Karl XII

Nu tror jag inte Westfaliska freden gällde efter 1871, 1919 el 1945 precis. Dessutom hade Sverige inget område kvar i Tyskland efter 1815

Trams, Kalle dussin fick flera propåer om fred med Ryssland efter Narva. Hade han inte varit en fanatiker som trodde på tramset om att vara guds ställföreträdare på jorden så hade han spelat spelet pragmatiskt istället för ha en moralisk dimension i det hela.
Då hade Ryssland kunnat avföras rätt snabbt ihop med Danmark och August den starke hade inte blivit lika svår att pressa ut ur kriget.
Vidare bidrog han själv till fiendskapen genom sitt stöd till Schleswig-Holstein gentemot Danmark.

Bedömningen av Karl XII står enligt mig och faller på huruvida han blev dödad av en norsk eller en svensk kula.

Blev han lönnmördad i en konspiration då anser jag att han inte helt och hållet kan lastas för det svenska stormaktsväldets fall, då måste de som mördade honom ta en stor del av den skulden för att ha skapat stora inrikespolitiska bekymmer i en väldigt svår tid.

Som ett resultat av kungens död försvagade man nämligen kungamakten, då man egentligen som mest hade behövt enväldet för att kunna agera snabbt gentemot omvärlden. Man placerade sedan en marionett på tronen.

Allt som hände direkt efter Karl XII:s död påverkade givetvis den svenska ställningen oerhört mycket. Sverige var helt enkelt inte moget för parlamentarism och det ledde också till att enväldet återinfördes av Gustav III år 1772.

Blev Karl XII dödad av en norsk kula så gick han helt enkelt in i ett krig för mycket och bör bedömas därefter.

Läs Peter Froms Karl XIIs död - gåtans lösning. Det var med 99,9 procents säkerhet en norsk muskötkula som penetrerade hjältekonungens både tinningar.

När det gäller privatlivet och personligheten ska man komma ihåg att både Karl XI och XII gick ut i fält som väldigt unga. Det är stor skillnad mot t ex Gustav II Adolf och Karl X Gustav, som var betydligt äldre när de kastades ut i krig och storpolitik. En inte alltför vågad gissning är att det påverkade personlighetsutvecklingen, som förändrades och kanske t o m avbröts i vissa avseenden. Det bör speciellt ha påverkat Karl XII som levde i fält under en stor del av sin formativa tid.

Denna tråd är absolut inte skapad för att reta någon, snarare skapad för att få andra infallsvinklar på ett historisk ögonblick som på min lekmanna nivå följt mig genom åren.
Som min huvudfråga löd, varför Karl XII inte krossade Peter den store när han hade chansen, har jag fått många och intressanta inlägg och strategiska förklaringar på detta som jag tackar för.
Jag har alltid klassat Gustav II Adolf som våran stora Krigarkung värd att hyllas, men 6 november tycks ju ha bleknat markant genom åren.
Jag är definitivt inte övertygad, men har här fått relevanta motargument till skillnad från när jag tagit upp det i diskussioner i andra situationer.

Gustav II Adolf var definitivt en stor fältherre, inte minst med tanke på att han skapade lite av en revolution inom krigskonsten med den svenska skolan som ersatte den tidigare spanska skolan.

Men hans genialitet var lite annorlunda från Karl XIIs, och Gustav II Adolf lyckades med att besegra överlägsna fientliga arméer genom att undvika strid med dem och bara manövrera fram och tillbaka mellan olika fördelaktiga positioner tills dess att sjukdomar decimerat motståndarens armé så mycket att deras överlägsenhet försvunnit.
Detta till skillnad från Karl XII som mer eller mindre alltid sökte strid.

Men sedan hade Gustav II Adolf mäktiga allierade, medans Karl XII stod mer eller mindre ensam (med undantag för de opålitliga turkarna).

Delvis handlar det om att det bara gick ett år mellan Breitenfeld och Lützen. Men visst, Karl XII (och övriga karolinska befälhavare) utmärker sig genom att man utkämpade väldigt många fältslag med tidens mått mätt. Delvis handlade det väl om offensiv strategi och delvis om att det inte fanns lika många befästningar i Östeuropa som i Västeuropa, där fälttågen ofta körde fast i belägringar.

Sen ska det tilläggas att Breitenfeld var ett viktigare slag än alla Karl XIIs drabbningar tillsammans. Som politisk ledare var Gustav II Adolf i en helt annan klass.

Fast Gustav II Adolf deltog också i ett mycket större och mycket viktigare krig, medans Karl XIIs krig var nästan en lokal affär, som bara berörde de nationer som var inblandade.

Trettioåriga kriget handlade inte bara om Sverige mot några andra länder utan i mångt och mycket om Protestantism vs Katolicism, och om "vår" sida hade förlorat, så kunde det mycket väl ha betytt slutet för protestantismen och en återgång till det katolska inflytandet, och det inte bara i Sverige, utan i hela Nordeuropa.

Intressant nog så startade ju Gustav II Adolf Sveriges inblandning i 30:åriga kriget som ett anfallskrig, medan Karl XII överfölls och bedrev försvarskrig. Den allmänna attityden är snarare tvärtom dock.

Må hända misstolkade jag dig, men du skrev faktiskt:



Och jag måste faktiskt säga att jag stundtals tycker du verkar ignorera det folk skriver till dig, eller med flit missförstår. Särskilt de väldigt pålästa personer som uttalat sig i tråden och gett dig goda argument till varför det inte är riktigt rättvist att jämföra Karl XII med Gustav II Adolf samt till varför Karl XII faktiskt inte alls förtjänar en massa ris för att han inte van sitt krig. Visst man kanske kan ifrågasätta en del av hans drag, t.ex. kan jag ibland tycka att hans fälttåg mot Norge inte var så genomtänkt alla gånger. Varför skulle Armfeldt över Fjällen för exempelvis? Hade det inte varit bättre att gå via Värmland eller Dalarna eller vänta tills Sommaren? Tja det, eller så är jag kanske bara för okunnig, vilket vi väl snart lär bli varse...


Men men, om du säger att du bara är intresserad så är det väl så då. Jag kanske har lite väl lätt att se dolda agendor här på FB, har hängt i för mycket Balkantrådar

Jag blir så trött.

Faktum är att den store Karlen aldrig förlorade ett slag där han själv förde befäl, jag tänker å det närmaste på Poltava då han var sårad i foten, och han startade heller aldrig ett krig.

Anledningen till att stora nordiska kriget blev så utdraget var att han vägrade ge sig för än alla Sveriges ursprungliga gränser var tillbaka.

Anledningen till att han inte krossade tsar Peter efter Narva var inte att han inte ville, utan att han inte kom åt. Svensken jagade som sagt ryssen enda till Poltava innan de tordes möta svensken i ett stort slag.

Hade inte Karl XII skjutits, (i tinningen vilket ju tyder på mord och konspiration eftersom han ej sköts framifrån om nu inte den aktuella skyttegraven han befann sig i låg parallellt med Fredrikstens murar eller att han vände ansiktet just då kulan sköts.)


Så hade Fredriksstens fästning fallit och sedan hade vägen till Kristiania legat öppen och Norges underkuvande varit möjlig, och sedan hade han kunnat vända sina trupper mot Ryssland igen via Finland. Sverige och Karl XII rustade sig för det totala kriget och en svensk vändning var i alla fall inte helt omöjlig så länge krigarkungen levat och fört befälet.


Kungen hade 1718 skrivit ut 40 000 man det var ingen lätt motståndare för Ryssland. Särskilt inte med Cronstedts nya kanoner.

Ett möjligt fel var kanske att han inte stannade kvar 1 år till i det rika Sachsen och sög ut deras ekonomi mera för att bekosta den svenska mobiliseringen plus stärka de svenska befästningarna i Baltikum.