Min morfar var med i SS! [HITLER] Skanderbeg Devision!

Jag är väldigt nyfiken just nu. Nyfiken men även väldigt chockad. Det är nämligen såhär att när jag var på semester nere i Kosovo (Balkan) så berättade min morbror och mina kusiner om min morfar och hur det var då han levde. Jag hann aldrig träffa honom för att han dog 1 år efter att jag föddes, och jag föddes i Sverige och han var olyckligtvis i Kosovo just då. Innan jag berättar denna sjuka historia om min morfar ville jag bara tillägga att han föddes kring 1921-23 där någonstans.

INNAN Andra Världskiget

- Enligt mina släktingar, behövde Hitler soldater till sin Nazistarmé, så han började sakta men säkert söka soldater i Balkan. Bosnier, albaner mestadels och även kroater (om jag minns rätt). Min morfar skall ha varit runt 20 års åldern, han var ogift och var lång, bredaxlad och hade ganska mycket muskelmassa som resultat av allt vardagligt slit. Han var även blåögd med ljust hår (likt en svensk) och så ska han ha varit vit (precis som jag och mina övriga släktingar).

Han fick en kallelse att komma till Nazisternas läger någonstans i Prishtina (Kosovos huvudstad). Han, och inte alls så många fler albaner blev kallade av Nazisterna. Allt berodde på hur man såg ut. Endast min morfar och alltså mycket få andra albaner uppfyllde Hitlers utseendekrav (om man säger så, vit osv.) Dom lastade upp honom tillsammans med dom andra soldaterna i ett tåg eller (okänt fordon) och transporterade bort dom till Tyskland.

Väl framme, fick dom uniform och fick lära sig hur man hanterar vapnet. Det var nämligen så här att Nazisterna utbildade min morfar till officer. Han var inne på sin tredje månad på officerutbildningen innan dom fick höra nyheten om att Hitler tagit sitt eget liv och att kriget i Tyskland är över.
''Vi har kapitulerat - ni kan nu gå vart ni vill!'' säger en tys nazistsoldat till min morfar och hans lilla grupp.

Min morfar och hans grupp (som bestod endast av albaner) började nu bege sig ifrån Tyskland. Dom gick i riktning mot Österrike till fots. Men en natt, var min morfar i behov av att gå på toa. Men självklart, mitt i en väg bredvid en skog, finns det ingen toa. Så han bad sina kamrater att vänta här tills han har kommit tillbaka från skogen. När han gör sina behov, och sedan kommer ut ur skogen igen, ser han att ingen av hans kamrater är kvar.

(Det var nämligen så, fick jag reda på, att hans grupp hade stött på serber (slaver) på vägen och att dom tog hela hans grupp med sig i en transporter. Lyckligtvis var min morfar i skogen just då).

När han kommer ut, så är ingen kvar. Han letar och letar, han ser inga spår efter dom någonstans. Så han börjar istället bege sig mot Österrike ensam. Till fots.
Väl framme fick han övernatta hos en österländsk familj i utbytte mot att han hjälpte till familjen i farmen (dom var bondar). Det gjorde han självklart. Han bodde där i två veckor tills en dag då han tittar ut genom fönstret och ser serbiska soldater (eller ryssar, okänt) komma mot farmen. Han blir orolig, för han trodde att dom var ute efter honom (då han var med i SS).
Han sprang upp till vinden och gömde sina dokument där det stod om hans deltagande i SS osv. När dom kom fram till huset, så hörde min morfar att dom pratade serbiska, och han kunde även serbiska så han pratade med dom på deras språk. Då sade en av dom serbiska soldaterna: ''Du tillhör oss. Vad gör du hos denna farmen hos en österländsk familj?'' dom tog honom med sig samtidigt som fadern i den österländska familjen försökta ljuga och säga att han var från Österrike och att dom misstar sig. Men de hjälpte inte. Dom tog med honom till något konstigt läger, där var det fullt med fängslade människor. Alltifrån krigsförbrytare till mördare. Men vad sjutton är detta - tänkte min morfar. Han går runt i lägret och vet inte vad som händer. Han ser att varje dag kommer en lastbil och hämtar upp 100 fångar varje dag, vad dom gör med fångarna eller vart dom för dom visste han inte.

Tills en dag då min morfar hörde två serbiska soldater snacka albanska. Dom var albaner båda två bara det att dom jobbade för serberna (tvingat eller otvingat vet vi inte). Dom pratade om att sno en serbs klocka och hur dom skulle göra det. När min morfar hörde dom prata albanska gick han dit och hälsade på albanska. När dom såg att han var alban tittade dessa två soldater varandra en stund innan dom chockat sa: ''Du är alban?! Vad gör du här? Hur kom du hit?!''

Min morfar berättade hur han hamnat där och vad som hade hänt på vägen. Tills en utav dessa två albaner sa: ''Här har serbarna fört alla människor för att tillslut exekutera dom (mörda dom). Varje dag kommer en lastbil och hämtar upp 100 st fångar härifrån, dom tar dom till (okänd plats) och exekuterar dom.''

Min morfar var självklart också väldigt chockad. Vad gör han här? Han visste knappt vad det var!

Soldaterna började sedan snacka för sig själva om hur sjutton dom skulle få ut min morfar från lägret (fängelset). Han var ju alban och han ska dom inte döda tänkte dom. Hur det gick till sedan vet vi inte. Men min morfar kom hem efter 1 års tid, och när han kom hem trodde alla att han varit död sen länge. Men det visade det sig inte. Han var bland dom överlevande och tog sig hem med ett transporttåg.

Min morfar (och albanerna) lades in i samma bataljon, och Nazistyskarna döpte min morfars bataljon till Skenderbeg. Skenderbeg var en albansk krigare på 1400 talet. Jag tänkte också länka några bilder från bataljonen Skenderbeg. Titta här nedan:


http://www.youtube.com/watch?v=EAxrg7nMcs4&bpctr=134330973<wrap>0&skipcon trinter=1

VILL OCKSÅ tillägga att jag inte stöjder nazismen på något sätt. Detta gjorde heller inte min morfar, men han var tvungen. Straffet var döden eller fängelse.

självklart väljer man att gå med i SS om det är mellan liv och död. att döda judar är inget jämfört med att få fängelse eller bli skjuten. det var även en intressant historia du hade där.

Ja, visst är det så. Jag tror heller inte han dödade någon jude eller liknande då han utbildade sig till officer, tror han var på utbildning under hela händelsen fram till Hitlers självmord. Men att albaner dödat judar eller framför allt serber under Hitlerstyrandet skulle nog inte förvåna mig..

Glömde tillägga att min morfar skall ha varit på något militärläger i Mannheim. Jag har stort intresse av att ringa dit och göra en såkallad släktforskning på honom.

Om din morfar dödat någon eller ej är irrelevant. Det var krig och det är inget man kan göra något åt i efterhand. Visst man kan straffas för krigsförbrytelser men det är nog tveksamt om din morfar deltog i något sådant.

Leta du gärna efter information, men låt din morfar vila i frid.

Intressant.

Det borjade intressant men sedan sparade hela historien ur(nagonstans dar serber kidnappat din morfars soldater mitt i en skog i Osterrike) och det kanns som att dina slaktingar har kryddat till historien ordentligt, shqipe.

Österrike? Tyskland snarare. Läs noga. Kidnappade eller ej vet jag inte säkert heller, jag frågade inte om dom efteråt.

Jag förstår att historien om din morfar är intressant för dig, men den är inte på något sätt unik. Det lär finnas miljoner människor i Europa som har liknande berättelser om sina mor- och farföräldrar. Var glad att han inte hann börja kriga i Hitlers arméer.

Det här tycker jag är lite konstigt. Om de är mitt i skogen är det rimligt att anta att det inte är överdrivet mycket som låter. Hur kommer det sig att han inte hörde att något pågick? Hur långt in i skogen gick han egentligen?

Hur mycket stämmer i din story tror du? Samtalen mellan personerna? Har han återberättat allt till någon?

Du får ursäkta, men jag brukar vara lite skeptisk vid sådana berättelser. Har själv släktingar som stridigt för Hitler så att säga, har hört mycket men frågan är om man verkligen kan lita på sanningen i återberättandet, vissa saker glöms, visa saker missuppfattas eller förskönas. Dessutom brukar de äldre ha en vana att vinkla sin berättelser en aning.

Spännande,
Efter andra världskriget fanns inga serbiska trupper på tysk mark, däremot försökte Tito att invadera
de sydligaste delarna av Österrike, förbundslandet Kärnten, med huvudstaden Klagenfurt.
Men engelsmännen som befriade och förvaltade dessa områden tillät inte Tito att varken ockupera eller behålla en endaste meter av Österrike. Eventuella möten med serbiska trupper på österrikisk mark måste ha skett där.
Att din morfar var med i en del av den tyska krigsmakten är inte heller unikt, folk från alla länder fanns med och stred på Hitlers sida, kroatiens befolkning har av gammal tradition alltid varit allierad med Tyskland.
Det är lätt att få information om tyska soldater i andra världskriget, dagens Tyskland skickar ut all information de har. Sök på nätet, nånting med "soldatenarchiv"'

Till sist, inget ovanligt, varenda familj i hela europa, utom Schweiz och Sverige, har massor av historier att berätta,

Lycka till