Jag ser allt med skärpa och drar direkt knivskarpa slutsatser.

Det är alltid lika roligt att se den som trodde sig äga själv bli så in i helvete ägd, som TS blev i den här tråden.

Du är bra mycket skarpare än de andra i tråden! Men bipolär det är jag inte.
Har dock all respekt för de människorna som lider av sådana "avvikelser".

Då har du dåligt självförtroende!
Men om du känner ilska för att jag känner att jag är bäst så känner jag med dig i din ilska.

Säg bara inte att du läser till psykolog eller tänker läsa till psykolog för då får jag alla mina fördomar bekräftade

Troll eller skov.. tragiskt vilket som.

Ha dock en trevlig kväll..

psykolog läser jag inte till, men jag är sjukligt intresserad av psykologi. Dock ger jobbet som psykolog en låg lön och statusen är inte så hög.

Det var synd eftersom jag misstänker att alla som läser psykologi har ngn form av psykiska problem/ångest själv.. men men... Teorin kanske kan omfatta även personer som är sjukligt intresserade av psykologi (kanske inte kom in på psykologprogrammet m.m.)

Läkare har iofs hög lön och status men vågar inte omfatta psykiatrier i min hemsnickrade teori...

Du kanske ska använda hela din enorma hjärna och fundera på varför du ser allt med sådan skärpa och drar sådana knivskarpa slutsatser men verkar ändå inte förstå varför ingen säger god jul till dig eller varför inga klasskompisar vill adda dig på facebook...
https://www.flashback.org/t1746796
https://www.flashback.org/t1753448

Att psykologer själv lider av något ser jag som en dåligt underbyggd teori, så den tänker jag inte uttala mig om.

Men vad läser du för något då? Varför är hög status så viktigt för dig? Är det så viktigt vad andra tycker om dig?

Ser man en människa som underlägsen, spenderar man inte (eller motvilligt) tid med denna. Att etablera en relation kräver tid, energi och engagemang. Således etablerar du inte relationer med personer du anser vara dig underlägsna. Med premissen att du utgår från att alla i din omgivning är underlägsna, kommer du att förbli ensam.

Men detta enkla resonemang har du säkert dragit ur röven redan vid två års ålder.

Går det inte att finna värde i att umgås med lägre stående? Kan du inte se värde i att undervisa de dumma, vägleda dem och förbättra deras insikter? Ingen människa vill bli tillrättavisad - du behöver en vackrare approach. Få dem att tro att det är de själva som kommit till slutsatsen.

Se där... där fick du ett finfint förslag. Ta på dig kejsarens kläder, spatsera runt och vägled pöbeln med en varsam järnnäve. När du får tid över så kan du hybrisventilera lite... i din majestätiska ensamhet, givetvis...

Tacka nu ödmjukast för rådet du fick (påpeka INTE att man inte spenderar tid (om man nu inte använder sig av svenglisssshh hela vägen through) utan vägled honom försiktigt, försiktigt... sedan kan du fnissa lite åt misstaget... i din majestätiska ensamhet, givetvis.

Det var faktiskt ett bra svar, dock kan jag inte följa det då jag alltid blir lack på de dumma små människorna.
Du behöver dock inte vara otrevlig.

kanske skulle starta en ny tråd i psykologi, varför alla alltid måste berätta om hur en person som ser sig om överlägsen suger. Är det för att ni ser en korrelation mellan skada andra och att se sig som bättre? Det finns en viss korrelation där, men ni behöver ju inte klanka ner på alla som ser sig som överlägsna. Ryck upp er.

Vad jag läser tänker jag inte berätta, men det är en "statusutbildning", om du är normalt funtad så ser du den som en statusutbildning (självklart ser "ni" städare och vaktmästare som statusjobb, spara mig den diskussionen). Varför är status inte viktigt? Du lever ett liv och då ser jag ingen anledning till att gå runt och ha låg status.



EDIT: Varför hamnade tråden i "Psykiska problem"???