Kan jag få hjälp med bostad

Hejsan. Sitter i en litet tokig situation och undrar vad som gäller när jag akut behöver ett lite större boende, då min son som för nuvarande bor med sin mor, måste flytta till mig. Jag bor nu i en lägenhet på 30 kvadrat och saknar ett "riktigt" kök. Socialtjänsten och jag och mamman till min son är överens om att han får det bättre hos mig och vill därför att han ska flytta hit. När man frågar om man kan få hjälp av socialen med större lya så får man tveksamma och luddiga svar. Har jag rätt att få hhjälp med detta när till och med soc vill placera honom hos mig? Har jag inte själv ett ansvar som förälder att ordna detta? Läget är akut och jag kan inte trolla fram en lägenhet så jag och min son kan få ett hyggligt kök och ett eget rum till honom. Jag har fast tjänst, förstahandskontrakt och är skötsam. Jag är beredd att göra vad som helst för att min son ska få en lugn och stabil tillvaro och jag kommer att ta hand om honom och ge honom både regler och kärlek, men som sagt.. en något större lägenhet vet jag inte om jag kan ordna bara genom att knäppa med fingrarna.

Jag vet att läget är akut, men kan ni inte bo tillfälligt i din lilla etta medan du letar efter större bostad? Du har ju fast inkomst, är skötsam etc, så du borde hitta en annan bostad inom ett halvår. Om du har bra köpoäng i alla fall, annars kan du leta efter andrahandsboende.

Socialtjänsten brukar bara hjälpa till med akut boende (tex vandrarhem/hotell) om man inte har någon bostad överuvudtaget. I vissa fall kan barnfamiljer och andra som är i akut behov av en jourlägenhet få tillgång till dessa, men det brukar vara lång väntetid. Dessutom brukar man bara få bo i dessa jourlägenheter i några månader tills man har hittat eget permanent boende. Så jag vet inte om ni kommer att ha så stor tur med bostad via socialtjänsten.

socialtjänsten hjälper normalt inte heltidsarbetande personer med första hands kontrakt. Har man inga skulder eller något får man leta själv på bostadsmarknaden. Om pengarna inte räcker till, kan du få hjälp till hyran. Men tänk också på att du ska få umgänget, bostadsbidrag och sådant i första hand.

Jag får tacka för att ni ville svara på min fråga.
Jag gör ett ärligt försök med soc iallafall. Jag tycker ändå det finns sociala skäl
och grabben ska ju kunna bjuda hem kompisar och ha en plats där han kan sitta i lugn och ro
med sina läxor. Sen tycker soc att han ska bo här och samtidigt säger dom att det är för litet.
Med det argumentet får dom antingen hosta fram en lya eller ge upp tanken på att han flyttar hit. Låter bara lite motsägelsefullt i mina öron.

Socialtjänsten är ingen bostadsförmedling, så de har inte gott om lägenheter som de kan dela ut till folk hursomhelst. De flesta kommuner har några få jourlägenheter, men det är bara tänkt som en tillfällig lösning då man kan få bo där i ett par månader.

Men de har inte massa lägenheter så att de kan hjälpa folk att få en större bostad. De kan alltså inte hosta upp en lya så att din son kan flytta hem till dig, det fungerar inte riktigt så.

Eftersom du har fast inkomst och är skötsam, så borde du ändå få en större bostad på egen hand. Även om ni kommer at bo trångt i början.

Är det något fel på dig som gör att du inte kan söka en ny bostad själv, eller varför anser du att socialtjänsten skall ta ansvar för ditt och din sons liv?

Du låter lite motsägesfullt att du tycker att han behöver bo hos dig, men samtiigt att det är socialens proble att ta hand om din son som inte har det bra.

Nej, självfallet ska dom inte ta ansvar för mitt eller min sons liv, det ska jag som förälder göra. Men socialen vill att han bor hos mig och jag kanske inte kan ordna en lägenhet bara sådär. Det kan ta tid. Jag kan inte förlita mig på att jag får en när han står på tröskeln. Det var därför jag tänkte att dom kanske kunde hjälpa mig. Annars får jag glatt ta emot honom här och göra det bästa av situationen. Och hoppas på att jag löser det så snabbt som möjligt. Att hyra i andra hand kan vara jättebra, men att säga hej då till en lägenhet som jag hyr i första hand i utbyte mot en i andra hand är inte så skoj. Jag fick nog av kö-tiden och kämpade febrilt med att få den lägenhet jag har idag. Så visst.. jag kanske kan ordna en igen.

Det är inte motsägelsefullt alls. Det jag gör är att utöva mitt rättighet som medborgare och söka hhjälp från en myndighet som finns bla av detta skäl. Min mamma gick bort när jag var 14 och min pappa bodde i en etta. Socialen frågade om han ville ta hand om mig, han sa ja och dom hjälpte oss med en större lägenhet. Även hyggliga och skötsamma människor hamnar i svåra situationer ibland.

individen behöver inte ha något fel eller problem för att få hjälp av socialtjänsten. Man hjälper liksom inte bara missbrukare misshandelsoffer eller gamla och funktionshindrade. Har inte alla lika rätt enligt socialtjänstlagen till hjälp? Om min son far illa hemma hos sin mor och dom måste flytta honom till mig, men det visar sig att jag bor i en kartong, ska dom inte hjälpa mig då? Dom säger vackra ord om allt för barnets bästa. Då ska det väl vara så? Det måste ju kunna uppstå situationer i livet då det blir svårt att ordna vissa saker på egen hand och vad är då socialtjänsten till för?

Jo det är motsägelsefullt.

Socialen frågar aldrig om en vårdnadshavare vill ta hand om sitt barn, de förutsätter det och erbjuder om behovet finns stöd. Socialen förutsätter att man som svensk lag kräver tar hand om de barn man är ansvarig för, så länge det inte finns en lag eller ett domslut som säger annorlunda.

Och, nej socialtjänsten är ingen medborglig rättighet, man måste bedömas vara i behov av det, behovet ska inte kunna gå och tillgodoses på annat sätt (sol 4:1). Först då har man rätt, och inte då heller ovillkorligen rätt.


Barnets bästa gäller, men samtidigt, så hjälper socialtjänsten de som är i behov, det är vad lagen kräver. Är man heltidsarbetande har man normalt råd att ha en större lägenhet. Detta tillsammans med eventuellt bostadsbidrag och umgängespeng.

Nu har det ju framkommit att du inte bor i en kartong, så man kan inte riktigt göra den jämförelsen.

För övrigt så har du ju fast arbete och säger själv att du är skötsam. Jag antar att det innebär bra referenser från hyresvärdar (både nuvarande hyresvärd och eventuellt tidigare hyresvärdar), inga betalningsanmärkningar eller skulder etc. Det brukar vara någorlunda lätt för sådana personer att få tag på lägenhet. Det kan ta tid, men det är ändå lättare jämfört med alla andra.

Socialtjänsten hjälper bara folk som är i en akut situation med boende. Ens bostad kanske har brunnit ner, man har blivit utslängd av föräldrarna, är hemlös/riskerar att vräkas eller behöver boende av andra skäl. Du har boende nu, även om det inte är den bästa lösningen

Det finns andra personer som bor i en etta. Ofta är det sambos eller vänner, men far + son kan nog klara av det. Speciellt om det bara är en tillfällig lösning under tiden man letar efter större bostad. Man kan tex skaffa gästsäng eller en uppblåsbar madrass som används under nätterna, men kan plockas undan på dagstid. Eller skaffa bäddsoffa. Finns kreativa lösningar på förvaringsmöjligheter och matmöjligheter och annat också, trots att det handlar om en etta på 30 kvadrat.

Du behöver inte bara se problemen och sedan kräva att socialtjänsten fixar fram en bostad omedelbart till dig. Du som är förälder har ett eget ansvar. Om det så krävs att ni båda bor tillfälligt i en liten etta tills du har hittat en större bostad, så får det bli så. Socialtjänsten i många kommuner kan nämligen inte trolla fram stora lägenheter hursomhelst och fort som möjligt, så du kan inte kräva sådan hjälp.