2012-04-04, 20:19
  #1
Medlem
Tja!

Jag vet inte hur jag ska inleda detta men vi kan väll säga så här att dem som inte har lust att läsa kan gå vidare till någon annan tråd.
Jag är en snubbe på 19 år och har haft det piss den senaste tiden. Jag är född och uppvuxen i skåne och bor för tillfället i en lagom stor stad i skåne. När vi var små så hade jag inga relations problem alls men när man kommer upp i åldrarna så splittras ju grupper vilket jag anser vara normalt? Hur som helst tänkte jag berätta några utav mina bollar som flyger i tankarna.

Jag har det bra ställt inte den personen som skryter eller vill visa mig vara ball utan den personen som är inte längst bak och inte heller är jag längst fram utan i mitten jag pratar inte för mycket och jag är inte jobbig jag är inte tråkig enligt mig själv heller. Mina så kallade "kompisar" har gått bakom ryggen på mig enligt mig själv.

Dem ser mig som en sån där pappa betalar medans jag faktiskt inte är någon sådan person och jag har förklarat det 203030 gånger, utan jag ser aldrig ner på en person jag bryr mig inte vart han kommer ifrån om han nu är sosse eller sverigedemokrat eller moderat whatever jag utgår från hur den personen ÄR.

Dem jag umgicks med jag försöker hålla kontakten med dem men mycket av all kontakts ignoreras och dem måste alltid fråga dem andra om jag får "haka" på till festen osv för det känns som om dem skäms för mig eller vad dem skall göra.

Den senaste tiden har det kommit in nya personer dem flesta från lite tuffare ställen än där jag växte upp dem gör allt möjligt röker skit festar fiskar grillar osv och jag är alltid den där utanför som ignoreras.

När vi var små så lirade vi WoW och vi lärde känna folk från guilden som bodde utomlands. Vi var alla skitbra kompisar då hade jag inga utav dessa bekymmer eller jag hade men störde mig inte för jag var en nörd wow var allt för mig under den tiden.

Det sluta med att vi alla träffades irl och dessa personer som kom från utlandet kom hit, mina polare åkte dit utan mig och jag fick alltid hälsa på dem ensam för vem ville liksom hänga med mig dit?

Dessa personer utomlands och jag klickade fett bra alltså vi var nära kompisar närmre än dem från där jag bor och dessa bor ju som sagt utomlands vi snackade varje dag jag hälsade på några gånger och jag sa inte till dem där hemma att jag skulle hälsa på dem men när dessa killar kom tillbaks och hälsade på oss här i Skåne så betedde dem sig som dem andra som ignorerade mig för dem var det skit enkelt att komma in i gruppen medans jag har det svårt deras beteende sänktes från 10 till kanske 1 om ni förstår vad jag menar så vart dem som dem andra och jag vart förkrossad.

dessa personer fick mig att må bra även om jag var utanför då jag var och hälsa på dem rätt ofta dem bor ju i Tyskland inte så långt med tåg eller flyg. Jag har offrat väldigt mycket för dessa personer SAMMA gäller dem här hemma jag är den som alltid gjorde skit jobbet allt möjligt skjuts dricka käk osv
men ändå känns det som att man inte får någonting tillbaks så vad ska jag göra?

P.S om jag inte förklarat ordentligt kan ni skriva så svarar jag asap

mvh
Citera
2012-04-04, 20:30
  #2
Medlem
gsonjuniors avatar
Har du någon eller några av kompisarna som du faktiskt är rätt nära?

Att umgås med alla man känner när man blir äldre fungerar aldrig, ni glider isär och man fortsätter umgås med 2-3 stycken.

Jag själv har en enorm vänskapskrets men umgås dagligen med 2 stycken. Ett par till pratar jag med då och då samt festar lite med ibland. Resten stöter jag på ute och då blir det ett par artighetsfraser och inte mycket mer.

Så mitt tips är att försöka behålla dina närmsta vänner och se hur tiden fortlöper. Jag började umgås med mina två absolut närmsta vänner när jag var 18-19 och idag är vi oskiljaktiga.
Citera
2012-04-04, 20:35
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av gsonjunior
Har du någon eller några av kompisarna som du faktiskt är rätt nära?

Att umgås med alla man känner när man blir äldre fungerar aldrig, ni glider isär och man fortsätter umgås med 2-3 stycken.

Jag själv har en enorm vänskapskrets men umgås dagligen med 2 stycken. Ett par till pratar jag med då och då samt festar lite med ibland. Resten stöter jag på ute och då blir det ett par artighetsfraser och inte mycket mer.

Så mitt tips är att försöka behålla dina närmsta vänner och se hur tiden fortlöper. Jag började umgås med mina två absolut närmsta vänner när jag var 18-19 och idag är vi oskiljaktiga.

Den närmsta har flyttat pga studier och jag kan berätta att vad jag än gjort med dessa har JAG vart den som ska jaga ihjäl mig själv för att få kontakt med dem
Citera
2012-04-04, 22:45
  #4
Bannlyst
Det är tufft när vänskaper bryts men det finns inte så mycket mer du kan göra - ni har växt ifrån varandra helt enkelt. Det är av såna här anledningar det är fördelaktigt att ha fler än ett gäng som man umgås med. Går du i skolan eller jobbar du? Kan du hitta vänner därigenom? Det behöver inte vara helt över med dina gamla vänner med uppehåll förekommer vanligtvis, det kan mycket väl komma tillbaka senare - men att sitta och vänta på det är inget som jag rekommenderar.
Citera
2012-04-05, 14:38
  #5
Medlem
Ogdens avatar
Justerade rubriken. Vill TS ha en annan rubrik är han välkommen att PM:a mig.

/mod
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in