Universums kretslopp?

Hur är det egentligen, har universum ett eget kretslopp liknande jordens? Dvs att allting skapas, lever, dör, återanvänds osv.

Jag tycker mig kunna se "bevis" på detta vart jag än vänder mig. Tittar man på vårt kretslopp går allting runt i en cirkel. Tittar man på planeter, galaxer, planetbälten, svarta hål, atomer osv så är de cirkelformade. Allting är gjort av slutna former också, utan någon början eller ände.

Visst, det är bara "tecken" och inga bevis men något jag finner intressant. Men det man kan bevisa är att energi inte kan skapas eller förstöras, bara förvandlas. Allting i universum är ju gjort av energi. Så jag tycker att allting borde gå runt i ett kretslopp. Vad finns det för spekulationer inom detta ämne?

Tänk det motsatta. Om 20 miljarder år kan universum slitas i styck i "Big Rip" och tiden kommer att stanna, eller så kommer total kyla råda då all värmeenergi har spätts ut så pass mycket att det är för kallt för att liv ska existera. Så jag tror mer på ett permanent slut för universum. Men ja, det är lustigt hur många sammanträffanden man kan hitta.

Nej. Jag skulle inte se det så. Det vi ser nu och är en del av är det korta ögonblick då atomer har rätt förutsättningar för att klumpa ihop sig till molekyler och mer stabila strukturer (bla vi). Detta kommer inte att pågå för evigt. Det är snarare så att det vi ser nu (Stabil materia) är ett mycket kort ögonblick av universums totala existens. Så nej jag skulle inte se universum som ett kretslopp.

Förövrigt är cirkulära former ej bevis för kretslopp.

Nej, jag vet att cirkulära former inte är bevis för något. Men det är ett lustigt sammanträffande...

Jag vet inte. Visst kan jag tänka mig att detta stadie av materia är ett tillfälligt läge. Visst kan total kyla råda, men det låter otroligt att det skulle vara så i all evighet. Att tro på ett totalt slut tycker jag är ett väldigt simpelt sätt att se på allting. Eller det beror på hur man definierar ett slut. Skulle det finnas ett läge av ett totalt "inget" som vi människor definierar det så skulle vi inte finnas överhuvudtaget. Varför skulle någonting dyka upp ur ingenting? Det skulle isåfall betyda att "ingenting" trots allt är någonting.

Det skulle vara enkelt ifall det fanns ett totalt slut. Men det är något som inte stämmer med det. Jag skulle snarare säga att ett totalt slut eller början är en omöjlighet med de grundläggande naturlagarna som råder.

En vacker tanke, och rimlig.