Citat:
Ursprungligen postat av MeineMeinung
För att det kan vara förnuftigt att basera sin verklighetsuppfattning på saker som kan bevisas. Om man kan komma fram till nya upptäckter med hjälp av "illegala substanser" så är jag ”all for it!” Att drömma bort sig och bli deprimerad för att man halvsnear är bara larvigt. En hårfin gräns kanske?
Edit: Ser nu att jag kan verka motsägande. For the record: Jag är inte emot psykedeliska substanser.
Vilka substanser är du emot då?
Ur vetenskaplig synvinkel borde man empiriskt via diverse substanser kunna inse hur lätt vi kan vilseleda oss själva och att man måste förstå sig själv innan man kan förstå någonting annat. Går vi direkt på den yttre världen skulle det ge väldigt lite tillfredsställelse åt någon som ifrågasätter det egna jaget och vad det är för något.
Hur kan du bara vifta bort kraften i att drömma sig bort när du spenderar så många timmar av ditt liv i sömn och dagdrömmande? Är du inte nyfiken på vad drömmar och tankar egentligen är och vad de säger om oss? Utan fantasi hade det inte funnits någon vetenskap - allt som blivit uppfunnet kommer från någons idé, någons dröm eller fantasi, och sedan har detta placerats ut i den fysiska verkligheten. Men är dina tankar mindre verkliga för att de inte har någon fysisk form? Ligger det inte bara på en annan nivå i medvetandet?