Citat:
Ursprungligen postat av Golachab
All yoga är transcendental och inte fysisk i första hand. Syftet med yoga är att nå Gud/Brahman och bli upplyst och nå befrielse från samsara (moksh). Yoga betyder ungefär "förening" (Med Gud/Världssjälen, brahman). Du tänker på asana yoga (ställningsyoga) vilket bara är en del av hatha yoga, en av de stora yogaskolorna och är vad de allra flesta västerlänningar tror
är yoga. Men då är syftet delvis precis vad du skrev. Den formen av hatha yoga vi känner till är från
Tirumalai Krishnamacharya hans son Desikachar och lärjungarna och inte den ursprungliga. Praktiserandet av
Surya Namaskar är inte en så gammal som många fått för sig utan spåras just till 1800-1900 talet och nämnda personligheter. Dock så finns asanas i gamla skrifter som
Sritattvanidhi.
Alltså, yoga har absolut ingen fokus på det fysiska och meditation på det mentala och andliga. Meditation ingår i yoga. Bhagavad-gita menar att den enda yoga som bör utövas i vår tid (kali yuga) är bhakti yoga, hängivenhetens yoga. De andra är ytterst svårt att nå moksh med och bortkastad tid för de allra flesta. Men detta är då givetvis ur religiös synvinkel. Oavsett det är yoga inte att förknippa med gymnastik och fysiskt välmående, det är en trevlig bonus av asana yoga.
Gällande nadis och shushumna har du helt rätt.
http://www.jonnmumfordconsult.com/articles_Kundalini.html
Jag rekommenderar starkt Swami Anandakapila Saraswati's (Jonn Mumford) böcker i ämnet, personen bakom länken ovan.
vår första instinkt är att du är en förläst bokmal som har övat in alla teoretiska förklaringsmodeller utan att själv tagit reda på hur det ligger till, för vad är poängen med att klassificera och medvetet utöva specifika yogaklassificeringar när kroppen själv känner vad som behövs göras, utan klassificeringar och på ren instinkt? det är ju dock möjligt att du har rätt ändå och dessutom fullt möjligt att vår instinkt har fel, fast det är egentligen irrelevant eftersom instinkten går före fakta, eftersom fakta konstant förändras eftersom de är resultatet av det nuvarande kunskapsläget, som i sin tur är resultatet av intellektet; medan instinkten är resultatet av tusentals år av evolution och således resultatet av vad naturen anser vara rätt, inte vad människan anser vara rätt; och i såna här lägen litar vi mer på naturen än på människan, för naturen tänker inte på sig själv, för naturen tänker inte alls, naturen bara är.
hur vet du att vi har rätt? hade vi haft rätt så hade det varit bevisat att sushumna är ryggmärgen, och hade det varit bevisat att sushumna är ryggmärgen så hade det pågått stor forskning inom chakran, meridianer och kundalini, och det gör det inte, för då hade alla diskussioner här inne sett
helt annorlunda ut.
för övrigt tackar jag för ditt svar och ska kolla upp rekommendationen om swami ananånting eftersom vi med handen på hjärtat är väldigt obildad inom allt vad yoga heter, även om vår kropp spontant kan utföra de mest konstiga ställningarna som vi inte ens trodde var möjliga, och det är därför det är bäst att inte tro och tänka så mycket utan bara göra, åtminstone i såna här fall, eftersom vår tro begränsade vår kapacitet och satte murar för verkligheten.
edit: vår ärlighet är inte menad att såra utan bara förklara hur vi känner.