2012-05-29, 01:49
  #1
Medlem
Har varit deprimerad i 10 år och testat en jävla massa olika mediciner. Har nu tagit venlafaxin i ca 7 år, och för ett år sedan sattes även lamotrigin in. Detta funkade skitbra i början, jag blev nästan manisk varje gång jag trappade upp medicinen och kunde vara vaken två dygn i streck. Detta njöt jag verkligen av då jag aldrig förr känt mig så stark och pigg.
Men nu känner jag inte någon verkan längre. Min läkare har börjat prata om unipolär depression (egentlig depression) då jag i vissa perioder känner mig bättre (inte manisk, men ändå uppåt), och då även nämnt lithium.
Någon som gått från lamotrigin till lithium? Fördelar/nackdelar? Är där mycket biverkningar på lithium? Jag har inte haft några alls med lamotrigin (ja förutom mina uppåt svängningar när jag trappade upp medicinen).


För mig är lithium något som väldigt sjuka människor går på, jag associerar det med riktiga "galningar". Så det kändes rätt konstigt när min läkare nämnde detta.
Citera
2012-05-29, 16:34
  #2
Medlem
lithionits avatar
Citat:
Har varit deprimerad i 10 år och testat en jävla massa olika mediciner. Har nu tagit venlafaxin i ca 7 år, och för ett år sedan sattes även lamotrigin in. Detta funkade skitbra i början, jag blev nästan manisk varje gång jag trappade upp medicinen och kunde vara vaken två dygn i streck. Detta njöt jag verkligen av då jag aldrig förr känt mig så stark och pigg.

Låter definitivt som en hypomani, omslag i hypomani el. mani är nästan alltid likamed bipolär sjukdom. Droger kan framkalla maniliknande symptom typ amfetamin, ectasy, de flesta centralstimulerande men då är de maniska symptomen endast kopplade till drogintaget.

Citat:
Någon som gått från lamotrigin till lithium? Fördelar/nackdelar? Är där mycket biverkningar på lithium? Jag har inte haft några alls med lamotrigin (ja förutom mina uppåt svängningar när jag trappade upp medicinen).

Har lamotrigin själv, men litium påminner inte alls om lamotrigin. Det skyddar både mot manin och depressionerna, lamotrigin bara mot depressioner. Det är en knepig medicin iom att man måste kontrollera litiumhalten i blodet regelbundet just för att gränsen mellan verksam dos och toxisk dos är liten. Men många verkar gilla det.

Citat:
För mig är lithium något som väldigt sjuka människor går på, jag associerar det med riktiga "galningar". Så det kändes rätt konstigt när min läkare nämnde detta.

Inte alls, även personer med vanliga unipolär depression kan få det när antidepressiva inte hjälpt nog. t.ex. min farmors syster fick en jättesvår depression när hennes mamma gick bort, vart inlagd och fick litium fast hon är unipolär.
Citera
2015-03-05, 08:45
  #3
Medlem
För mej är Lithionit en fantastisk hjälp. Jag har bara varit sjuk vid ett par tillfälle och fick Litium 2009. Min läkare rekommenderade det och hade använt det på sina patienter i 25 år med stor framgång. Mår helt ok - men - det kan ha lite med min ålder oxå att göra då jag är född 54 och hormonbalans mm förändras.
Citera
2015-03-05, 11:55
  #4
Medlem
Isets avatar
Jag har båda. För ingen funkar för sig. Psykiatrins beprövade metod : "jaså, den funkar inte? Då lägger vi till den här! Jaså, det funkade inte? Vi tar den här också då!"
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in