men när hon fick brukade hon släpa in möss halvlevande till sina ungar så de skulle få lära sig. Mindre trevligt!

haha, alltsa jag kan inget annat an att skratta. Jag vet precis hur jag skulle reagera om det hande. Tack gode gud hon ar kastrerad - haha.

Aha, är det halvdöda möss? Det är typiskt kattmammabeteende, att ta hem byten som är lite lagom försvagade så att "ungarna", dvs ni husfolk, ska ha nåt fint att träna jaktbeteende med. Det brukar vara småmöss, oftast näbbmus. Även hankatter tar in byten som presenter, för att bidra. Så försök att inte störa dig, se det som en fin gåva för det är vad katten menar.

När man har kull och mamman är utekatt, ungarna givetvis inne, får man se mamman ta in byten i stigande svårighetsgrad. Min kisse började med gräshoppor och andra insekter, sedan blev det små ödlor och grodor. Sist och slutligen gav hon möss åt ungarna, typ eldprovet för att klara sig själv kanske?. Ni ligger alltså högt på kattens rankinglista, tror jag.

Jag tror även jag att hon absolut äter vissa av sina byten, men om det är näbbmöss brukar det bli en present eftersom de smakar pyton men duger bra att träna jakt på.

Avmaska henne, hon har med största sannolikhet mask. Kanske blir hon piggare? Masken äter ju upp näringen inne i tarmen, inte så mycket att värddjuret dör men försvagade blir de även om det inte direkt syns något. Här i Sverige har det blivit en policy att inte avmaska om man inte sett mask, vilket jag tycker är helt fel när det gäller jagande katter, som givet får det. Om du är osäker: Det finns kits att löpa som heter Kolla masken och liknande, då man skickar in en påse bajs till lab.

Jag tror inte heller katter är 100 % flockdjur, speciellt om de kastrerats tidigt som man gör numera. De blir kvar i "tonårsstadiet" då de är ganska självständiga men gärna umgås med andra katter. Det här är en teori bara, men domesticeringen av katt har hållit på i många tusen år nu och arten förändras, precis som alla andra djur i människans tjänst har gjort. En rätt bra jämförelse är alla tamgrisar världen över har kommit från lokalt tämjda vildsvin, då man avlat på de mesiga, godmodiga grisarna och fått fram vad som verkar vara ett helt annat djur. Vi gör ju ett urval vad gäller katter också. Förr ville man ha goda jägare och därför har så många katter kvar sin starka jaktinstinkt.

Vilda katter leker inte ihjäl bytena som våra "övermätta" tama. Det sägs bero på, att de inte får utlopp för jaktinstinkterna tillräckligt, eftersom de blir matade och inte vill det hela ska vara raskt avklarat som en förvildad katt tycker. De vill dra ut på det hela när de väl fått tag i ett byte och om det dör för fort är det inte lika kul. Våra små gosepälsbollar är ju rovdjur, även om katten som art fortfarande är nära det vilda.

Våra katter är också steriliserade/kastrerade, men det har inte hindrat dom från att t.ex. släppa en levande mus i håret på mig när jag låg och sov på soffan eller att försöka lära en ung schäfer att jaga genom att släppa levande möss framför henne. Och jag har flera gånger sett hur åtminstone ena katten bär in en pigg och oskadad mus, släpper den och sedan ointresserat går därifrån.

När det gäller att skaffa en katt eller hund till, så tycker jag att det brukar gå ganska bra. Tror inte att någon katt blir överlycklig över att hitta en ny katt eller hund eller ens en ny stol i sitt hem, men det brukar gå över. Har aldrig haft en katt som lämnat hemmet för den sakens skull.

I en annan tråd tipsades det om det här programmet, och i det fanns det många utegående katter som höll sig mycket nära sin tomt:

http://www.svtplay.se/video/1756813/del-2-av-18-kattens-hemliga-vagar