Snooker.

Robertson verkar vara på gång. Känns nästan lite som en vinnare. Selby ÄR sliten och undrar om han orkar hela vägen. Bingham kan spela men är lite vek i psyket om det är tight.

Ronnie, vem vet hur han mår mellan öronen. Men det ser inte så bra ut alla dagar.

Robertson-Maguire slut 6-2.

Robertson ser stark ut.

Allså den dagen Ronnie slutar för gott med snooker, är orolig att han kan sjunka riktigt lågt då.
Får hoppas hans barn kan hålla han flytande då.

Eller så är det snookern som tynger han på något sätt med krav osv.

Han ska tydligen vara trevlig att umgås med privat. Tror hans problem är medfödda och har utvecklats genom åren. Familjen har väl inte gett honom den mest harmoniska uppväxt. Jag tror snookern är det som håller honom uppe och ger ett fokus i livet. Jag tror att han kommer att försöka hjälpa ungdomar inom snookern när han själv lägger ner.

Mest av allt hoppas jag att han inte slutar som Alex Higgins. Fast han får Ronnie att verka harmonisk även en usel dag.

Plågsamt att se Ronnie ur balans, riktigt cirkus på presskonferansen från China för några år sedan.
Som du skriver uppväxen kan inte ha varit lätt, pappan fick väl många års fängelse för dråp och hans mor hade väl världens äldsta yrke.
Lever hans far idag, tidigare har man bara sett hans mor och barnen på VIP läktaren.

Det är inte så länge sen pappan blev frisläppt. Kommer dock inte ihåg om han lever eller vilket skick han är i.

Jag tror inte det är någon fara för Ronnie när han väl slutar. Jag tror snarare att snookern ligger som en våt yllefilt över hans axlar emellanåt och han har sannolikt problem att engagera sig för träning och långa resor.

Ronnie kommer nog bli en mer harmonisk människa när han slutar med snooker.

Rent privat är han nog lite speciell. Lider ibland av lite psykisk ohälsa när demonerna fladdrar runt öronen. Antagligen inte helt lätt att leva med.

Ronnies föräldrar tillhör väl kanske inte drömfamiljen direkt. Det har säkert haft betydelse.

Vi får se vad som händer. Personligen tror jag hans återstående karriär blir kort.

En sak är säker, kommer bli ett fruktansvärt tomrum efter Ronnie den dagen han slutar.
Personligen tycker jag att man ska sluta någolunda på topp, vilket min stora idol Schumacher inte gjorde.

Forfarande helt ointressant damfotboll på Esp, glest på läktaren med.

Mycke missar, inledningen på Allan Walden matchen.
Walden är inte sig lik, ny frisyr kanske dock samma dåliga hållning

Walden har alltid varit en kufisk spelare. Lite udda på något sätt. Rör sig snabbt och nervöst runt bordet utan någon egentlig riktning.

En spelare man inte ser mycket av är Anthony Hamilton...han med getskägget. Han klagade alltid på allting. Missade han en boll så förvreds hans ansikte i plågor och han grimaserade jämt och ständigt.

Nu till mitt syfte med inlägget. Jag har vid flera tillfällen det här året märkt att Kim ibland "tappar kontakten" med verkligheten på något sätt. Han inlåter sig i något mystiskt resonemang som inte mynnar ut i något vettigt och sen är han tyst en lång stund.

Ikväll, ca 21.10, kom Hawkins in i spel när Selby missade. Selby hade 21 poäng och Hawkins hade bara ett par poäng. Plötsligt började Kim prata helt osammanhängande om att Hawkins inte bara kunde nöja sig med några lätta röda utan måste lägga ner ett jättestort jobb för att komma ikapp Selby. Hawkins kom ikapp Selbys poängskörd på 21 poäng på mindre än 1 minut och därefter vann han framet. Så...vad svamlade Kim om egentligen?

Kims ord lät precis som han satt för sig själv och svamlade. Han lät lite borta och isolerad från verkligheten.

Det här är inte enda gången, jag har märkt det här beteendet flera gånger i år. Frågan är...börjar Kim tappa taget?

Hawkins och Walden spelar bäst i två än så länge ganska dåliga matcher.