Jag gjorde tabben att inte ifrågasätta att saker och ting fungerar som de rationellt borde göra och har hamnat i en otrevlig situation med CSN angående min rätt till studiemedel.
Jag sålde en bostad våren 2007 med en ganska ansenlig vinst. I samband med detta köpte jag en ersättningsbostad och kom att begära uppskov med reavinstskatten. Under våren 2007 hade jag inget studiemedel från CSN, utan först hösten 2007 ansökte jag om och fick studiemedel.
Våren 2010 sålde jag den nya bostaden och köpte en ersättningsbostad som inte tillät något fortsatt uppskov, utan uppskovet återfördes. Under hela 2010 hade jag studiemedel.
Så som skatteverket hanterar uppskov är att kapitalvinsten tas upp till beskattning först det år uppskovet återförs. Min beskattningsbara kapitalinkomst för 2010 blev alltså "förhöjd" med kapitalvinsten vid bostadsförsäljningen från våren 2007.
Vad som enligt studiestödslagen ska anses som inkomst som underlag för inkomstprövning finns i 3 kap:
Med övriga regler om hur studiemedlen påverkas av inkomstprövningen så framgår att jag inte haft rätt till studiemedel över huvudtaget för det kalenderhalvår som det återförda uppskovet kan hänföras.
Något utrymme för att tolka situationen annorlunda än att jag är återbetalningsskyldig tror jag inte finns.
Däremot är det i min mening alldeles uppenbart att det här scenariot inte ligger i linje med lagstiftarens intentioner. Om jag inte har fel så ändrades inkomstbegreppet vid reformen 1999 från att inte skulla ha inkluderat det här återförda uppskovet till att göra det, dock vid tidpunkten för ändringen inte med intentionen att inkomstbegreppet skulle omfatta ytterligare inkomster utan för att förenkla tolkningen, "sänka ribban" och medföra att fler var studiemedelsberättigade.
Jag känner dessutom att man i allra högsta grad kan föra resonemang kring logiken i att det ska behandlas som en inkomst vid återförandet och inte vid den faktiska uppstoden. En rimlig analog vore i min mening att behandla det som en förmögenhet, vilket inte längre påverkar rätten till studiemedel.
Ytterligare kan jag tycka att det är på tok för arbiträrt. Om jag istället hade förvärvat en ersättningsbostad som medgav fortsatt uppskov hade det inte påverkat min rätt till studiemedel. Detsamma om jag helt enkelt behållt bostaden eller för den delen sålt bostaden med ytterligare vinst, men fått uppskov med den ytterligare vinsten.
Nu börjar det bli lite långrandigt det här. Min egentliga fråga eller fundering är väl snarast om jag har något att hämta i att övertygande kunna visa på orimligheten i tillämpningen och att det sannolikt avviker från lagstiftarens intentioner.
Om det är någon som har någon annan idé på angreppspunkter här så vore jag tacksam. Kan det finnas någon möjlighet att dribbla med gamla deklarationer (2007 år går ju fortfarande att ändra)?
Så vitt jag har förstått har ärenden kring just återbetalningsskyldighet på grund av återfört uppskov prövats av CSN's överklagandenämnd utan framgång.
Jag sålde en bostad våren 2007 med en ganska ansenlig vinst. I samband med detta köpte jag en ersättningsbostad och kom att begära uppskov med reavinstskatten. Under våren 2007 hade jag inget studiemedel från CSN, utan först hösten 2007 ansökte jag om och fick studiemedel.
Våren 2010 sålde jag den nya bostaden och köpte en ersättningsbostad som inte tillät något fortsatt uppskov, utan uppskovet återfördes. Under hela 2010 hade jag studiemedel.
Så som skatteverket hanterar uppskov är att kapitalvinsten tas upp till beskattning först det år uppskovet återförs. Min beskattningsbara kapitalinkomst för 2010 blev alltså "förhöjd" med kapitalvinsten vid bostadsförsäljningen från våren 2007.
Vad som enligt studiestödslagen ska anses som inkomst som underlag för inkomstprövning finns i 3 kap:
Citat:
19 § Som den studerandes inkomst under ett kalenderhalvår enligt 16 § räknas vad som hänför sig till det halvåret av den studerandes överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt beslut om slutlig skatt för kalenderåret.
Med övriga regler om hur studiemedlen påverkas av inkomstprövningen så framgår att jag inte haft rätt till studiemedel över huvudtaget för det kalenderhalvår som det återförda uppskovet kan hänföras.
Något utrymme för att tolka situationen annorlunda än att jag är återbetalningsskyldig tror jag inte finns.
Däremot är det i min mening alldeles uppenbart att det här scenariot inte ligger i linje med lagstiftarens intentioner. Om jag inte har fel så ändrades inkomstbegreppet vid reformen 1999 från att inte skulla ha inkluderat det här återförda uppskovet till att göra det, dock vid tidpunkten för ändringen inte med intentionen att inkomstbegreppet skulle omfatta ytterligare inkomster utan för att förenkla tolkningen, "sänka ribban" och medföra att fler var studiemedelsberättigade.
Jag känner dessutom att man i allra högsta grad kan föra resonemang kring logiken i att det ska behandlas som en inkomst vid återförandet och inte vid den faktiska uppstoden. En rimlig analog vore i min mening att behandla det som en förmögenhet, vilket inte längre påverkar rätten till studiemedel.
Ytterligare kan jag tycka att det är på tok för arbiträrt. Om jag istället hade förvärvat en ersättningsbostad som medgav fortsatt uppskov hade det inte påverkat min rätt till studiemedel. Detsamma om jag helt enkelt behållt bostaden eller för den delen sålt bostaden med ytterligare vinst, men fått uppskov med den ytterligare vinsten.
Nu börjar det bli lite långrandigt det här. Min egentliga fråga eller fundering är väl snarast om jag har något att hämta i att övertygande kunna visa på orimligheten i tillämpningen och att det sannolikt avviker från lagstiftarens intentioner.
Om det är någon som har någon annan idé på angreppspunkter här så vore jag tacksam. Kan det finnas någon möjlighet att dribbla med gamla deklarationer (2007 år går ju fortfarande att ändra)?
Så vitt jag har förstått har ärenden kring just återbetalningsskyldighet på grund av återfört uppskov prövats av CSN's överklagandenämnd utan framgång.
