1. Samhälle
  2. Juridik

Vilka sekretessregler i domstol gäller för misstänkta som begärs häktade?

Svara
2012-01-19, 13:37
  #1
Quoter
Medlem
Quoters avatar
Den här frågan har jag gått och funderat på ett tag.

När en person misstänkt för brott tilldelas en offentlig försvarare via domstol så är namnet i fråga ibland belagt med sekretess till en början, men vad jag har sett så brukar detta släppa, även om brottet inte leder fram till åtal eller ens häktning.

Vid något enstaka tillfälle har jag hört talas om att sekretessen för namnuppgifter fortfarande varit aktuell även efter frisläppandet (anhållande i ett fall och häktning i ett annat). Brotten i fråga ledde inte fram till åtal.

Finns det någon som skulle kunna tänka sig att förklara vad som gäller egentligen? Är det domstolen eller åklagaren som beslutar om sekretess? Jag läste i ett dagboksblad nyligt - i ett helt annat fall - att åklagare hade kontaktat tingsrätten i fråga och meddelat att sekretessen för den anhållne inte behövde gälla längre.

(Ska tillägga att jag inte fått exempel på detta svart på vitt personligen, i form av ett myndighetsbeslut, men i vart fall starka indikationer att det förhöll sig som jag skrev.)

Om frågeställningen upplevs som diffus så jag kan bryta ned inlägget i några smärre delfrågor, om så önskas. Tacksam för (kloka) svar.
Citera
2012-01-19, 18:00
  #2
tardumej?
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Quoter
Den här frågan har jag gått och funderat på ett tag.

När en person misstänkt för brott tilldelas en offentlig försvarare via domstol så är namnet i fråga ibland belagt med sekretess till en början, men vad jag har sett så brukar detta släppa, även om brottet inte leder fram till åtal eller ens häktning.

Vid något enstaka tillfälle har jag hört talas om att sekretessen för namnuppgifter fortfarande varit aktuell även efter frisläppandet (anhållande i ett fall och häktning i ett annat). Brotten i fråga ledde inte fram till åtal.

Finns det någon som skulle kunna tänka sig att förklara vad som gäller egentligen? Är det domstolen eller åklagaren som beslutar om sekretess? Jag läste i ett dagboksblad nyligt - i ett helt annat fall - att åklagare hade kontaktat tingsrätten i fråga och meddelat att sekretessen för den anhållne inte behövde gälla längre.

(Ska tillägga att jag inte fått exempel på detta svart på vitt personligen, i form av ett myndighetsbeslut, men i vart fall starka indikationer att det förhöll sig som jag skrev.)

Om frågeställningen upplevs som diffus så jag kan bryta ned inlägget i några smärre delfrågor, om så önskas. Tacksam för (kloka) svar.


Domstolen sekretessbelägger på begäran av någon av parterna, utifrån att det är befogat. Normalt är det sekretess när det handlar om underåriga (under 18 år) och framför allt när det är sexualbrott.

I riktigt sällsynta fall kan namn vara hemliga för allmänheten om det kan skada utredningen. I bland när det gäller häktning kan också sekretess innebära den isolering som den häktade utsetts för.
Citera
2012-01-19, 20:31
  #3
term
Medlem
terms avatar
Vem som bestämmer om något är hemligt eller inte beror på vem du begär att få ut uppgifterna ifrån. Om du frågar domstolen efter handlingar som finns där så avgör domstolen vad som är hemligt eller inte. Om du frågar åklagaren (som ju är en annan myndighet) så avgör denne vad som är hemligt.

När det handlar om brottmål så är normalt utgångspunkten att sekretess gäller för alla handlingar i målet fram till dess åtal väcks. Detta innebär dock inte att sekretessen är absolut, utan handlingar får lämnas ut om det kan ske utan att utredningen tar skada. Oftast så är det åklagaren som helt styr den bedömningen, eftersom domstolen normalt inte har en blekaste aning om vad som kan skada utredningen eller inte. Ett undantag är om det har lagts fram uppgifter inför en offentlig förhandling, t.ex. en häktningsförhandling som inte hållits inom stängda dörrar. Dessa uppgifter kan aldrig vara hemliga och måste alltså lämnas ut.

Sekretess kan vara komplicerat, så det blir svårt att svara mer specificerat än så. Om du ger konkreta exempel kan det vara lättare att svara.
Citera
2012-01-19, 20:44
  #4
Laserturken
Medlem
Laserturkens avatar
Jag känner till ett mordfall där två personer anhölls och fick offentliga försvarare förordnade. På kopiorna av förordnandet om försvarare är det sekretess avseende de två namnen och man kan således inte få veta vilka de två anhållna var.
Citera
2012-01-19, 20:49
  #5
tardumej?
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av term
Vem som bestämmer om något är hemligt eller inte beror på vem du begär att få ut uppgifterna ifrån. Om du frågar domstolen efter handlingar som finns där så avgör domstolen vad som är hemligt eller inte. Om du frågar åklagaren (som ju är en annan myndighet) så avgör denne vad som är hemligt.

När det handlar om brottmål så är normalt utgångspunkten att sekretess gäller för alla handlingar i målet fram till dess åtal väcks. Detta innebär dock inte att sekretessen är absolut, utan handlingar får lämnas ut om det kan ske utan att utredningen tar skada. Oftast så är det åklagaren som helt styr den bedömningen, eftersom domstolen normalt inte har en blekaste aning om vad som kan skada utredningen eller inte. Ett undantag är om det har lagts fram uppgifter inför en offentlig förhandling, t.ex. en häktningsförhandling som inte hållits inom stängda dörrar. Dessa uppgifter kan aldrig vara hemliga och måste alltså lämnas ut.

Sekretess kan vara komplicerat, så det blir svårt att svara mer specificerat än så. Om du ger konkreta exempel kan det vara lättare att svara.


Brukar inte oftast namnen på de häktade också lämnas ut vid stängda dörrar?
Citera
2012-01-19, 20:53
  #6
term
Medlem
terms avatar
Citat:
Ursprungligen postat av tardumej?
Brukar inte oftast namnen på de häktade också lämnas ut vid stängda dörrar?
Det beror på om det kan ske utan skada för utredningen! Oftast är det svårt att hävda att det skulle påverka utredningen att det blir känt vilka som är frihetsberövade, men när det är allvarligare brott med flera inblandande så är det inte så ovanligt att man vill hålla det hemligt. Stängda dörrar innebär egentligen ingenting för sekretessen. Det omvända, öppna dörrar, leder däremot till att allt som sägs blir offentligt och att uppgifterna inte kan vara hemliga.
Citera
2012-01-19, 21:35
  #7
tardumej?
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av term
Det beror på om det kan ske utan skada för utredningen! Oftast är det svårt att hävda att det skulle påverka utredningen att det blir känt vilka som är frihetsberövade, men när det är allvarligare brott med flera inblandande så är det inte så ovanligt att man vill hålla det hemligt. Stängda dörrar innebär egentligen ingenting för sekretessen. Det omvända, öppna dörrar, leder däremot till att allt som sägs blir offentligt och att uppgifterna inte kan vara hemliga.


Ja, eftersom oftast är detaljerna i utredningen mer känsliga än namnen...
Citera
2012-05-25, 00:27
  #8
Quoter
Medlem
Quoters avatar
Nu ska jag försöka pumpa lite nytt liv i den här tråden.

Jag läste nyss ett beslut från HD som i princip handlade om frågan jag ställde i min trådstart. Det var en lirare som begärt ut kopia på advokat-förordnandet åt en brottsmisstänkt figur, precis samma sak som skribenten Laserturken skrev om i sitt inlägg. Tingsrätten sa 'sekretess', hovrätten också men HD beviljade mannen bilagan (advokat-förordnandet).

Högsta domstolens beslut finns här: PDF

Jag är inte speciellt duktig på sekretessregler, men innebär HD:s beslut endast att namn på misstänkta personer får 'sekretessas' av domstolar om det är något påtagligt allvarligt, HD nämner krigsfara

Ser fram emot vad ni har att förtälja.
Citera
2012-05-25, 22:51
  #9
sour-appl
Medlem
Hur fungerar det på ett sådant förordnande av offentlig försvarare som ni pratar om, väljer man att fästa namnen på en bilaga som sedan inte lämnas ut eller är det snarare så att man varje gång den ska lämnas ut täcker för de aktuella namnen på kopian (=mer arbete)?

I ett fall av sexualbrott jag stötte på kunde man läsa att Målsägande A och C:s uppgifter fanns i bilaga. Verkar väl mer praktiskt.

Rråkar någon förresten ha ett sådant förordnande att ladda upp för att visa oss så vore det intressant.
Citera
2012-05-26, 03:21
  #10
SAKer-liberal
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Quoter
Nu ska jag försöka pumpa lite nytt liv i den här tråden.

Jag läste nyss ett beslut från HD som i princip handlade om frågan jag ställde i min trådstart. Det var en lirare som begärt ut kopia på advokat-förordnandet åt en brottsmisstänkt figur, precis samma sak som skribenten Laserturken skrev om i sitt inlägg. Tingsrätten sa 'sekretess', hovrätten också men HD beviljade mannen bilagan (advokat-förordnandet).

Högsta domstolens beslut finns här: PDF

Jag är inte speciellt duktig på sekretessregler, men innebär HD:s beslut endast att namn på misstänkta personer får 'sekretessas' av domstolar om det är något påtagligt allvarligt, HD nämner krigsfara

Ser fram emot vad ni har att förtälja.

Nja, inte (NJA) Inte alls. Utan när uppgifterna anses utgöra någon form av fara.

Det är nästan utslutande kvinnors uppgifter som sekretessbeläggs, oavsätt vad.
Citera
2012-05-26, 08:16
  #11
Quoter
Medlem
Quoters avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SAKer-liberal
Nja, inte (NJA) Inte alls. Utan när uppgifterna anses utgöra någon form av fara.

Det är nästan utslutande kvinnors uppgifter som sekretessbeläggs, oavsätt vad.

Kan du motivera hur du resonerar? Jag förstår nämligen icke.

Citat från Högsta domstolen:

Citat:
11. Om ett mål eller ärende rör någons civila rättigheter och skyldigheter
eller anklagelse mot någon för brott, får ett förordnande om fortsatt sekretess i
fråga om domslutet eller motsvarande del av ett annat beslut meddelas endast
om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller om det råder andra utomordentliga
förhållanden som är föranledda av krig (se 43 kap. 8 § tredje stycket andra
meningen offentlighets- och sekretesslagen). Denna inskränkning i möjligheten
att förordna om fortsatt sekretess kan inte anses gälla ett beslut att förordna en offentlig försvarare (se Sigurd Heuman och Anna Tansjö, Sekretess m.m.
hos allmän domstol. En handbok, 3 uppl. 2010, s. 46; jfr prop. 2003/04:93
s. 66).

12. För sådana beslut gäller dock den generella bestämmelsen i 43 kap. 8 §
tredje stycket första meningen offentlighets- och sekretesslagen att ett
sekretessförordnande inte får omfatta en uppgift som har tagits in i den delen
av beslutet som motsvarar domslutet i en dom, såvida inte rikets säkerhet eller
annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det. Den misstänktes
intresse av att dennes identitetsuppgifter hemlighålls är typiskt sett inte ett
sådant intresse av synnerlig vikt som avses i bestämmelsen (jfr prop.
1979/80:2 del A s. 103). För det fall att den del av ett beslut att förordna en
offentlig försvarare som motsvarar domslutet i en dom innehåller den
misstänktes namn kan sekretess för namnet således normalt sett inte
upprätthållas.

13. Avgörande för om den handling som Erik Blom har begärt utlämnad ska
lämnas ut i omaskerat skick är således om den misstänktes namn ska anses
vara intaget i den delen av beslutet att förordna en offentlig försvarare som
motsvarar domslutet i en dom.

14. Genom att bifalla åklagarens framställning har tingsrätten förordnat en
namngiven advokat som offentlig försvarare för en namngiven person, som är
misstänkt för vissa angivna brott. Några egentliga skäl förutom brottsmisstanken
anges inte i beslutet. Namnen på försvararen och den misstänkte är
avgörande för beslutets innebörd och måste anses ingå i den del av beslutet
som motsvarar ett domslut.

Det är väl punkt 11 - 14 som är mest intressanta, tror jag.
Citera
2012-05-27, 07:34
  #12
term
Medlem
terms avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Quoter
Nu ska jag försöka pumpa lite nytt liv i den här tråden.

Jag läste nyss ett beslut från HD som i princip handlade om frågan jag ställde i min trådstart. Det var en lirare som begärt ut kopia på advokat-förordnandet åt en brottsmisstänkt figur, precis samma sak som skribenten Laserturken skrev om i sitt inlägg. Tingsrätten sa 'sekretess', hovrätten också men HD beviljade mannen bilagan (advokat-förordnandet).

Högsta domstolens beslut finns här: PDF

Jag är inte speciellt duktig på sekretessregler, men innebär HD:s beslut endast att namn på misstänkta personer får 'sekretessas' av domstolar om det är något påtagligt allvarligt, HD nämner krigsfara

Ser fram emot vad ni har att förtälja.
Jag blir minst sagt förvånad över HDs beslut. Precis som du skriver kan det nog inte tolkas på något annat sätt än att även namnet på den misstänkte omfattas av beslutet och inte kan skyddas av sekretess. Detta innebär ju också att det inte heller i något annat beslut kan gälla sekretess för en person, t.ex. målsägandebiträden eller särskilda företrädare. Vad detta innebär i sexualbrottsärenden med barn kan man lätt räkna ut, och är högst olyckligt. Som vanligt klampar HD in med betongtofflorna och ändrar en sdan länge etablerad och accepterad praxis...
Citera
Svara

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in