Det där är nog bara en svada, Stor-Per var från Hede i Härjedalen och arbetade som skogsarbetare i regionen kring norra dalarna, härjedalen och Norge. Incidenten med hästarna har förvisso inträffat men det var inte i samband med ett slagsmål med "stornorsken". Det var så att Per var i Oslo och hade varit ute "på byn" där han som vanligt hamnat i trångmål till följd av att folk skulle mäta sig på honom eftersom han var så enormt stor. Det slutade som vanligt med att Per (som var en ganska försynt och lugn person) till slut tappade tålamodet med sina antagonister och helt sonika gav dom ett kok stryk.
Därefter var han ganska upprörd över att han inte fick vara ifred och polisen som på den tiden begagnade sig av hästar bestämde sig för att han skulle hämtas in då han var ganska berusad.
Dom boxade in honom med hästarna men Per tryckte bara bort dom med sina bara händer och polisen vädjade då helt enkelt att han skulle följa med dom frivilligt - vilket han också gjorde.
Handklovar var bara att glömma då han var alldeles för grov för dessa.
Det finns många gamla historier om Per, stenen som också nämns handlade om en sten som låg i älven där dom skulle flotta timmer och den ställde till besvär då timret fastnade på sin väg nerför forsen. Flera gubbar hade under dagen varit ute i forsen och med spett och handkraft brutit på stenen för att få upp den utan resultat.
På kvällen satt gubbarna i kojan och diskuterade om hur dom skulle få bort stenen när Per - som inte deltagit i diskussionen men lyssnat i bakgrunden - ursäktade sig och sade att han skulle gå ut en sväng. Det här tyckte gubbarna lät märkligt så dom bestämde sig för att följa efter honom. Då upptäcker dom att Per helt sonika knallar ned till älven och börjar mödosamt baxa den stora stenen upp ur älven för hand. TIll slut har han fått upp den hela vägen upp på älvbrinken och där ligger den än idag och går att beskåda för den som är nyfiken. Platsen ligger strax utanför Idre i norra dalarna.
Stenen har senare uppskattats till en vikt på ca 1200 kilo.
Jag kommer från Idre och har i hela min uppväxt hört historier om denna enorma man - många garanterat rena fantasier, men det finns också en hel samling med ögonvittnesskildringar i en bok om Stor Persvensa som han kallades - den står hemma i min hylla så de flesta fakta kan jag backa upp.
Stor Per blev med tiden dålig till hälsan men han förblev en kraftkarl. Bland annat så färdades han dom tre milen mellan Särna där sjukstugan låg och Idre där hans fästmö bodde - på spark!
Jag vill se den som gör om det idag.
Min farfar var bara runt 10 år gammal när Stor Per levde men han träffade honom flertalet gånger och kunde åtminstone berätta att han fick gunga i hans händer när han var och hälsade på och drack kaffe med dom vuxna. "Händerna var som dasslock" sade han och det är lätt att tro på när man betraktar hans vigselring som jag lätt och ledigt kan stoppa tre fingrar genom.
För den intresserade finns en utställning på Skogsmuséet i Särna om Per där även en hel del av hans personliga tillhörigheter finns bevarade och en massa bilder.
Boken om honom finns här:
http://jhlitt.wordpress.com/2011/03/30/stor-per-svensa/
Stenen ligger kvar vid älven:
http://www.alvdalen.se/sv/Miljo/Natu...dalens-kommun/
