DN har idag en lista på kommuner där ungdomsarbelslösheten är mycket hög. Här borde man kunna finna ett samband mellan ett områdes (kriminella) rykte och ungdomsarbetslösheten, om klassteorin stämmer. Så vi testar. Här är de kommuner som har de högsta ungdomsarbetslösheterna i Sverige:
Topp 20:
1: Bromölla:34,5%
2: Ronneby: 33,8%
3: Kramfors: 33,7%
4: Hagfors: 33,7%
5: Munkfors: 33,0%
6: Grums: 33,0%
7: Forshaga: 32,5%
8: Kalix: 31,9%
9: Haparanda: 31,8%
10: Trollhättan 31,8%
11: Timrå: 31,3%
12: Åmål: 31,1%
13: Laxå: 31,0%
14: Sollefteå: 30,9%
15: Olofström: 30,8%
16: Jokkmokk 30,6%
17: Sölvesborg: 30,4%
18: Gullspång: 30,4%
19: Hallsberg: 30,3%
20: Lessebo: 30,3%
I jämförelse, några kända invandrartäta kommuner:
107: Malmö: 22,4%
186: Södertälje: 17,7%
221: Botkyrka: 14,7%
Källa:
http://www.dn.se/ekonomi/ungdomsarbetslosheten-i-sveriges-alla-kommuner
DN utvecklar vidare:
Citat:
I många svenska kommuner går ungdomar år efter år utan att få jobb. Allra sämst är det i gamla industristäder och bruksorter. Det visar siffror för samtliga Sveriges kommuner som DN låtit Arbetsförmedlingen ta fram.
Ungdomsarbetslösheten i Sverige har länge legat över genomsnittet i EU. Arbetslöshetssiffrorna för januari bekräftar bilden. Och de siffror DN plockat fram visar att det är i samma kommuner där problemen kvarstår år efter år (se grafik härintill). Den gemensamma nämnaren är att ungdomsarbetslösheten slår hårdast mot kommuner som haft svårt att ställa om sin arbetsmarknad till moderna förhållanden.
Gamla bruksorter tillhör därför de värst drabbade. I värmländska Hagfors är arbetslösheten bland ungdomar mellan 18 och 24 år nästan 34 procent och har som mest varit uppe i 45 procent de senaste fyra åren.
http://www.dn.se/ekonomi/kommunerna-dar-unga-har-svarast-att-hitta-jobb
DN skriver dessutom följande, vilket också kan vara bra att ha i tankarna:
Citat:
Procenten arbetslösa i de mindre orterna är dessutom ofta samma personer månad efter månad. På större orter är arbetsmarknaden mycket mer blandad och där finns många fler jobb inom handel, restauranger och andra delar av tjänstesektorn. Det är till stor hjälp för många unga, påpekar Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen, och fortsätter:
– I de större tätorterna finns fler jobb där utbildningskraven är lägre. Där har man hela spektrat från jobb utan krav på utbildning till jobb där kraven är väldigt höga.
Situationen i mindre orter är alltså mer hopplös för ungdomar jämfört med situationen i större orter och städer. Dock skriver DN att arbetslösheten är relativt hög i områden med många invandrare, vilket förstås inte är en nyhet. Men det intressanta är att arbetslösheten i många rena svenska/vita orter också är mycket hög, och samma personer förblir ofta arbetslösa väldigt länge. Så om hög arbetslöshet ska vara en markör för underklass och utanförskap, borde inte våldsbrottsligheten vara mycket hög även i dessa områden? Borde inte områden som Timrå, Jokkmokk, Kalix, Sölvesborg, Forshaga, Åmål, Lessebo vara nästan lika beryktade som Rosengård, Alby, Rinkeby, Hovsjö mm när det gäller ungdomsvåld (tex gaturån, våldtäkter, överfall mm)? Eller åtminstone borde man höra lite mer om dessa områden i alla fall?