Hur blir man en mördare?

Jag skulle inte ha några betänkligheter att bli en mördare. Jag har varit med och även deltagit i att avliva människor. Det har utspelat sig på sjukhus med riktigt svårt sjuka som bara behövde en knuff för att kila vidare. Någon som har behövt 80% syrgas för att upprätthålla det vi kallar för liv, knuffas över kanten genom att sätta syrgasen på respiratorn till 21%. Det tar några tiotals minuter men utgången är given och sökt.
Moraliskt? Tja! Allt hänger på vem man frågar ... Gud, Fan eller lagboken.

Ingen kommer undan, ingen blir bortglömd utav dödens käftar, Alla är lika inför myllan som skall bryta ned vår kropp. En del tidigare än andra.

Men vad vill vi bli? Ett kolli på en vårdavdelning med för länge sedan uteblivna besök. Ett "det" som släkten tvunget för på tal midsommar och jul och nickar inställsamt med ett påklistrat "jag bryr mig". Där samma släkt skruvar sina kroppar i samvete inför glömda besök med billiga blommor ifrån kiosken och sneglar girig på stolarna i rockcoco medan barn pryder rummet med vitsippor i äggkoppar.
Nä fy fan! Eutanasi åt folket.

Dock skulle jag vilja ställa frågan till alla er som säger att ni hade kunnat tänka er att begå mord när någon har dödat en familjemedlem. Tror ni verkligen att ni skulle klara av det?

Jag kan säga som så, jag har inga familjeband så att jag kan inte svara på just det men jag tycker att det låter intressant. Som till exempel en moder som enligt naturen kunna göra vad som helst för sitt barn (det finns vissa undantag också). Själv har jag fått stå ut med mordhot som sedan ledde till ett mordförsök på mig men inte ens då hade jag kunnat tänka mig ta livet av någon.

Det finns inga mördare. Dvs det finns inga som specialiserat sig på mord. Det finns bara kriminella som ägnar sig åt alla möjliga brott...däribland mord (det innebär inte att alla kriminella är mördare).
100% av alla hardcore kriminella såväl som hardcore missbrukare har alla skador på hjärnan. Tyvärr tar man ingen som helst hänsyn till detta i rehabilitering/fångvård.

Att döda någon i självförsvar eller som hämdaktion/straff är inte samma sak. Där kan många av oss både tänka oss och faktiskt utföra en dödande handling. Det är samma mekanismer som i krig...några ligger kanske och grubblar på nätterna men många lever vidare i välmåga.

Jag har bara dödat en fågel och en kattunge (nej, inte för skoj skull utan för att nöden krävde det ( jag tänker ibland på kattungen)). Jag tror jag skulle kunna slakta en ko och även döda vissa människor i självförsvar eller som hämnd. Och då är jag en ovanligt känslig och fridfull människa.
Alla människor är inte socialdemokrater. Jag tycker det är bättre med en kula i huvudet på en våldtäktsman än att en kvinna blir våldtagen.

Jo. Vem som helst kan bli mördare. Enkel mattematik. Men det finns personer som lever i andra miljöer än andra att löpa större risk. Men ALLA kan hamna i en situation som får en att känna sig så pass trängd. Psykiskt eller fysiskt.

Finns ju de mer "normala" mördarna som måste ta en massa lugnande å alkohol för att klara av något sånt. Att ta livet av en annan är nog svårate än man kan tro...
Många får ju också adrenalinkickar i liknelse till orgasm precis efteråt, gäller det alla eller är det bara psykopater som känner så?

När man blandar diagnoser med missbruk

De som går över gränsen och mördar någon har ofta gått och burit på mycket ilska och aggressioner, blandat med känslor av att känna sig förfördelad av livet. En person kan triggas till att förlora kontrollen till sist, och vi har ju sett det hända här i Sverige, senast i Örebro. Sedan finns det mördare som det är fel i skallen på redan från början, dvs som är psykopater, har psykopatiska drag eller någon psykisk defekt.

"Lustmord" eller mord för nöjes skull lär nog inte vara så vanligt.

Oftast är man psykiskt sjuk och någon i hjärnan säger "gör det bara" (som dessutom är verklig)