Svåra sömnproblem, sover ej på fyra dygn ibland

Vet att det finns många trådar om insomningsproblem och att sova för lite, men hoppas det finns någon som kan komma med tips. De senaste tre månaderna har det förvärrats... tre gånger har jag inte lyckats somna på fyra dygn och däremellan flera gånger sömnlös tre eller två dygn i sträck. Ibland lyckas jag klämma in ett par timmars sömn under några dygn, men vaknar igen och kan inte sova. Detta inträffar med drygt en veckas mellanrum och nu är det nästan regel att jag inte kan sova ett dygn i sträck, men lyckas i några timmar. På ca fem månader har jag varit glad om jag sovit sju timmar på ett dygn. Om jag vaknar somnar jag inte om.

Vet nu tyvärr ganska väl hur cyklerna är under flera dygns sömnlöshet... för jävligt första dagen, andra dagen ännu jävligare, tredje blir man babblig och "hög", fjärde dygnet riktigt... överjävligt. När det är så extremt kan jag ändå inte "sova ikapp". Kan exempelvis inte köra bil längre och det är en stor seger att orka ta sig till affären och handla.

Grubblar mycket, en bidragande orsak antar jag. Har försökt alla trick i liknande trådar. Har testat de flesta insomningsmediciner som finns. Fått Imovane 10 mg under tio år, för den har inga biverkningar. Propavan har jag exempelvis fått vansinnig kramp av. Problemet är att Imovane inte funkar längre... kan sova upp till fem timmar på den om jag har tur, men ibland händer inget trots att det är mörkt och tyst och jag bara ligger och väntar. Då är ju det dygnet sömnlöst. Har fått tillrättavisning av läkare att man inte får höja dosen, men när jag ändå tagit 15 eller 20 milligram kan jag sova längre. Ingen bra sömn, dock... kommer inte ner i djupsömn.

Det är ett stort elände att få nya läkaren att göra en löpande förskrivning med flera uttag... inte lyckats på ett halvår. Vill inte boka tid om och om igen och på Apoteket se att jag bara fått ett enda uttag av minsta förpackningen! Aldrig varit problem med detta tidigare, dock en sanslös massa andra problem med skumma läkare. Jag får absolut inte något "starkare" utskrivet att prova.

Har en massa andra krämpor som jag inte vill ta upp, för de flesta har ju tillkommit pga sömnbrist. De mediciner jag äter är Efexor och Lamictal. Hade förut Lergigan, ångestdämpande, men inte lyckats få läkaren skriva ut det på ett halvår och den är ändå inte mycket att ha. Just nu har jag inget uttag och ärligt talat orkar jag ändå inte kräla till doktorn en fjärde gång sedan i höstas.

Man kan tycka att jag borde komma på utredning, men blir nonchalerad. Har råkat ut för så många felbehandlingar i mitt liv att jag inte vill ha med sjukvården att göra. Vill inte röka cannabis eller annat illegalt. Somnar inte av alkohol... dessutom är jag så känslig för den att jag blir full och gråtande och sedan kvickt medvetslös, spyende genom näsan.

Idag skulle jag få skjuts fyra mil till en matvaruaffär och det går ju inte, för jag har bara sovit ett par timmar på två dygn. Kan det vara någon sorts sjukdom? Är det farligt att inte sova på fyra dygn? Hur mycket långvarig sömnbrist orkar man med? Vad kan hända, känns som om jag inte överlever snart. Livet är helt åt helvete.

Har ju verkligen inte samma allvarliga sömnproblem som dig, men det händer ofta att jag sover dåligt och endast några få timmar under vissa perioder. Tror att det beror på att jag ligger och grubblar, tänker för mycket osv. Har man däremot inget att "grubbla" över så somnar jag hyfsat i tid.

Något visst du ligger och t. ex tänker på, något som hänt osv? hur mår du förövrigt? mår man dåligt (tänker psykiskt då såklart) brukar man rent generellt ha svårt att sova, men att inte kunna på fyra dygn..hmm..

Du sa att du grubblar mycket över saker? Detta har hänt mig med, men inte i sådan lång period. Om jag blir osäker tex på min pojkvän eller mina vänner, att det känns som om någonting har förändrats på ett negativt sätt får jag lätt ångest och kan inte släppa det, då ligger jag och grubblar och kan inte sova. Om jag bestämmer mig för att ta i tu med problemet och får bekräftelse på att det inte alls var som jag trodde, att allt var i vanlig ordning, positivt och bra, kan jag släppa det o blir glad igen, och kan då slappna av och somna. Så se till att det inte finns något som besvärar dig, detta var bara ett exempel. Finns många anledningar till att må dåligt. Du kanske behöver någon att prata med? Psykolog eller en nära vän du litar på?

Något annat som gör att jag inte kan sova är när jag rört mig för lite. Att träna eller i alla fall göra någonting varje dag är viktigt. Datorn är nog det värsta att spendera dagarna med om man har sömnproblem. Gå ut i friska luften, ät rätt på rätt tider, och rätt och nyttig mat. Det är nog de ända tipsen jag kan ge dig. Hoppas verkligen att allt löser sig för dig.

Läste tyvärr inte hela texten, men har du ångest över något, till e.x. arbetslöshet/kärleken eller liknande?

Har du testat att träna? Ta en riktigt lång långpromenad minst en mil eller en joggingrunda. När huvudet och kroppen kommer i fas med varandra så sover man bättre!

Ett tips är att utreda om du eventuellt är bipolär?

Stort tack för era svar. Det känns skönt att någon bryr sig. Riktigt knäckt just nu, två sömnlösa dygn förutom en timmes kass sömn. Det har hållit på alltför länge. Har alltid grubblat och ältat en massa elände från förr, men inte resulterat i extrem sömnlöshet.

Hm, bipolär. Det är jag inte, men av någon väldigt skum anledning står det i min sjukskrivning som viktigaste orsak. Har regelrätt depression, såpass allvarlig att jag fått elchocker. Ändå är den här sömnlösheten något nytt. Är heller inte manodepressiv. Jag var den enda på hela psyk som fick långvarig "sjukpensionering". Känns riktigt värdelöst att inte få jobba. Man duger ingenting till.

Har rejält ont både här och där... visst har det gjort mig sömnlös många gånger. När jag blir riktigt nere fastnar skallen vid det som hände i våras, en familj anmälde mig till polisen att jag skulle mörda och våldta dem. Det lades ner eftersom det var lögn, men var en så fasaväckande upplevelse att fly mitt hus och gå under jorden utan telefon. Har inte pratat med någon om det förutom min syster. Har inga vänner och kontakten med psyk upphörde när jag flydde.

Svårt att motionera, har obehandlad svår köldastma som nästan tog livet av mig i julas. Nu är jag alldeles för trött för att orka motionera. Maten är också ett problem, fick neuroborrelia men fel behandling 2009 och sedan dess har jag ingen hunger/mättnad, så jag äter knappt något. Om jag radade upp allt skulle man väl tro att jag är hypokondriker. (:

Läste om hur länge man klarar sig utan sömn och ett par månader är inte omöjligt, så jag får väl bita ihop och hoppas att det vänder.

Mår så jäkla dåligt... ingen sömn inatt heller. Kommer snart hamna på "Försvunna personer" om det fortsätter såhär. Hatar läkare som inte bryr sig. Jag vet ju att det är så i vården, men fan att man inte kan få hjälp. Tänk om man kunde skriva ut en liten liten provförpackning åt sig själv och testa en sömntablett, eller få sina ordinare i löpande förskrivning som förr. Brukar inte gnälla, men usch vad dåligt man mår.

Jobbigt. Jag tycker du skall uppsöka Psykiatriska klinikens jourmottagning och beskriva hur du mår. Du skulle behöva ligga inne två tre nätter tror jag.