Låneord eller nyskapade ord?

Jag undrar vad ni anser om detta...ska man använda de utländska orden eller komma på försvenskade ord?

T ex

Flat-tax- plattskatt

Kommer inte på fler just nu men ni fattar vad jag menar...

Nu vet jag inte vad flat tax betyder men vore inte planskatt bättre kanske? Platt för mina tankar till betongsaker som ligger på marken.

Det bästa är väl ändå om folk använde sig av de Svenska som redan finns än att säga Airbag t.ex.

Taxfree - Skattefritt
Firewall - brandvägg
t-shirt - t-tröja / undertröja
shit - skit

und so weiter
Finns en massa skit folk kläcker ur sig.

Flat tax= samma skattesats på allt. Ex 25% moms, 25% inkomstskatt, 25% bensinskatt, 25% aktieskatt osv. Det översätts plattskatt troligen för att den är platt alltså den är lika över hela linjen. Har framgångsrikt införts i några öststasländer t ex Slovakien som kör med 19% över hela linjen.

Inte helt korrekt. Plattskatt innebär motsatsen till progresiv beskattning. Dvs som det är i Sverige nu så har vi progresiv beskattning, ju mer du tjänar desto högre procentsats betalar du i skatt. Platt skatt innebär att oavsett hur mycket man tjänar så har alla samma procentsats i skatt. Det finns alltså ingen "skattetrappa" som det gör i de progresiva systemen.

För att återgå till ämnet så tycker jag att man i största möjliga mån ska använda svenska uttryck. Svenskan är ett rikt språk med bra möjligheter att bilda nya ord om så skulle behövas, så jag ser ingen anledning till att införa låneord i situationer liknande "flat-tax".

Håller med till punkt och pricka. Bara obildade människor använder sig av importord, samt så tycker de att de är märkvärdiga.

Parkering - Bilavila :smart:

Jag önskade helst undvika denna tråd, men när nu så många visat sig oförmögna att se sanningen känner jag mig tvingad att upplysa eder:
Det heter platt skatt - en plattskatt är en skatt på kompaktskivor och dylikt, inte nödvändigtvis en platt skatt.

Angående ämnet:
Just i fallet platt skatt vore ett inlån mest krångligt och onödigt, eftersom en direktöversättning fungerar så väl och flattax mest bäddar för missförstånd.
Problemen med lånord är vor allem följande:
Fonologisk inkompabilitet: [flä:t tä:ks] låter inte som god svenska, och alternativet är inte heller så lockande i en seriös diskussion.
Morfologisk inkompabilitet: Det är svårt att finna en god pluralisform till ord som baby
Ortografisk inkompabilitet: Ett massivt inlånande av ord från olika språk leder till ett ortografiskt kaos om de inte anpassas till ortografin, och det gör de inte. Ett skrämmande exempel är engelskan.

Noteras bör att i princip inget av dessa problem uppstår när det gäller latinsk- eller grekiskbaserade lånord: Dessa är lättintegrerade, emedan svenskan är så van vid lån från dessa språk.
Att bilda ord av de morfem vi redan lånat in från grekiskan eller latinet är som en medelväg mellan att låna och hitta på egna ord, med bägges fördelar.