Matematik kontra grammatik

Det finns en sak som jag tycker är fruktansvärt konstig när det kommer till specialintressen som språk och matematik. Jag vet inte hur många föreläsningar, artiklar, böcker etc. det finns som har titlar liknande "matematikens underbara värld", "skönheten i matematiken", "vacker och spännande matematik" och så vidare. Föreläsaren eller författaren kan någon gång uppfattas som en nörd, men mestadels som någon messias som ska visa hur oerhört roligt och fantastiskt det egentligen är att räkna matematik. Skulle någon däremot göra samma sak och byta ut ordet matematik mot grammatik i titlarna skulle responsen med största sannolikhet inte bli densamma. Föreläsaren/författaren till något sådant skulle förmodligen uppfattas som någon Hitler-figur (tänk auktoritär tysklärare). Ingen skulle någonsin kunna tro att detta var något annat än ett skämt. Min fråga är: Varifrån kommer detta förakt för grammatik? Det kan knappast komma från katederundervisningens glansdagar eftersom det omöjligt kan finnas någon större skillnad i tråkighetsgrad att under korvstoppning lära sig andragradsekvationer i jämförelse med att böja verb i något främmande språk i alla dess modus och tempus. Jag är less på att folk i allmänhet nedvärderar grammatik men höjer matematik till skyarna. Varifrån kommer detta förakt?

Kan det ha att göra med att grammatikundervisning ofta uppfattas som pekpinnig och "det heter så här och inte så här"? Vilket naturligtvis matematiken är i ännu högre grad, men matematik förstår ju folk intuitivt att det är svart eller vitt, medan det som lärs ut på grammatiklektioner ibland kan strida mot ens språkkänsla och kännas lite halvoklart.

Bara en tanke.

För en äldre generation är det kanske rödpennan som spökar. Men under de senaste 20 åren har det gjorts fina insatser för att stödja och möta allmänhetens intresse för språk. Sveriges Radio P1 Språket är en riktig långkörare och de får in hundratals frågor och e-brev varje vecka. Fredrik Lindströms språkprogram i SVT ställde besserwissrarna i skamvrån och uppmuntrade kreativ användning av språket.

Ämnet grammatik i sin smalaste bemärkelse ’formlära + satslära’ är ett smalt utsnitt från språkets funktion i samhället. Numera kan man leva gott som retorikkonsult har det visat sig. En retorikkonsult är helt neutral till de värden som ligger bakom ett tal, men ger välbetalda råd hur talaren når trovärdighet. Det är klart att det går åt helvete på sikt, men är du bara trovärdig så kommer du att samla väljare åt dina uppdragsgivare.

Min mamma sa alltid: Tala sanning, barn. Tage Danielsson sa till sina barn: Tala sannolikt! Till mina säger jag: Tala trovärdigt, bli gärna en trovärdig retorikkonsult! Grammatikkonsulterna kommer att stå vid busshållplatsen när du kör förbi i din BMW med mörka glas.

För att bli trovärdig så måste talaren behärska ordförrådet, formläran, satsläran, sitt röstläge, sina gester, sina glasögon respektive hundögon, och inte minst sin frisyrprofil. Var lagom solbränd i Almedalen, det är trovärdigt. De som kommer så långt har grammatiken kodad i en drivrutin, inte så mycket att snacka om. Vi snackar inte om navelkunskap heller.

Totalt sett satsas det mer på opinionsproduktion i samhället än det satsas på matematik och statistik. Hur skulle det gå om folket kunde skilja på procent och procentenheter inom felmarginalen, och därmed genomskåda att 1,8 procent i förvaltningavgift på 30 år blir 41 procent? Eller att 6,50 på butikshyllan är 7,00 spänn i kassan – i sanning en saftig årsränta på sådär 70000 procent.

Enligt mitt sätt att se så skulle det behövas mycket mer folkbildning i ämnet matematik än det behövs i praktisk grammatik som i hög grad kommer med en bra hemmiljö, en bra skolmiljö och ett stimulerande umgänge och kulturliv.

Hade allmänheten varit mera och intresserad och bildad i matematik, så hade inte politikerna från Erlander och framåt kunnat driva sådana halsbrytande projekt för finansvärldens tillväxt. ATP var en matematisk omöjlighet – realvärdessäkrad pension som de 15 bästa yrkesåren. En jättelik bluff där det till och med var folkomröstning. Retoriken lämnade inte mycket att önska på det grammatiska planet, men väl på det matematiska. Den absurda fondekonomi som sköt fart omkring år 1985 och ytterligare boostades efter IT-bubblan, den procenträkningen kunde bara sluta med att bubblor brast och kommer att brista.

Mera matematik till folket, det där med grammatiken fixar sig.

Jag förstår vad du vill säga, men jag vill gärna jämföra matematiska formler med grammatiska regler, därför utelämnar jag sådant som har att göra med semantik, pragmatik, retorik etc. Jag tror nämligen, men är dock inte helt säker, på att de som föreläser eller skriver om den underbara och gudagivna matematiken använder sig mycket av olika uträkningar och formler för att påvisa dess "uppenbara skönhet". Eftersom det nu är viktigt i dagens samhälle att lära sig språk så håller jag inte med om att folk borde lära sig matematik framför grammatik. Däremot borde folk lära sig att hushålla med sina pengar eller möjligtvis, som du nämner, lära sig lite nationalekonomi men det är en helt annan sak än att lära sig matematik. Privatekonomi och nationalekonomi förhåller sig till matematiska formler som retorik förhåller sig till grammatiska regler.

En orsak till grammatikens låga status kan nog vara att det inte sällan finns många undantag. Dessutom är det nog så att grammatikens regler framstår som mer eller mindre godtyckliga, medan matematiken är logisk och förutsägbar.