Vill ta självmord, men har inte modet till det

du har ett sådant långt liv och fyllt med massa skojiga saker? låt inte din släkt ta ner dig i skiten. Försök och kämpa och jobba på och gå ut på krogen så träffar du nog en skjyst brud som du kommer leva lycklig med. Livet är skit ibland men hacka inte up dig på det! Lev vidare~

Om du ändå bestämt dig för ta självmord så det sista du gör innan du gör de är prata med din läkare om hur du mår... De finns alltid något anti-deprissivt som kan få dig må bättre.. du har ändå inget förlora på det... Det kan inte vara svårare att prata med din läkare om detta än att utföra självmordet i sig... Jag tycker inte du ska gå till psyk lr liknande, bara ring din vanliga vårdcentral och säg du till prata med din läkare... De har tystnadsplikt också så du behöver ju inte oroa dig för något ska hända som du inte vill..

Är man riktigt deprimerad uppskattar man inte resor o horor dessvärre.

Sista året av gymnasiet var jag på ungefär samma ställe du är: mitt "livs kärlek" hade lämnat mig, kompisar försvunnit och med pressen på studierna som fick mig att tvivla på några framtidsutsikter överhuvudtaget bröt jag ihop totalt. Jag låg sömnlös hela nätter när ångesten tog gestalten som någon som fysiskt satt på mitt bröst och tryckte ur luften ur lungorna. Dagarna spenderade jag med datorspelande och väggstirrande samtidigt som jag räknade minuterna tills den här dagen var slut. Varje morgon hade jag mindre och mindre motivation att komma upp ur sängen.

Varje dag till och från bussen till skolan korsade jag en bro som gick över en motorväg. Varje dag stannade jag upp några sekunder, tittade ner och tänkte på att hoppa.

Jag hoppade aldrig.

När jag skriver det här börjar jag faktiskt gråta lite över hur ont det gjorde att leva, men det är den gråten som gör mig så lycklig just nu, att även om jag inte är helt nöjd med där jag är nu är det bättre än då. För det enda jag gjorde var att fortsätta att leva och även om jag fortsatte att möta, och fortfarande möter, motgångar som kan göra mig sömnlös och ångestfylld har jag upplevt saker som gjort hela resan värd det.

Det blir bättre.

Psykologi och psykiatri → Psykiska problem

/mod

Är också i samma situation varit det i många år, skulle gärna begå självmord men klarar inte av att göra det.

Men din rekommendation om knark har jag också tänkt på, men problemet är hur få tag på det när man saknar kompisar / kontakter ?

Jag vill dö, utan smärta och snabbt.. något tips, är 18 år men orkar fan inte mer

om ni inte vågar, så vill ni inte göra det

Hade jag haft en pistol hade jag vågat, men jag vill inte misslyckas och få smärta eller ev. leva som handikappad resten av livet