1mg 25i-Nbome + röka - total förvirring, "egodöd" och utforskande av sinnet

Jag ska skriva av mig lite om mina 2 upplevelser på 25i-nbome, lite kort om första gången då det är andra som är intressant!

Jag: Man 19 år, 75 kg, 182 cm.
Flickvän: 18 år, 52 kg, 167 cm
Tidigare drogerfarenheter: Alkohol, cannabis samt diverse smärtstillande. (Gäller för båda)
Dos: 1mg 25i-nbome båda gångerna, plus ca 1g riktigt bra hasch andra gången.

"Förord"?: Jag har länge varit intresserad av hallucinogener och läst otroligt mycket om dem men det har aldrig blivit av p.g.a diverse anledningar (Jag kunde inte få tag på något). Samtidigt hade min flickväns intresse för denna typ av droger växt på senare tid, och vi spanade lite på silk road och liknande men bestämde oss att beställa 25i, eftersom det är lagligt, hyfsat billigt och kommer snabbt hem till brevlådan.

Första gången: Vi hade fått hem 4 lappar som var för sig innehöll 0,5mg som vi tänkte ta 2 var av, så vi körde upp dem under läppen, båda väldigt nervösa. Jag hade inga problem med att hålla kvar lapparna under läppen men min flickvän hade det av någon anledning, hon börjar oroa sig att hon inte kommer känna av något då lapparna åkte lite hit och dit i munnen så fort hon log men la sig till sist bra på varsin sida.

Eftersom vi (läs hon) hade lite problem med lapparna bestämde vi oss för att lägga oss i sängen och kolla på någon serie medan vi väntade, väldigt förväntansfulla nu.

30 minuter efter intag: Här börjar jag känna mig lite konstig i kroppen, inga konkreta hallucinationer än men definitivt en känsla i kroppen, jag är lite yr och spänd. Min flickvän hade ännu inte fått något men vi gissade på att det var p.g.a problemen med lapparna.

40 minuter: Nu börjar definitivt något hända för båda oss, min flickvän har svårt att sluta le och börjar känna sig riktigt varm och svettig. Situationen gör att vi båda börjar skratta och till slut skrattar hon så att tårarna sprutar. Detta med att hon skrattade så att hon grät var något som fortsatte ett ganska bra tag. Jag mår även lite illa, men jag skyllde på ankan jag åt tidigare på dagen.

60 minuter: Här kan vi inte längre sitta still och de första hallucinationerna har kommit, texten på datorn rör på sig och alla mönster hemma hos mig börjar röra på sig. Vi har fortfarande en spänd känsla i kroppen och vi bestämmer oss för att ta ett bad för att lugna ner oss lite, i badkaret råkade vi skvätta vatten på väggen och alla små vattendroppar såg ut att inte bara glida neråt utan lite hur de ville. Det var mycket roande och vi förundrades över hur stora kaklet var i badrummet.

90 minuter och framåt: Nu tyckte min flickvän att det är lite jobbigt att vara i min lägenhet då det är väldigt mycket mönster som man inte lägger märke till nykter, hon försökte till exempel lägga sig under en handduk i sängen för att slippa se dem. Förövrigt klagade hon var femte minut på att hon svettades och den där handduken fick följa med hela tiden för att torka av svett hehe.

Därför bestämmer vi oss för att gå ut på balkongen trapphuset för att ta en cigg, den vanligtvis lilla balkongen såg ut att vara stor nog för cirka 10 personer just nu, och med solen som lyste på den såg den helt underbar. Även fast det inte regnade tyckte jag mig se saker flyta på marken och regndroppar slå mot taken, jag fick helt plötsligt en rysning i kroppen att allt är perfekt, jag sitter på ett otroligt vackert ställe med en person jag älskar och litar på hur mycket som helst.

Här bestämmer vi oss för att gå ut och promenera lite, vi kom ut hur glada som helst och förundrades över hur konstiga alla var, hur alla gick och hur folk klädde sig. Vi kunde ha ett mål att gå till en park och gunga lite men så kom en cyklist eller liknande susandes förbi oss i en annan riktning och utan att tänka på det var den riktningen den vi gick. En speciellt rolig händelse var när vi gick förbi en familj på två vuxna och ett barn, och mamman "släpade" ungen med sig fast han stod på benen bara att hela överkroppen hängde neråt och det så mycket skumt ut, samtidigt som mamman sa "Är du trött eller?!", som att det var helt normalt att gå sådär. Detta kunde vi inte hålla oss för skratt åt och den meningen fick bli vårt motto för resten av dagen.

Vi gick in en kort stund efter att vi hade varit på konsum (Tips, fruktavdelningen var magisk) men gick snabbt ut igen, orkar inte skriva så mycket mer om just det men vi gick i sammanlagt 6 timmar på den här dagen med en paus på kanske 30 minuter!

Dagen slutade med att vi satt och funderade på när vi skulle ta detta en gång till när vi äntligen kom hem, extremt rolig dag!

Tripp nummer två: Två dagar efter den första trippen funderade vi på om vi skulle trippa en gång till, men vi läste på många ställen om att man var tvungen att vänta ut en tolerans, så vi bestämde oss för att köpa röka istället, den tredje dagen så såg jag att en användare här på flashback skrev att han hade fått en minst lika stark effekt dagen efter (Tack till dig!) så vi bestämde oss för att beställa en gång till, den här gången hade vi också röka!

Vi fick brevet runt 12 på dagen men bestämde oss för att vänta till ca 4 för att uppleva kvällen när vi trippade också. Den här gången gick det bättre med intaget för oss båda vilket gjorde att vi båda fick en grov känsla i kroppen efter 30 minuter, och små hallucinationer då också. Den här gången var vi lite mer yra och spända och vi fick en känsla liknande när man rest sig upp för snabbt. Som första gången klarade min flickvän inte av att vara inomhus med alla mönster utan vi gick ut, denna gången gick vi till parken vi tänkte gå till första gången och hade otroligt roligt! Vi lekte på sakerna som fanns där och förundrades över hur bergen andades och allt såg så vackert ut. Vi bestämde oss för att gå till konsum och väl där inne var det ett par barn som lekte tjuv och polis, jag blev nästan lyrisk och ville vara med, men min flickvän påpekade hur skumt det skulle se ut om en vuxen kille med grova svettningar och tefatspupiller sprang efter ett par barn..

När vi skulle betala märkte jag hur bra allting passade ihop, alla varor var antingen orangea eller gröna och vi detta gjorde oss mycket nöjda och glada. Eftersom det hade gått cirka två timmar sedan intag bestämde vi oss för att gå hem och röka haschet vi hade kvar, så vi kom hem och laddade upp vår bong. Efter detta är tidsuppfattningen lite skev men jag minns att min flickvän sa "Jag förstår nästan ingenting" och detta roade mig så mycket så jag började apskratta, jag föreslog att vi skulle ta några hits till för att få bort den där känslan att man ens förstod någonting.

Tidsuppfattning = 0 Jag minns att vi ligger i sängen och när jag kollar på min flickvän växer hon i storlek så att hon blev flera hundra gånger större än mig, som att jag kollade på en riktigt stor staty! Jag hade redan nu börjat glömma bort vad som hände och jag kom på mig själv att kolla storögt på min flickvän och utbrista saker såsom "Wow, otroligt" och skratta. Min flickvän blev lite illa till mods av detta och hur konstigt allt var så hon ville gå ut. Jag gick med på det här då jag inte riktigt förstod än hur borta vi var, så vi gick ut. När vi kom ut såg gatan ut som ett godisland, allting var böjt som en kulle och det kändes som att jag gick uppför en backe hela tiden. Vi var på väg till den park vi var i i början av trippen men på väg dit utbrast vi "Jag fattar inte" ungefär 1 gång var tionde sekund. En liten minneslucka här men vi är i trappan som leder upp till parken, och jag kommer på vem jag är igen och ser min flickvän sitta på en bänk och högt fråga; "Är det här verkligt eller drömmer jag?" Just då förändrades hela trippen och jag förstår att jag måste få hem oss båda innan något händer oss.

Eftersom att vi båda på väg hem glömmer bort oss själva och vem vi är varannan sekund var vi båda i panik stundtals, jag trodde att vi hade fått en psykos och var övertygade att vi måste hem och sova. Jag tröstade min flickvän som trodde att bara hon hade blivit galen med att vi skulle hem och ta ett varmt bad. När vi kom in gick vi in i badrummet och började spola upp badet, just nu hade jag så kraftiga hallucinationer så jag visste inte vad som var upp och ner. Jag kunde kolla på min flickvän men jag förstod inte vad det var jag såg, utan bilden bara rasade framför mina ögon och jag glömde bort vem jag var igen. Detta hände varannan sekund, varannan sekund kom jag på att vi var på droger, men glömde bort det lika snabbt. Den andra sekunden kunde jag tro att vi båda hade en psykos och att vi aldrig skulle komma tillbaka. Att vi hade en psykos fastnade i mitt huvud flera gånger och jag fick nästan panik och stängde av badvattnet och ledde oss in till sovrummet.

Fortsättning kommer

Fortsättning

När vi ligger där i sovrummet är förvirringen total, inte bara på grund av att jag glömde bort hela min existens och vem personen jag höll i handen var 50 gånger på vägen till sovrummet. Utan för att jag kunde inte se normalt utan jag hallucinerade så kraftigt så ingenting hade någon mening. På grund av att vi glömde bort allting av vad som hade hänt hela tiden, kunde jag "vakna upp" igen utan att förstå vad som händer, och tycka att min flickvän som sa att jag skulle lägga mig igen för att hon trodde vi var psykiskt störde, var konstig. Detta turades vi om med och de gångerna vi "vaknade upp" tillsammans trodde vi att vi skulle förlora förståndet och jag sa saker som; "Det är okej att vara rädd" och "Du kommer glömma allt snart igen men jag vill bara säga att jag älskar dig"

Det kändes som att vi tog farväl, och att uppleva detta varannan sekund var otroligt jobbigt. Ibland vaknade båda upp samtdigt och undrade vad fan vi höll på med, vi lyckades sätta på en film. Men lika snabbt glömde jag bort allting och filmen hade ingen mening längre, jag kommer ihåg att jag kollade på filmen men att det var ljudet jag såg istället för bilden, och jag hörde bilden. Jag sa åt min flickvän att lägga sig på min axel och blunda och vänta av ruset, och där försvann jag helt ett tag. Jag minns en sak speciellt och det var att när jag låg och blundade för att ta emot vad som kom mot oss, utbrast jag "Mitt undermedvetna är konstigt". Jag hörde ingenting längre, jag förstod ingenting och känslan av att min flickvän låg på min axel smälte in i mig och jag blev en tanke. En tanke utan upp utan ner jag bara existerade, sedan öppnade jag upp ögonen och glömde vad som just hänt, samtidigt gjorde min flickvän detsamma och föreslog att vi skulle gå ut och ha roligt (Ha i åtanke att detta hänt ungefär 20 gånger sedan vi lagt oss i sängen), vilket vi gjorde. Det var det bästa vi kunde ha gjort.

Vi bytte rum och gick runt i lägenheten, nu spelade det ingen roll att vi glömde vilka vi var, för det var en skön känsla. Vi gick runt runt runt i lägenheten och bara pratade med varandra och påminde oss själv att vi hade tagit en drog, fast vi fattade fortfarande stundtals ingenting av vad någonting betydde. Därefter satte vi oss i soffan och åt glass, och när vi kände att vi försvann för långt bort gick vi ett varv runt lägenheten.

Efter ett tag när det värsta lagt sig rökte vi lite till och kollade på sagan om ringen, därefter gick vi in i sovrummet och sov.

Såhär i efterhand känner jag att, hur mycket jag än hade läst om snetrippar osv. hade jag aldrig varit beredd på det som hände, man måste uppleva det. Jag visste exakt innan hur man skulle bryta en snetripp t.ex. genom miljöbyte osv men när jag försvann hela tiden kunde jag inte förstå det. Jag är också otroligt glad att inte någon av oss var själva när detta hände utan vi var alltid tillsammans och kände att om vi klarade oss igenom det där kunde vi klara vad som helst. Den paniken jag kände när det var som värst skulle jag inte önska min värsta fiende. Såhär i efterhand mår vi lika bra som vanligt och planerar att trippa snart igen, då vi är lite mer förberedda för en riktig tripp istället för en tripp på enbart 25i, med riktig mindfuck.

Jag uppskattar all kritik och hur jag kan förbättra mitt skrivande och så, fråga bara på om det är något som var oklart eller om ni vill veta något mer!

Intressant läsning! Ska själv precis testa 25i och läser runt lite i förberedande syfte
Tack för rapporten, ta hand om er!

Tack för rapporten!

Många som säger att de ska skriva (jag t. ex ) och sen blir det inte mkt av det. Tack för din tid och en rapport som inte innehåller ett gäng förkortningar av tillstånd som knappt är bergripliga för gemene man. Alla kan läsa och relatera på någon nivå, tummen upp!

Angående den grammatiska biten så, -jag skojar!! (det får någon behörig avgöra) -jag intresserar mig i andras upplevelser!

Inget allergitest här inte Pang på.. Kan jag tycka är lite "noob"- men inte nödvändigtvis i en negativ bemärkelse.

Känner igen mig på flera av beskrivningarna, gillar balkong-delen och det vackra, rofyllda och "perfekta" tillståndet åtminstone jag eftersträvar med min tripp. Bekant känns även helvetes-delen, skyll dig själv när du blandar -Nä hade gjort exakt samma sak, har gjort samma tabbe, ska det stå...

Tankarna går till Gullivers resor när du beskriver storleksförhållandet till din flickvän. Kul? -Nej skitkul

Får en känsla av att detta inte är dina första/sista två trippar? Dels därför att du gjort din skittripp nu och klarat dig mkt väl, men främst därför att du skriver om den och mitt intryck av dig är att du saknar "stelheten" som inte löser sig alls med hallucinogener.

Kanske bör det formuleras tvärt om för tydlighetens skull? -Du verkar sakna svennementaliteten -kontrollfreaks -delen, som i min mening är den sämsta möjliga förutsättningen för att bli psykonaut?

När det gäller formuleringen "egodöd" i rubriken så stämmer den inte helt med min uppfattning av begreppet. (men du får gärna ha din egen) För mig är egodöd ett tillstånd där jag i rättegångsformat måste se orsak-verkan och ta ansvar för ALLA mina handlingar. Eller som många hävdar att i livets absoluta slutskede, så får man gå på premiär av spelfilmen feautering sig själv. evilgrin39*

Den biten avskräcker nog fler än de som verkligen klarar av att se sig själv utan jagets alla försvarsfilter? Att acceptera alla sina tillkortakommanden och den påverkan de haft på andras liv och sitt eget, är inte för de fainthearted...! Jag tror på allvar bakom allt mörker och cynism, att det finns en "gateway" till ökad kunskap och självkännedom genom att utforska sitt inre.

Ökad självkännedom genom att riskera latent galenskap? -Jag tror på allvar att "galenskap" är ett tillstånd av öppet sinnelag, (även om svårt och opraktiskt) nedsmutsat av rädsla till något vidrigt, farligt... något genuint lagom svenskt.

Välkommen in i klubben! whink*