Hillevi Engström om Arbetslöshetsförsäkringen.

Igår i Agenda så förklarade Moderattanden och tillika Arbetsmaknadsministern Hillevi Engström varför hon och Moderaterna tyckte att det var helt okej att allt färre får ut 80% av lönen vid arbetslöshet. Hon försvarade deras vägran att höja taket i Arbetslöshetsförsäkringen med att hon inte tyckte att folk skulle vara arbetslösa. Alltså...va? Ja det var ju inte någon speciellt orginell åsikt, men nu är ju folk arbetslösa...
Man kanske skulle kunna försöka förhålla sig till verkligheten.
Sedan kallade hon konsekvent försäkringen för ett bidrag. Då ska man väl inte avsätta lön och betala avgifter till den? Då ska den ju helt finansieras via skatten och heta just arbetslöshetsbidrag.
Hon verkade faktiskt ganska kort i huvudet.
Jag undrar hur hon skulle reagera om hon inte fick ut utlovad ersättning på en olycksfallsförsäkring som hon betalat in till, och försäkringsagenten motiverade det hela med att, "Nä du får inte utlovat BIDRAG p.g.a. att vi har kommit på att vi tycker det är dumt att råka ut för olyckor! Vi tycker inte folk ska råka ut för olyckor. Det är väl bara onödigt när det brinner och sådär, det är väl bättre om folk slipper sådant, va? Så tycker vi på mitt försäkringsbolag, men fortsätt för guds skull att betala försäkringspremien!" .

Arbetslöshetsförsäkringen finansieras till 85 % via skatt (arbetsgivareavgift) och är därför till 85 % ett bidrag.
Resterande 15 % finansieras via avgifter.

Så arbetsmarknadsavgiften är en skatt medans fastighetsavgiften är en avgift?

Det är en arbetsgivarAVGIFT som löntagarna förhandlat sig till genom att avstå löneökningar. Det är väl så Moderaterna vill ha det? Parterna ska ju förhandla men vad man sedan kommer fram till går det tydligen bra att skita i. Det är helt enket ett jäkla rövarband som styr Sverige.

Nu sitter ni bara och hittar på.
En skatt är en skatt är en skatt, oavsett om någon filur kallar det för "avgift"
A-kassans statliga del är ingen försäkringslösning. Det är ett bidrag som betalas ut till den som kvalificerar sig som arbetslös. Det finns ingen koppling mellan arbetsmarknadsavgiften (som den egentligen heter) och medlemskap i a-kassan med därtill hörande möjlighet att utbekomma bidrag vid arbetslöshet.
De enda som inte betalar arbetsmarknadsavgift är löntagare över pensionsåldern.

Från början var a-kassan en privat angelägenhet, driven av privata -kasseföreningar utom statens räckhåll. Då sköttes ekonomin och utbetalningarna med sparsamhet. Man ville inte kasta bort medlemmarnas pengar på arbetsovilliga drönare.
När staten blandade sig i bler kontrollen sämre, mer pengar gick åt och tyvärr har vi hamnat i en situation där a-kassa ses om ett bidrag och en rättighet snarare än som en försäkring man tillsammans finansierat.
Jag skulle inget hellre se än att man gick tillbaka och gjorde a-kassan till en riktig försäkringslösning igen, till exempel genom att höja kontingenten och samtidigt sänka skatten för att göra det kostnadsneutralt. Samtidigt bör a-kasseföreningarna skiljas av från fackföreniningen eftersom de inte har med facklig verksamhet att göra. Kontrollen bör flyttas från arbetsförmedlingen tillbaka till a-kassan för att återinföra sparsamhet och dra in bidraget från arbetsovilliga.

Det som Siegfrid säger - det handlar om en bidragshybrid, men finansieringen är inte densamma för de bidragen.

Ett av systemfelen är nu att de som inte är med i A-kassan söker andra former av bidrag än A-kassa, och på det sättet utarmar de transfereringssystem som är tänka att kompensera för annat. Ett annat systemfel är att det blir ointressant att överhuvud taget kvalificera sig för A-kassa, dvs arbeta, om det "går lika bra med soc".

Det är OCKSÅ ett problem när arbetslöshetsförsäkringen är så låg att den uppfattas som orättfärdig eller olönsam - många räknar förmodligen med att de får ungefär samma ersättning av soc som av a-kassa, bara de inte har sparkapital eller liknande (och, ärligt, den som inte har råd med eller ser det som vettigt att betala för a-kassan lär knappast ha en spänn på banken). Att göra a-kassan obligatorisk är också en i princip bra ide.

Maxbeloppet (i somras) för a-kassa var tydligen 18700/månad. Skulle den bisarra effekten uppstå, att andra bidragssystem ger mer än a-kassetaket, så måste det rättas till. Jag vet hur.

Visst slopa arbetgivaravgiften. Det ökar ju lönutrymmet. Ge oss höjd lön så att vi kan skaffa oss en försäkring värd namnet. Sedan så blir jag alltid fundersam när folk verkar tro att man lever lika bra på A-kassa, eller soc som på att jobba, vad skulle det vara för ett underbetalt jobb? De som möjligen skulle vara arbetsovilliga kan inte ha det fett, så lämna dem utanför debatten. För det första kan de inte vara många, och om de vill leva på en så låg nivå så varsågod. Det är ändå arbetsbrist. Retar man upp sig på sådana då är man ju ute och letar efter någon att stampa på.