Jämnför = Jämför!

Hej alla FBers!

Jag har noterat att när jag ser folk här skriva detta ord "jämför" så stavar dom detta: jämnför.

Jag undrar varför.. är det så att de flesta tror att man faktiskt säger jämNför eller vad beror det på egentligen?

Jag blir sjukt irriterad iallafall när jag ser felstavningen/missuppfattningen.

Åsikter om detta?

För att om de är lika så är det "jämnt".

Intressant, jag har själv aldrig stött på det (iaf. inte som jag noterat). Däremot har jag sett ett extra N i nämligen, alltså att det stavas nämnligen. Det kanske är något med bokstaven N som folk har lite svårt för?

Kanske lite lika om föregående talare sade att "om det är lika så är det jämnt".

Nämligen används ju på ett liknande sätt. Att man nämner något. Därav nämnligen? Kanske

Det är lite ironiskt att omständigt egentligen heter omständligt.

Döp om tråden till "Jakten på det försvunna n:et?"

Mjo, det kom jag också fram till. Jag hade själv svårt för just det ordet när jag var yngre, kanske därför jag lägger märke till det så mycket numera.

N:et är ju nästintill ljudlöst i ordet jämnt. Säg det snabbt flera gånger så märker du hur n:et försvinner. Då kan det lätt bli som så att ett ljudlöst n läggs in där det egentligen inte behövs. Jag kan inte säga varför det främst är jämföra med avledningar som drabbas. Ingen skriver ju exmpelvis att de sitter 'jämnte' någon.

Ja, det kallas hyperkorrektion. Vanligtvis faller som sagt en hel del ljud bort, och då lägger man till ett extra för att undvika att göra sig skyldig till ett "slarvigt" uttal. Av samma anledning säger många åtminstonde i analogi med nionde, tionde etc.

Just åtminstone -> åtminstonde handlar väl snarare om att de flesta svenskar inte uttalar "nd" där det skrivs utan rätt så konsekvent "nn" eftersom den uttalsutvecklingen skett i nästan alla dialekter. Åtminstonde är då en hyperkorrektionen på samma sätt som tand (en hyperkorrektion som blivit officiell, det fornnordiska ursprungsordet var tǫnn, som i fornsvenskans blev tan, något d-ljud har där aldrig funnits).

Själv hyperkorrekterar jag ofta åtminstone -> åtmindstone (i skrift).

(Ja, det är tråkigt att vara som alla andra!)