Historieböcker - Tips

Internationellt 1900-tal. Tills vidare medans jag väntar på tid hos ADD kliniken och besked om jag kommer få medicin eller inte vilket kommer nog ta minst 6månader så räcker det med att slippa pinsamma situationer. Sen om jag får hjälp så jag via medicin får normal koncentration vill jag förstå denna tid.


Övriga som svarat tack för hjälpen, ska läsa det som skrivits i tråden.

Kreuger är absolut en intressant figur Som jag har förstått det lånade man upp väldigt mycket pengar från främst USA och sedan lånade man ut pengar till återuppbyggnaden av europeiska stater mot att få lukrativa kontrakt på framförallt tändsticksförsäljning. Så om han var rikast någonsin beror väl på, som du säger, hur man räknar eftersom det verkar ha varit en del bökiga ekonomiska manövrar stundtals där Kreuger mer eller mindre agerade bank ett tag. Groteskt förmögen var han iaf och hade i det närmaste monopol i världen på tändsticksförsäljning under en period.

Värt att poängtera som kuriosa är också att Wallenbergfamiljen gjorde stora kap på resterna efter Kreugerkrashen där man kunde köpa in sig i svenska storföretag billigt.

Rekommenderar dig att grunda med denna klassiker för att få en känsla för de stora dragen:

A History Of World Societies av McKay, Hill, Buckler.

http://www.amazon.com/History-World-.../dp/0395944899

Efter denna stora historiska syntes, som är väldigt allmänt skriven, kan du smalna av och läsa om perioder som intresserar dig speciellt. Räkna med 2-3 månader att plöja igenom A History..., men det är väl värt mödan!

För övrigt ett mycket bra initiativ av TS, ett initiativ som man önskar skulle vara vanligare.

Du tänker föreslå en amerikansk jättekoloss till någon som har koncentrationssvårigheter?

Hmm, jag har kollat upp saken lite ytligt.

Problemen är många om man ska göra något sådant är:

1. Historiker undviker stora synteser, d.v.s. stora verk som sammanfattar stora tidsperioder. De påstår ofta att det är ogörligt, men min egen erfarenhet är att det är mycket feghet och avundsjuka inblandat.
2. Folk i allmänhet har otroligt dålig koll på historien. Du behöver egentligen knappt läsa någonting för att bli bättre än de flesta på ämnet.
3. Det folk har koll på är inte säkert vad som står i välskrivna böcker. Folk har bättre koll på mytbilder om olika händelser, än om det faktiska skeendet.

Detta innebär att det finns få böcker att välja mellan, och att de böcker som finns kanske inte täcker in exakt det du behöver. Men givet detta tror jag att William Keylors "The Twentieth Century World and Beyond" är ett bra alternativ. Den är dock lite mastig på nästan 600 sidor, men se det som två böcker.

Koloss eller ej, antal sidor har föga med textens läsvänlighet att göra. Engelskan är dessutom väldigt tillgänglig och icke-akademisk i ordvalen och kapitlen är korta och hanterliga. TS har väl ingen brådska heller - saker och ting får ta tid. Avsnitt som verkar tråkiga kan man ju skita i att läsa. Så det var i all förståelse och välmening jag rekommenderade boken.

Det här är en förträfflig sammanfattning.

Däremot ställer jag mig tveksam till Kinas frånvaro. I och med nuvarande framtidsutsikter.

Tja, 1100 dubbelsidor. Det motsvarar åtminstone 3 stycken exemplar av den bok jag föreslog. Visserligen täcker ditt förslag in hela världshistorien. Men om man har koncentrationssvårigheter kanske det är bättre med ett omfång som gör att man känner att man kommer någon vart? Men det är TS val. Jag tycker bara att han ska vara medveten om vad hans val innebär i läsomfång.

Edit: Med det sagt har jag hört en del kritik av History of World Societies. Den är oerhört amerikansk i dess aktörsbetoning. Det kanske är positivt, med tanke på att den allmänna historiekunskapen är mer aktörsbetonad än forskningen tenderar att vara? Själv tycker jag om den, och tycker att den kritik jag hört har varit överdriven. Den är iaf bättre än den andra bautakolossen inom ämnet, Heritage of World Civilizations, som är så politiskt korrekt och.. tja, ibland rent ut sagt omständig att man ibland tappar fokus.

Ja, Kina och Indien bör tillhöra allmängods. Men om TS huvudsyfte var att inte skämma ut sig, behövs inga direkta kunskaper om Kina och Indien. Folk har oerhört dålig koll på dessa enorma civilisationer.

Återigen tack för tipsen. Men boken Pansarmeyer rekomenderade vågar jag inte äns tänka tanken att ge mig inn på om den är på tusentals sidor. Tar den 2-3månader för en vanlig person att plöjja genom tar den säkert 6månader för mig, lägg då till att jag troligtvis måste läsa den minst 2ggr för att få med alla detaljer i samma grad som en vanlig person får första gången.

Bara den 600sidors boken Zhongda angav kan bli ett problem och känns som i grövsta laget för mig. Jag tror antal böcker jag läst i mitt liv ifrån början till slut kan räknas på en hand. Eftersom det helt enkelt inte är kul att läsa när man blir utmattad och tung och yr i huvudet nästan direkt läser jag bara när det är något jag är tvungen att lära mig, kan läsa en sida för att sedan när jag börjar på nästa så inser jag att jag inte noterat vad som stod på förra sidan och får hoppa tillbaka och läsa om den, osv.

En fråga till er som sitter här. Jag har väldigt dålig uppfattning på hur normala fungerar med att ta in detaljer osv.

Om ni t.ex läser en bok om t.ex andra världskriget eller en artikel om en tidspunkt i historien ni tycker är intressant. Får ni automatiskt med er detaljer så som namn,årtal osv på händelser i texten? Eller måste ni anstränga er, stanna upp i texten repetera detaljen för er själva några gånger för att få med det?


Och 6-12månader senare, skulle ni minnas detaljen?

Det där är superindividuellt. Ett tips om du verkligen vill komma ihåg något är att repetera det innan du somnar. Annars tror jag mycket på att man kan träna minnet. När jag undersöker något, t.ex. slaget vid Mohacs 1526, brukar jag försöka tänka efter vilka andra berömda händelser som befinner sig kring närliggande år. Belägringen av Wien 1529. Slaget vid Pavia 1525. Slaget vid Cajamarca 1532. Il sacco di Roma 1527. Riksdagen i Västerås 1527. Dieten i Worms 1521. Första dieten i Speyer 1526. Dieten i Augsburg 1530.

Därifrån är det lätt att hoppa till nästa belägring av Wien 1683, eller kanske andra berömda årtal för reformationen. Jag brukar inte gå igenom allt, men några stycken iaf. Om det är något jag halvminns (som första dieten i Speyer som jag tänkte mig var 1524, eller riksdagen i Västerås som jag fick till 1526, brukar jag googla upp det). Givetvis behöver man inte göra det lika extremt som jag, men det går att göra det lite grand.

Jag har i grunden väldigt, väldigt bra långtidsminne (och urkasst korttidsminne), och tillsammans med små minneslekar sitter det mesta rätt hyfsat.

Ett ännu bättre tips är att koppla minnet till olika händelser eller berättelser i huvudet. Det är alltid lättare att minnas någonting som en del av en berättelse, än ensamt. Det är hopplöst att minnas exempelvis regenter om man inte minns någonting som är kopplat till dem. Ett exempel från 1900-talshistorien: Det kan vara svårt att minnas namnet John F Kennedy. Det är egentligen lika svårt för människor att minnas namnet Lyndon B Johnson. De var presidenter i princip samtidigt (d.v.s. den ene efter den andre). Men varför minns människor John F Kennedy? Jo, för att de kan koppla namnet till olika händelser: Idén om månlandningen, Kuba-krisen 1961, eller mordet på honom 1963. Det är inte så att det inträffade små saker under Lyndon B Johnson: USA gick in i Vietnam på allvar. Great Society och raskontroverserna. Men inga av dessa händelser är kopplade till Lyndon B Johnson. Vietnam-kriget har snarare kopplats till Robert McNamara och Henry Kissinger. Raskontroverserna är kopplade till Martin Luther King jr. Nästa president var Richard Nixon, som de flesta svenskar skulle minnas som en president under 1900-talet. Under hans regeringstid nådde USA månen, men det är inte kopplat till Nixon. Nixon är istället berömd för Watergate-skandalen i början av 70-talet.

Det är helt enkelt lättare att minnas "Richard Nixon vad inblandad i Watergate-skandalen" än vad det är att minnas "Lyndon B Johnson".