Jag misstänker att komunsammanslagningarna under främst 1950- och 1960-talen baserades på modeideér och maktanspråk från politiker och tjänstemän som idag rationaliserades av med en officiell myt om stordriftsfördelar.
Proffessor Jan Sundberg i boken Det kommunala folkhemmet;
"I motsats till argumenten idag framhölls små kommuner som mer sparsamma, vilket i tiden av ekonomisk expansion ansågs vara en olägenhet."
"Det finns inga belägg för att en sammanslagning utan ökade ekonomiska resurser leder till ökad service. Snarare pekar utgången till det motsatta, d.v.s. försämring."
En annan aspekt är förstås demokratin..hur den uppfattas och fungerar
"....I samma andetag fortsätter han med att konstatera hur de omfattande kommunsammanslagningarna under perioden 1962 till 1974 hör till de mest radikala i Västeuropa. Reformen kan i förstone ses som ett misstag av historiska proportioner från stark demokratisynpunkt..... "(Premfors 2000, sid 187).
Socialdemokraten och Nobelpristagaren i ekonomi Gunnar Myrdal ställde sig kritiskt till vad hans eget parti hade åstadkommit. Han konkluderade med att säga: Storskalighet och centralisering är varken effektivitetsskapande, kostnadsförbilligande eller till lycka för människorna, när det gäller kommunernas storlek över en viss gräns, universitetens studentantal eller ens skolornas elevantal, rätts- och polisväsendets organisation, boendets utformning o.s.v. ... Den centralisering och storskalighet som vi låtit drabba oss på dessa andra områden är ett resultat av att vi, eller rättare sagt de som styr oss, varit benägna att behandla samhällsproblemen ensidigt, som om alla varit så enkelt tekniska som postgirot och väderlekstjänsten (Myrdal 1982, 94).
Dessa axplock sammanfattar en hel del av mina farhågor och åsikter.
Min egen uppfattning är att ansvarserodering och stordrift går hand i hand. När volymen växer och en verksamhet blir mer rationell så växer även det spendersamma monstret Ansvarseroderingen...vilket får tjänstemän och politiker att uppfinna nya projekt och "nödvändigheter" som raskt slukar de extra resurser som ev stordriftsfördelar skapat.
Ekonomer i detta forum kanske kan svara på om ekonomi som ideologi och praktik understödjer iden om storkomuner såsom rationellt, önskvärt eller t.o.m. nödvändigt.
Eller om det är så att ekonomi eller ekonomism har blivit "kapat" och används felaktigt av politiker för att rationalisera och försvara storkomunerna?
Proffessor Jan Sundberg i boken Det kommunala folkhemmet;
"I motsats till argumenten idag framhölls små kommuner som mer sparsamma, vilket i tiden av ekonomisk expansion ansågs vara en olägenhet."
"Det finns inga belägg för att en sammanslagning utan ökade ekonomiska resurser leder till ökad service. Snarare pekar utgången till det motsatta, d.v.s. försämring."
En annan aspekt är förstås demokratin..hur den uppfattas och fungerar
"....I samma andetag fortsätter han med att konstatera hur de omfattande kommunsammanslagningarna under perioden 1962 till 1974 hör till de mest radikala i Västeuropa. Reformen kan i förstone ses som ett misstag av historiska proportioner från stark demokratisynpunkt..... "(Premfors 2000, sid 187).
Socialdemokraten och Nobelpristagaren i ekonomi Gunnar Myrdal ställde sig kritiskt till vad hans eget parti hade åstadkommit. Han konkluderade med att säga: Storskalighet och centralisering är varken effektivitetsskapande, kostnadsförbilligande eller till lycka för människorna, när det gäller kommunernas storlek över en viss gräns, universitetens studentantal eller ens skolornas elevantal, rätts- och polisväsendets organisation, boendets utformning o.s.v. ... Den centralisering och storskalighet som vi låtit drabba oss på dessa andra områden är ett resultat av att vi, eller rättare sagt de som styr oss, varit benägna att behandla samhällsproblemen ensidigt, som om alla varit så enkelt tekniska som postgirot och väderlekstjänsten (Myrdal 1982, 94).
Dessa axplock sammanfattar en hel del av mina farhågor och åsikter.
Min egen uppfattning är att ansvarserodering och stordrift går hand i hand. När volymen växer och en verksamhet blir mer rationell så växer även det spendersamma monstret Ansvarseroderingen...vilket får tjänstemän och politiker att uppfinna nya projekt och "nödvändigheter" som raskt slukar de extra resurser som ev stordriftsfördelar skapat.
Ekonomer i detta forum kanske kan svara på om ekonomi som ideologi och praktik understödjer iden om storkomuner såsom rationellt, önskvärt eller t.o.m. nödvändigt.
Eller om det är så att ekonomi eller ekonomism har blivit "kapat" och används felaktigt av politiker för att rationalisera och försvara storkomunerna?