Thomas Quick bestraffas på psyket - regler?

http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=6960787

Jag noterar att Säter tycks bedriva någon form av bestraffning av Thomas Quick för att han förefaller vilja ha sitt fall prövat.

Det jag undrar över är:
1. Är det vanligt att man bestraffar folk på det här sättet?
2. Hur fria händer har psykvården?
3. Är det rimligt att psyket ska lägga sig i rättsprocessen? Är inte deras främsta uppgift att ta hand om själva vårdbiten så länge det finns en dom som säger att personen ska vårdas?

Känns olustigt. Jag skulle själv frukta att hamna i psykvården mer än nästan alla fängelsestraff.

Jag har för mig att säter har anmälts flera gånger med anledning av detta, men friats. Skulle själv gärna se en opartisk objektivt granskning av Säters förehavanden. De var, vad jag förstår, själva djupt involverade i processen som ledde till flera fällande domar.

Det är just den biten som intresserar mig.
Tycker det är orimligt att den vårdande instansen ska ha påverkan på om det blir fällande dom eller ej.
Den kan möjligen ha information att tillföra angående straffpåföljd, men underlag för bevisning bör polis och åklagare dra in.

Det finns väl två reflektioner man kan göra här:

Den ena är att dårdoktorererna inte alltid ligger så långt från sina patienters föreställningsvärld som vi andra, "vanliga" (det är en del av deras kompetens, men den märks ibland). Vad som då kan ha bedömts som ett led i en vettig behandling av en svårt sjuk person kan man kanske inte riktigt förstå som utomstående. Att hjälpa SB att erkänna sina brott kan vara ett sådant övervägande.

Det andra är att om inte psykvården har fullständigt fel för sig, så är Sture Bergwall/Thomas Quick ändå inte en person som skall befinna sig ute i samhället. Jag kan givetvis inte veta om det ÄR så, men hans belagda, icke ifrågasatta brottskarriär pekar på en person man inte kan lita på och som kan vara verkligt farlig för sin omgivning.

Det är ju omöjligt att veta exakt vad som föregåtts alla historier, men åtminstone Sture bergwall/thomas quick verkar ju anse att det mesta går ut på att störa honom och på det lilla man hört så låter det som att Säter håller på och ska "sätta han på plats".

Psykvården har ju inte haft så stor genomlysning av sina arbetsmetoder i media, och jag kan tänka mig att det bör utredas om en del av de sanktioner och regler han utsätts för separat borde debatteras. Oavsett om en person bör sitta inne för behandling eller inte så borde all behandling genomsyras av respekt för den sjuke.

Jag tycker personligen inte att det är personalens "sak" att kommentera hur det går för honom och hans juridiska problem. Om det är så att han får resning och anses vara oskyldig - hur påverkar det vårdpersonalen och vården av SB?
Om SB möts av "tystnad" som han skrev på sin blogg någonstans, utan att veta vad för slags värderingar som finns i detta ordet för just honom, så tycker jag ändå det är korrekt. Vårdpersonalen är där för att vårda SB utefter de sjukdomar han har, inte följa eller gratulera eller döma honom utefter det slagsmål han har i rätten.

Om vi ser på det omvänt: OM det nu var så att han faktiskt blivit dömt för ytterligare ett brott, är det då korrekt att personalen straffar honom för det? OM man anses vara oskyldig, skall personalen gratta för det? Är det inte personen och vården som står i centrum, och inte de handlingar personen har eller påstås ha gjort?

Nu har jag iofs läst att man anser att han straffas för att han når framgång i rättsalen, men det vet ju inte vi. ÖL kanske hans bror fick för att de tog bort en vakt men att tidningen "glömde" att skriva det och att ÖL därmed servade som lite mera frihet? Vad vet vi, utan att sitta på all fakta...