Citat:
Ursprungligen postat av censurmonster
Jag kan inte få det ut ur min huvud... tanken om hur ful jag är. Jag är ju trots allt mycket ful, så det är väl inte så konstigt att jag tänker på det, men att jag låter det påverka mig så mycket? Det faktumet att det faktiskt påverkar mig i så hög grad tar jag bara som ett bevis att det faktiskt är riktigt, riktigt illa.
Jag skulle väl inte låta bli att träffa människor och isolera mig totalt ifrån omvärlden om det inte var riktigt riktigt illa?
Allt känns så meningslöst. Jag är så meningslös. Jag förtjänar att dö.
Det är som om jag själv har skrivit allt detta. Du är inte ensam, tro mig. Det känns som om man är helt ensam på denna jord, att bara du är den enda som förstår allt detta.
Efter att ha läst så tror jag mig själv ha BDD också. Asså jag undviker alltid speglar :S Det är helt sjukt. Jag tänker på min ''fulhet'' konstant, bara jag går utanför hemmet, till affären så tar det så mycket energi. Det är så mycket och det du har beskrivit.
Det jag tror man måste göra är att tvinga en själv att inte tänka såhär. Jag måste tvinga mig själv att prata med människor, tvinga mig gå ut, tvinga mig vara social, annars kommer jag ingenvart. Grejen är att jag inte ens har börjat med allt detta. Men att ta första steget är så himla svårt då allt känns så oerhört hopplöst att man bara vill lägga sig, somna och aldrig vakna upp igen.
Jag försöker.. eller åtminstone VILL bli bättre, men har inte börjat ta första steget än. (tror jag baxar din tråd lite..) Men om man vill så kan man bli bättre, tror jag.
Jag är här om du vill prata med någon.

DU kan alltid pma mig ^^