Jag undrar vad jag har för färg på min själ enligt dig
Ditt normaltillstånd är 2/3, vilket är ett väldigt vanligt tillstånd, större delen av befolkningen befinner sig i detta tillstånd. Ibland sjunker dessa individer (inkl dig) ner till 4, till och med 5 enstaka gånger. Men dessa individer är oftast kvar i 2/3. Det finns potential att förbättra sitt själsliga tillstånd men de flesta nöjer sig med deras normala tillstånd. Detta trots att de omedvetet söker själslig förbättring i deras liv.
Du kanske kan gå mer mot 2 än 3. Just nu är du en ganska stabil 2/3a. Du trivs ganska bra med vem du är, du vill inte ändra på dig själv nämnvärt.
Oviljan beror på att det skulle skapa destabilisering för dig och din själ. Du skulle inte må bättre av att försöka ändra din själ. Men du skulle utvecklas.
Du har en viss trygghet i att vara som du är, du vill inte gärna ändra dig. Du tror på dig själv och att försöka ändra på dig själv skulle kunna leda till tvivel, depression, hopplöshet och eventuellt förtvivlan. Du är rädd för förändring. Förändring av dig själv och destabilisering av din trygghet. Du söker undermedvetet efter utveckling och förbättring av din själsliga nivå. Du har inte äkta trygghet.
Du tror även att du är en bättre människa än vad du är, narcissistisk och egocentrisk, men det vill du inte gärna medge, varken för dig själv eller någon annan.
Du har ett själsnamn men jag föredrar att inte dela med mig av det till vem som helst.
Om du vill veta det kan jag skicka ett PM, men jag får se om jag vill det. Det är jag som bestämmer i denna tråd.
__________________
Senast redigerad av Levitah 2012-03-15 kl. 13:13.
Ni är välkomna att beskriva er själva så kan jag bedöma var ni ligger i er själsliga nivå.
Det är en tillgång att veta var man ligger i sin själsliga nivå.
I vilken aspekt vill du mena att det skulle vara en tillgång? Jag ser mig inte direkt ha någon enorm nytta av att känna till att min själ är sommargrön eller något dylikt. Är det bara du, "gud", som har en "guldsjäl", är det möjligt för andra att uppnå samma tillstånd? Anser du för övrigt att själarna kan avge ljus i olika våglängder, att de har en fysisk form, eller är det bara en alternativ metod för att indela dem?
Du verkar i alla fall väldigt angelägen om detta, och du tycks ha en genuin vilja att hjälpa, så jag lär väl ge det ett försök.
Jag skulle kunna beskrivas som en väldigt likgiltig person, jag saknar stark uppfattning om vad som är ”rätt och fel” och är oftast den som bevittnar vad andra vill kalla för orättvisor utan att reagera. Jag har dock en hel del idéer om vad som är vackert, och finner det vackra värt att eftersträva. Jag är inte särskilt emotionell, utan fattar alltid logiska och genomtänkta beslut.
Jag fäster ingen större vikt vid materiella ägodelar, och trots att jag har det relativt bra ställt finansiellt så konsumerar jag sällan mer än jag finner nödvändigt. Jag har inget behov utav prylar för att beteckna min status, men har i stället kommit att eftersträva kunskap i största allmänhet. Jag vet inte om det är ”kunskap för kunskapens skull” eller om den fyller ett behov att känna mig överlägsen andra människor. Jag är en ganska avslappnad person, som ogärna åtar sig mer än nödvändigt, men när jag väl bestämmer mig för att göra något blir det alltid gjort.
När det kommer till att agera med människor så är jag väldigt uppriktig. Jag har lätt att kritisera andra, vilket inte alltid uppskattas. Jag kan nog varken beskrivas som inåtvänd eller utåtriktad. Jag kan lätt uppfattas som något barsk och sarkastisk av andra människor, och det är inte helt felaktigt.
Jag har nog inte begått några större ”synder” i mitt nuvarande liv, men det skulle kunna hävdas att jag har haft ett stort antal möjligheter att göra gott som inte har utnyttjats. Fas det finns väl gott om tid för saker att gå i den ena eller andra riktningen.
Så, anser du att jag borde förändra något, och i sådana fall varför? Det är värt att notera att jag är ganska tillfreds med mitt liv som det är nu.
I vilken aspekt vill du mena att det skulle vara en tillgång? Jag ser mig inte direkt ha någon enorm nytta av att känna till att min själ är sommargrön eller något dylikt. Är det bara du, "gud", som har en "guldsjäl", är det möjligt för andra att uppnå samma tillstånd? Anser du för övrigt att själarna kan avge ljus i olika våglängder, att de har en fysisk form, eller är det bara en alternativ metod för att indela dem?
Du verkar i alla fall väldigt angelägen om detta, och du tycks ha en genuin vilja att hjälpa, så jag lär väl ge det ett försök.
Jag skulle kunna beskrivas som en väldigt likgiltig person, jag saknar stark uppfattning om vad som är ”rätt och fel” och är oftast den som bevittnar vad andra vill kalla för orättvisor utan att reagera. Jag har dock en hel del idéer om vad som är vackert, och finner det vackra värt att eftersträva. Jag är inte särskilt emotionell, utan fattar alltid logiska och genomtänkta beslut.
Jag fäster ingen större vikt vid materiella ägodelar, och trots att jag har det relativt bra ställt finansiellt så konsumerar jag sällan mer än jag finner nödvändigt. Jag har inget behov utav prylar för att beteckna min status, men har i stället kommit att eftersträva kunskap i största allmänhet. Jag vet inte om det är ”kunskap för kunskapens skull” eller om den fyller ett behov att känna mig överlägsen andra människor. Jag är en ganska avslappnad person, som ogärna åtar sig mer än nödvändigt, men när jag väl bestämmer mig för att göra något blir det alltid gjort.
När det kommer till att agera med människor så är jag väldigt uppriktig. Jag har lätt att kritisera andra, vilket inte alltid uppskattas. Jag kan nog varken beskrivas som inåtvänd eller utåtriktad. Jag kan lätt uppfattas som något barsk och sarkastisk av andra människor, och det är inte helt felaktigt.
Jag har nog inte begått några större ”synder” i mitt nuvarande liv, men det skulle kunna hävdas att jag har haft ett stort antal möjligheter att göra gott som inte har utnyttjats. Fas det finns väl gott om tid för saker att gå i den ena eller andra riktningen.
Så, anser du att jag borde förändra något, och i sådana fall varför? Det är värt att notera att jag är ganska tillfreds med mitt liv som det är nu.
Att veta vart man är i sin själsliga nivå är en tillgång för sig själv. Om man vet vart man ligger i sin själsliga nivå så är det lättare att uppnå sina mål. Själarna är inte i fysiskform, men inte heller obundna till det fysiska. Det är bundet till det fysiska och kopplat till den fysiska men också oberoende, fritt.
Du är en väldigt negativ person, du behöver se det positiva i livet och det inte bara ur en logisk synvinkel. Du måste även lära att känna dig igen. Att känna dig hel och fulländad som person. Du har tappat den känslosamma dimensionen som man hade när man var barn och du försöker trösta dig med kunskap och likgiltighet. Men vad leder det till? Det leder ingenvart. Det gör dig bara avslappnad och latent funktionsmässigt.
Just DU måste börja bli mer självkritisk till just DIG. Försök att ta ställning till saker och ting. Säg vad du tycker, låt dina tankar vara som de är. Försök inte att hitta fel överallt. Försök se det positiva i livet. Det är bra att vara ifrågasättande, men inte negativt kritisk.
Det kan vara svårt att urskilja skillnaden, men den är väsentlig. Eftersom du är så negativ skulle jag säga att du är en 3/4, men har god potential att uppnå 2/3 om du blir optimistisk till livet.
Använd din logik på ett smart sätt. Tänk positivt om andra, tänk positivt om dig själv.
Strunta inte i relevanta frågor för just DIG! Du har rätt att finnas som den du verkligen är, du ska inte behöva vara rädd att bli skadad så fort du sänker din logik. Det finns ingen som hotar dig här.
Du förtrycker dina egna känslor. Du måste sluta förtrycka dig själv och låta andra människor få vara som dem är utan att fälla negativa/starkt kritiska kommentarer (ibland sedd som humor).
Stark Logik är ofta en brist på att få sin vilja genom. Att inte känna sig hörd, förstådd eller trodd.
Ett sätt att manipulera människor att göra som man vill. Ofta för att man vill känna sig omtyckt.
Visa vem du "Verkligen" är, göm dig inte. Stå för den du verkligen är.
Nu vet jag inte om du har gjort hemska saker och inte känner att du kan stå för den du är. Be om ursäkt till denna person i så fall oavsett hur lång tid det gått. Det är viktigt att det får komma fram. Det kan även vara familjemedlemmar som förtryckt dina känslor vilket gör att du känt en olust att uttrycka dina känslor. Så du har begränsat dig själv för att inte gå under. Det kan även vara kompisar eller vilken människa som helst egentligen som förtryckt dina känslor. Du har antagligen med vilje begränsat dig för att känna att du har makt och kontroll över situationen. Därav trösten kunskapen ger dig. Den ger dig en trygghet du annars inte känner att du innehar.
Du är omsluten av negativitet. Du måste träna på optimism. Jag tror det här med att skriva här var en tappert försök från din sida att vara optimistisk.
Låt dig själv existera som den du verkligen är.
Om du gjort några hemska handlingar erkänn dem.
Om du varit med om något hemskt erkänn dem.
Erkänn den du är.
Om du betett dig illa mot någon så be om ursäkt. Om någon varit dum mot dig, så kräv en ursäkt.
Visa vem du är och stå för den du är. Om du betett dig illa, stå för det. Stå för dina handlingar.
__________________
Senast redigerad av Levitah 2012-03-15 kl. 17:58.
Det känns som att du vill tillskriva mig en del problem som jag inte lider av. Jag tror inte att jag förtrycker mina känslor, jag har helt enkelt aldrig varit lika känslosam som många andra. Jag har naturligtvis känslor som alla andra människor, men så länge som jag kan minnas har jag aldrig känt något behov av att agera omedelbart på dem, således fattar jag alltid genomtänkta beslut utifrån vad jag tror kommer att gynna mig på sikt. Jag skulle inte vilja se det som någonting dåligt.
Det är dock sant att jag är en konsekvent pessimist. Jag är osäker på om det är något som kan förändras, det är helt enkelt ett sätt att se på sin omgivning, och det är inte som att jag bara kan välja att tänka positivt om saker och ting. Fast det är klart att jag skulle kunna ha lite mer överseende med min omgivnings brister, och i stället framhäva de mer positiva sakerna, samt berätta för mina närstående hur mycket de betyder för mig, något som det förmodligen hörts lite för lite av på senaste tiden. Jag vet inte om det räcker för att förändra mina tankemönster, men det lär väl vara värt ett försök.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
