Hemmagjord kärnreaktor??

Den kritiska massan för att starta en kärnreaktion med U-235 är 52kg. Detta baserat på minst 95% anrikat uran vilket ej används i en kärnreaktor. 20% anrikningsgrad innebär dock en minsta kritiska massa på 400kg.

För Am-241 är den kritiska massan högre.

Någon nämnde att man skulle kunna använda RTG med P-238. P-238 är betydligt svårare att anrika än U-235 och kostnaden för P-238 skenar något kapitalt i förhållande till output. NASA påbörjade 2013 ett projekt för att börja anrika P-238 själva (något som de inte gjort på 30 år). Kostnaden beräknas i runda slängar till 40-60 miljoner dollar per kilo.

Ett kilo P-238 ger maximalt 500W uteffekt (men energiförlusterna i en RTG är extrem och i ett vanligt hem pratar vi <1% verkningsgrad. Således får man ut 5W per 40 miljoner dollar. Även under idealiska förhållanden (-270°C) får man ut maximalt 7%.

Så nej - EJ MÖJLIGT. Solcellspaneler är det närmaste evig energi vi har just nu, så prova det.

Intressant läsning
Helt otroligt korkat tilltag,trots jag läst en hel del om radioaktiva olyckor på internet,har jag aldrig hört talas om denna "olycka"

Här är lite mer intressant läsning ,förhoppningsvis lägger ni planerna på eget kärnkraftverk hemma på hyllan.

Olyckor med joniserande strålning
De medicinska erfarenheterna av akut strålsjuka är mycket begränsade. Det totala antalet dödsfall i joniserande strålning sedan 1945 var fram till Tjernobylkatastrofen 69. Här följer ett urval av de mest kända olyckorna med joniserande strålning som studerats mycket noga och redovisats i medicinsk litteratur.
Bikiniatollen, 1 mars 1954
Vid provsprängning av en 17 megatons atombomb på Bikiniatollen skadades 239 av den bofasta befolkningen och 28 amerikanska militärer. Samtidigt skadades också 23 tonfiskare som befann sig 190 km från detonationsplatsen ombord på Lucky Dragon. Av de 23 fiskarna överlevde alla utom en. Den totala helkroppsstråldosen beräknades till 2-7 Gy per individ. Praktiskt taget alla fick skador på huden, framför allt i ansiktet och på händerna. 90 % uppvisade mycket irriterande konjunktiviteter, trötthet och huvudvärk. 35 % led av anorexi, illamående, kräkningar och diarréer. Alla dessa symptom klingade av inom loppet av ungefär en månad. Hos sju fiskare påvisades en måttlig depression av leukocyter och trombocyter som kvarstod under relativt lång tid.
Kinesfamiljen", 11 januari 1963
En 60Co g-strålkälla som användes för bestrålning av säd hittades av en liten pojke i Kina. Han tog hem den till familjen, där två vuxna och fyra barn exponerades för gammastrålningen under de närmaste dygnen. Stråldosen beräknades varierande mellan 2 och 80 Gy.
De fyra patienter som utsattes för 2-8 Gy:s bestrålning och överlevde uppvisade tecken på benmärgsskada, de två som avled efter 11 respektive 12 dygn hade också svåra tarmskador . Alla utom den lindrigast skadade patienten hade blödningar från hud och slemhinnor. De tre svårast skadade hade redan efter en vecka hög feber och sepsis. I behandlingen ingick bredspektrumantibiotikum till samtliga patienter och trombocyt- och granulocyttransfusioner samt benmärgstransplantationer till de svårt skadade som ansågs ha en rimlig chans att överleva

"Norgeteknikern", 2 september 1982
En 64-årig man blev av misstag utsatt för joniserande strålning från en 60Co g-strålkälla. Mannen, som inte visste att han utsatts för strålning, blev plötsligt sjuk, fick bröstsmärtor och mådde illa. Han infördes till sjukhuset med misstanke på hjärtinfarkt. EKG var emellertid normalt och inga transaminasstegringar kunde noteras. Då han fick frysningar, kraftig temperaturstegring och blev septiskt påverkad, misstänkte man en allvarlig infektion. Upprepade blododlingar var emellertid negativa. Ett noggrant studium av blodbilden visade dock extremt lågt antal lymfocyter. Man misstänkte då en strålskada som så småningom kunde verifieras och beräknas till 22,5 ±2 Gy helkroppsbestrålning.
Under de närmaste dygnen uppvisade patienten en klassisk bild av benmärgsdepression med inte bara låga trombocyt-, granulocyt- och lymfocyttal utan också kromosomskador på lymfocyterna och histologiska förändringar i benmärg, tarmslemhinna och andningsvägsepitelet. Trots maximala doser av olika bredspektrumantibiotika steg hans temperatur och han utvecklade septisk komplikation och multipel organsvikt. Han avled på 13:e dygnet efter expositionen i en njursvikt med stigande kreatinin- och ureavärden

Tjernobyl, 26 april 1986
Under de närmaste dygnen efter den svåra kärnreaktorolyckan i Tjernobyl evakuerades ungefär 100 000 människor från katastrofplatsen och 18 000 fördes till sjukhus. 5 000 läkare och sjuksköterskor arbetade på olycksplatsen. Två omkom i reaktorn. Av de 300 svårt skadade som fick stanna kvar på sjukhus hade 210 akut strålsjukdom, därav 51 mycket svårt. Den 29 maj hade 89 skrivits ut från sjukhusen och 21 avlidit. Den 30 juni var dödssiffran 26, i mitten av juli 28 och den 15 augusti 31 döda.
129 av de akut strålskadade fördes till Moskva, där de behandlades vid Institute of Biophysics under ledning av Angelina Gouskowa. Man försökte där gruppera de skadade efter symptom. Patienter med benmärgssymptom delades upp i fyra grupper. Utgående från den nivå till vilken koncentrationen i plasma av lymfocyterna sjönk under de första dygnen bedömde man graden av exponering. Övriga grupper blev: patienter med intestinala symptom, orofaryngeala symptom, lokal hudskada samt hudbrännskada.
I behandlingen ingick först och främst infektionsbekämpning. Patienterna isolerades och man gav tre olika typer av bredspektrumantibiotikum, tarmsterilisering samt i vissa fall också granulocyttransfusioner och gammaglobulin.
Patienter med intestinala symptom övervakades noga vad gäller vatten-, jon- och energiförluster. Somliga av dem fick fullständig parenteral nutrition.
Sammanlagt elva patienter benmärgstransplanterades med allogen vävnad. Det föreföll som om benmärgstransplantation hade gynnsam effekt endast inom ett snävt strålskadeområde, ungefär 9-12 Gy. I några fall transfunderades patienter med celler från embryonal lever.
Några patienter fick transfusioner av trombocyter och albumin och plasma.
De svåraste problemen berodde på synergistiska effekter: Flera patienter hade både benmärgs- och tarmskador och flera hade både strålningsskador och hudbrännskador. Dessutom hade ett stort antal patienter inhalationsskador som dels gav tidiga lungödem och dels sena pneumonier.
Den 29 maj hade 21 patienter avlidit och 30 var fortfarande mycket sjuka.

Glöm inte "Demon core" XD

Förutom att tråden närmar sig 5 år gammal, så är den mer aktuell än på länge. Skapa sitt eget kärnkraftverk? Absolut. Och nu är det ju även kostnadseffektivt.

Inte för att plutonium har en plats. Men thorium har. Det är ett salt, i sig inte speciellt farligt, och den har inga tendenser att explodera som Fukushima om vattnet försvinner, eller Chernobyl. Det är en low-grade-reaction, och behöver aktivt stöd för att fortgå.

Inte lika kostnadseffektivt som uran, men med *dessa* priser kunde den lätt ha en plats, även hemma i garaget även om installationen möjligen tar lite mer plats. Fortfarande ska man tydligen koka vatten och använda ånggeneratorer .. lite 1800 på det, men.

Fortfarande ska man tydligen koka vatten och använda ånggeneratorer .. lite 1800 på det, men.

Mm det vore ju ballt om man kunde använda strålningen för att direkt generera ström via någon sorts fotoelektrisk effekt. Men det är säkert komplicerat.

finns ju atombatterier av olika slag men effekten man får ut är rätt begränsad men ändå intressant.