Koppla Era Hundar!

I stockholms kommun så är det koppeltvång på allmän plats, Men det finns avsatta områden här och där som det inte är koppeltvång på.
http://www.stockholm.se/-/Karta/?lager=159662#lager=159662&centerposition=6580248% 2C1623488&zoom=70

På samma ämne borde man klara av den hund man är ute och promenerar med. Jag såg igår en tant (50+) med en schäfer som mötte en ung kvinna med bebis i barnvagn och en liten vit hund med lockigt hår. Schäfern går till anfall mot den lilla hunden. Tanten klarar inte av att hålla den och hon "ramlar" (använder detta löst). Den yngre kvinnan skriker förtvivlat "Ta bort den! Ta bort den!" och ger sedan den äldre kvinnan en utskällning när de fått ordning på situationen. Den äldre skyller ifrån sig.

Den yngre kvinnan pratar sedan med mig (jag såg detta från kanske 40-50 meters håll) och är skärrad. Som tur är verkar hennes hund inte tagit någon fysiskt skada och hon (hunden) verkade lugn också. Av någon anledning hade jag redan tidigare lagt märke till den äldre tanten med schäfern och tyckt att hon på något sätt betedde sig konstigt. Svårt att sätta fingret på vad det var.

Överlag händer det dock oroväckande ofta att folk har hundar okopplade eller låter dem komma nära mig trots att de inte känner mig. Vid flera tillfällen har de också sagt "det är ok, han är inte farlig" bara för att hunden sekunden senare gör ett utfall mot mig (faktiskt i alla fall jag varit med om har det handlat om schäfrar).

Är väl självklart att man ska hålla sin jycke kopplad! finns faktiskt människor som har enorm hundskräck. Samt att du kan ALDRIG vara 100% säker på att just din jycke aldrig skulle göra något.

Med vissa människors resonemang här skulle lika väl jag som gammal militär kunna promenera omkring med en skarpladdad ak5:a och om någon skulle tycka det är obehagligt säger jag "Nä men min ak5-a är jätte snäll den har hittills aldrig dödat någon, så ni kan känna er säkra"

Och nu när jag tänker på det så borde det faktiskt vara straffbart och böter på icke kopplade hundar.
Undantag om du nu bor långt ut i skogen/på landet. Men i stadsmiljö ska det vara benhårt!

Och när jag ändå är igång så borde även alla jyckar där ute DNA-bestämmas, så att när man väl trampar i den där HÄRLIGA PUDDINGEN framåt vårkanten DU skitit i att plocka upp DNA-testas den och en bot på 'a 10 000:- dimper ner i lådan. Vid upprepade tillfällen får man välja om hunden eller du själv ska avlivas

Ett land som DNA-testar hundbajs är du beredd att dö för ???

Hmm, jag vet ärligt talat inte vad jag ska svara på din fråga.
Om jag är beredd att dö för ett land som DNA-testar hundbajs?
Nä nu får du allt sluta grogga en kvart och skriva om ditt inlägga så det blir begripligt

Denna tråd har verkligen inspirerat mig till att säga åt hundägare som inte har kopplade hundar inom mitt närområde med skolor, fritids och dagis.

Vet inte hur många gånger jag hört, "han är inte farlig", "han bits inte" eller "han vill bara leka".
-Skiter väl förfan jag i, jag vill inte ha eran skithund i närheten, ta bort äcklet innan jag sparkar det

Det vore bättre att sparka ihjäl hundägaren som inte lyckats uppfostra hunden, hellre än att låta det gå ut över hunden.

Inget koppel. Det för inget gott med sig. Ett otyg.
OK, om jag är i en stad, då för att visa hänsyn till ev hundrädda stackare.

Jag gillar formuleringen i jaktlagen där det står typ att "hund ska hindras från att springa lös", men inte uttryckligen genom koppel. Jag har inget alls emot folk som kan kalla in hunden och ha den vid sin sida medan man möter dem, då får de vara hur lösa de vill (det är dessutom målet med min egen hund, än så länge kopplar jag henne när vi möter hundar dock). Jag blir oftast lugnare av att möta såna hundar, för jag inbillar mig i alla fall att man gör inte så om man inte litar 100% på att hunden inte kommer springa fram till mig/min hund.

Koppeltvång fungerar ju uppenbarligen inte heller mot folk som har hunden utom all kontroll i flexi och inte fattat att man kan låsa kopplet. Eller de som har hunden kopplad men likförbannat ska släppa fram den och kuttra "han vill bara hälsa" trots att man uppenbarligen är upptagen med att träna sin egen hund att göra något annat.
Och min hund är ju liten, så den är ju automatiskt snäll och passar fint att släppa fram allsköns ouppfostrade hundkräk till hur som helst, som om de skulle få ut något av det annat än ett bett i örat.

Jag har mina hundar lösa mycket, bor i stan. För mig är det nummer ett hos en hund som ska samexistera med mig, att den kan bete sig utan koppel. Jag tycker fruktansvärt synd om hundar som måste leva i stort sett hela sin liv i ett snöre. Just därför lägger jag den tiden och energin på mina hundars träning, den biten måste helt enkelt fungera. De måste kunna bete sig "som folk" oavsett om de har koppel på sig eller inte, och jag förstår inte hur andra hundägare orkar ha det på något annat sätt.

Det finns inte på kartan för mig att mina hundar skulle få springa fram och hälsa på andra hundar eller människor utan min tillåtelse. Det gäller oavsett vad den hunden eller människan gör. Jag lär mina hundar att ignorera mötande, oavsett om det är tre galna schäfrar som står och gapar längst ut i kopplet två meter från mina hundar. De får helt enkelt inte svara upp på sånt trams. Jag vill inte ens behöva säga något om det, det ska vara en självklarhet för mina hundar att fundera ut en smart lösning kring det problemet.

Det går utmärkt att lära en hund att "ta ansvar", om man med det menar samma som jag menar - dvs att fatta smarta beslut i situationer som uppstår. Hundar kan bli oerhört streetsmarta om de får rätt vägledning. Och en hund som är streetsmart behöver inget koppel.

Hundrädda? Ptja...självklart visar jag hänsyn så långt det går, men det finns faktiskt gränser för hur mycket jag är villig att tumma på min och mina hundars livskvalitet för att underlätta för fobikerna. Att alltid ha hundarna kopplade utifall någon skulle tycka det är läskigt med okopplade hundar...nej det gör jag bara inte.

Vi stör bannemig ingen annan. De skäller inte, springer inte fram till folk eller fä, de ligger tyst och fint under sätena när vi åker tunnelbana så att det utan problem får plats 4 personer i en "fyra" precis som det är tänkt, självklart nosar eller stirrar de inte heller på folk trots att de sitter några centimeter ifrån med benen. Blir de trampade på så aktar de sig bara. Kastar det sig fram ett barn så ligger de bara kvar och väntar på direktiv från mig. Jag plockar _alltid_ upp efter dem. Alltid. Har hela jävla fickorna fulla med bajspåsar, utifall de av någon anledning skulle bajsa åtta gånger var på promenaden.

Vi stör inte en käft, utom då möjligen någon otroligt rädd person som tycker det är obehagligt att de går utan koppel (lugnt och sansat, högst 5-6 meter från mig, men såklart fot vid min sida då vi möter någon).
Jag kan känna att det är den rädda som får anpassa sig då. Vi gör tillräckligt redan.

Det markerade är ju ett problem i sig. Hur ska en hundrädd person veta att just dina hundar är väluppfostrade? En normalt uppfostrad hund i ett koppel är bättre än en perfekt uppfostrad hund utan koppel, kan jag tycka. För den hundrädde är det helt irrelevant hur bra du tycker dina hundar är uppfostrad så att säga "jag har gjort tillräckligt" för att du tycker dina hundar är väluppfostrade är ganska dumt.

Jag tycker att det minsta man kan göra när man är på områden där hunden inte går längre bort än ett koppel når, är att använda kopplet.

Det kan de inte. Utan de får helt enkelt leva med ett hälsosamt mått av spänning i sina liv, precis som vi andra när vi är i situationer som skrämmer oss trots att de med allra största sannolikhet inte innebär någon fara.

Har man en fobi så stark att den påverkar ens liv så otroligt mycket så får man ju söka hjälp. Inte kräva att resten av världen ska anpassa sig.
Som tur är så har nästan alla hundrädda jag mött varit jättetrevliga och insiktsfulla kring det faktum att rädslan är ett problem som denne själv äger ansvaret för, inte omvärlden.
De som gapar högst om att man måste tänka på de hundrädda är inte de hundrädda själva, utan surgubbarna och tanterna som bara stör sig på att hunden går utan koppel.

Jag anser inte att jag gjort tillräckligt för att hundarna är väluppfostrade, utan för att jag tydligt visar omvärlden att jag har kontroll på hundarna genom hur jag agerar.
Dessutom, ser jag att en person verkar rädd, eller om personen själv säger att den är rädd, så kopplar jag självklart hundarna. Jag har ett flertal gånger klättrat ut i snövallar med mina hundar för att släppa förbi hundrädda. Jag har alltså inget emot att anpassa mig - men jag tänker definitivt inte gå runt med snören på mina hundar UTIFALL någon är rädd. Det finns inte en chans.