Är vi rädda att veta varför vi existerar?

Tjenare först och främst vill jag säga att mods jättegärna får flytta tråden istället för att kasta den

Jag har tänkt på en sak på senare tiden, hur vi människor undviker att tänka på varför vi existerar. Jag förundras över hur denna stora fråga inte får mycket uppmärksamhet. Självklart är det ju omöjligt att bevisa varför vi existerar, men det känns som vi borde tänka på det oftare iaf.
Är det bara jag eller märker ni också hur folk gärna undviker att prata/tänka om varför vi befinner oss just i detta nu och t.ex. skriver på flashback?

Jag tycker också att det är en intressant fråga men det känns samtidigt ganska meningslöst när ingen kan bevisa vad som är rätt.

Nej precis, men eftersom vi aldrig kommer kunna bevisa något så tror jag att frågan blev alltmer intressant. Folk har ju såklart olika teorier och det lär ju väcka diskussioner.

Ja fast jag gillar inte diskussioner som inte leder någonstans.

Vi kan ju börja med att ställa oss frågan om det finns någon GUD?

Det får man svara på själv
Det finns olika svar som passar var och en olika
Inget facit som kan pådyvlas ngn annan

Det känns som om frågan om gud existerar eller inte är mycket mer diskuterad. Men i min mening är frågan om varför vi existerar mer relevant. Vet inte om det är jag som är övertrött eller om något jag skriver faktiskt går att läsa .

det finns ingen gud och det finns ingen mening med livet

Finns det en Gud så finns antagligen vi för att Guden ska vara sysselsatt. Finns ingen Gud handlar det väl snarare om evolutionen, växter och djurs utveckling genom all tid.

Men hur hamnade vi här och varför, vem i helvete var det som skapade oss? Jävla mindfuck asså.

Ganska skönt att meningen med livet inte står skriven i skrift utan att vi var och en kan välja hur vi vill leva livet.

Självklart fast jag kan tycka att frågan borde vara större än vad den är.

Läs Gullivers resor