Oerhört intressant teori!! ["Ingenting kan inte existera" /Mod]

Förlåt, måste följa diskussionen bakåt. Såg bara ditt inlägg och tyckte att det verkade fullständigt efterblivet.

Edit: Nej, det behövde jag inte. Ditt inlägg var lika skumt nu som då. Att en abstrakt företeelse har ett reellt begrepp omöjliggör inte företeelsen. Att det finns ett ord för ingenting är ingen motsägelse.

Å andra sidan kan intet användas för att bevisa en typ av oändlighet. Om ingenting finns utanför universum, så har universum inget slut, och således blir universum oändligt. Att universum är oändligt utesluter dock inte att det finns fler universum än vårat. (Kalla det dimensioner, världar, vad du vill)
Accepterar man konceptet ingenting så måste man acceptera den här typen av oändlighet.

Förlåt, måste följa diskussionen bakåt. Såg bara ditt inlägg och tyckte att det verkade fullständigt efterblivet.

Edit: Nej, det behövde jag inte. Ditt inlägg var lika skumt nu som då. Att en abstrakt företeelse har ett reellt begrepp omöjliggör inte företeelsen. Att det finns ett ord för ingenting är ingen motsägelse.

Å andra sidan kan intet användas för att bevisa en typ av oändlighet. Om ingenting finns utanför universum, så har universum inget slut, och således blir universum oändligt. Att universum är oändligt utesluter dock inte att det finns fler universum än vårat. (Kalla det dimensioner, världar, vad du vill)
Accepterar man konceptet ingenting så måste man acceptera den här typen av oändlighet.

Det finns så många frågor och så lite svar.
Att nånting alltid har funnits? vad betyder alltid egentligen? samma med evighet och just ingenting.
Det kanske bara är begrepp som vårt medvetande har byggt för att kunna definiera oss i tid och rum. Vi kanske skapar en oändlig tidslinje i vårt fundamentala medvetande som bas för att uppleva och utforska vissa delar av det under begränsad tid.

Vad är egentligen rumtiden och energimassan? Kan vi med säkerhet säga att det existerar som nåt annat än som en produkt av vårt medvetande?








Det kan ju vara så att om inte ingenting finns så måste vi tänka på allting samtidigt vilket skulle kunna vara nån form av grundbult i vårt medvetande där allt i tid och rum händer samtidigt, man skulle kunna kalla det oändligheten, vilket oxå är svårt att få grepp om..
Det skulle då kunna tänkas att vi (vårt medvetande) är beroende av tanken på ingenting för att kunna existera och uppleva illusionen av tid och rum.
Mitt allt är således allt jag kan tänka och mitt ingenting är det jag inte kan tänka.
Man skulle kunna se ingenting som den enda universella konstanten. Alltet skulle man kunna se som allt som kan tänkas händer oändligt många gånger på oändligt många platser samtidigt, och är ständigt under utveckling.
Allting kanske bara är en illusion under utveckling som manifesteras i fysisk form av medvetandet ur ingenting, kanske om vi förstår vad medvetande är så kommer vi förstå ingenting och oändligt.

.


Ingenting existerar för att det måste. Om ingenting existerar existerar ingenting.
Kanske började allt nån gång och uppstod ur ingenting, men vad fan vet vi egentligen, vi vet ingenting, osv.
Fan man kan böja på det i all oändlighet och det enda vi med säkerhet kan säga är att vi vet ingenting om nånting egentligen.

Flummigt ämne

okej, vi kanske inte ska ta bort användandet av ordet "ingenting", men jag tror att vi borde kunna förstå begreppet utav något som inte existerar. Men det går inte att förstå.

Sug på den här då: Jag läste i en väldigt gammal Illustrerad Vetenskap att det fanns nästintill oändligt med stjärnor i universum. Då tänkte jag såhär; vad är nästintill oändligt?
Är det så nära oändligt, att om man skulle kasta in några stjärnor till så skulle det bli oändligt många.

var går gränsen för oändligt? Finns det någon sån gräns, att när man har samlat sandkorn i 200 miljoner år så helt plötsligt så får man oändligt många?
Om det finns en gräns för oändligt, då måste det väl finnas en gräns för ingenting. Delar man en smula i hälften tillräckligt många gånger, försvinner den då? Om man gör en graf av en negativ exponentiell ekvation på ett papper som är oändligt stort, kommer den då att nå noll?

Ingenting och oändlighet, hänger dom två begreppen ihop?

är det nån som har facit så vore det jävligt bra