Vindkraft är en historisk jättebluff

Nej, det du berättar däremot är att du har en extrem förmåga inte hålla dig till sak utan fantiserar ihop halmgubbar.


Så är det väl inte riktigt. Utan det byggs inte när SvK inte kan tillhandahålla en anslutningspunkt i rimlig närhet.

För kärnkraften har skattebetalarna däremot subventionerat anslutningspunkt utanför dörren.


Nej, det är inte skattebetalarna som är de som investerar i vindkraftverken.
Du har ingen ordning alls i din hjärna.

Men du berättar en sak här att ta fasta på. Och det är att det är väldigt lönsamt med vindkraft eftersom riskkapitalbolag är inblandade.
De engagerar sig inte utan att det finns betydande vinster att hämta.


Vet inte vilka dessa NI är som du ser syner om.

Men jag är iaf positiv till privata skolor och vinster.


Det är väl positivt med vinster även i utlandet. Jag ser inget negativt med det. Bara att investera i det då.

Men det med "hälla ut pengar" vet jag inte vad det är. Låter som bidrag. Bostadsbidrag, garantipension, akassa mm. Vi kanske kan vara överens om att ta bort sådant?

Ingen elproduktion bör subventioneras med skattepengar.
Sedan får man ju ha klart för sig att en skattereduktion är ingen subvention. Skattereduktion innebär bara att de inblandade företagen plundras mindre.

Nåja, nu var det ju så att även kommunalt ägda och via diverse skalbolag AP-fondens ägande går back så det sjunger om det utan extra räntesnurreupplägg.

Verksamhetens negativa resultat är direkt kopplad till att när kraft väl produceras är det inte värt kattskit.
Ingenting annat.

Vindkraft är skit, och alla som gillar den är bög. Och Annie Rödskrikan Lööv har AIDS.

Gäller detta generellt menar du?
Eller finns det specifika fall, som du vet om?

Generellt eller inte får du själv avgöra men här är 15 specifika exempel.

1. Dorotea kommun

2. Eskilstuna kommun

3. Samkraft

4. Gävleborgs landsting

5. Mora kommun

6. Rättvik

7. Mönsterås, Hultsfreds och Högsby kommun

8. Tyresö kommun

9. Norrtälje kommun

10. Upplands Väsby kommun

11. Sigtuna kommun

12. Knivsta

13. Örebro och Kumla Kommun

14. Karlstad kommun

15. Skellefteå kommun

https://timbro.se/smedjan/15-kommunala-vindkraftshaverier/

Tack!

Låt mig ge en återkoppling på nr 1.
Dorotea-exemplet säger mer om upplägget än om vindkraft i sig.

Investeringen gjordes runt 2009–2010 när elpriserna låg ungefär runt 30–50 öre/kWh (plus dåvarande elcertifikat som gav extra intäkt). Kalkylen byggde alltså på en ganska stabil och relativt hög intäktsnivå.

Under åren som följde föll elpriserna i Sverige ofta till cirka 15–30 öre/kWh i norra elområden, samtidigt som elcertifikaten försvagades kraftigt. Intäkterna blev då långt under den nivå som krävdes för att bära kostnader och eventuell finansiering.

Det viktiga är inte “fel tajming i efterhand”, utan att det var en investering med kort och sårbar ekonomisk horisont: liten skala, ingen riskspridning och starkt beroende av ett elpris som visade sig vara mycket mer volatilt än antaget.
Om du lägger in att priserna idag är 3-4 ggr högre, så är man nog arg att man sålde.

Slutsatsen är därför inte att vindkraft per automatik är olönsam, utan att just den här typen av små, exponerade kommunala investeringar hade en alltför osäker kalkyl redan från början.

Man hade otur eller var för snabb med försäljningen.
Idag är det en guldgruva.

Du listar 15 investeringar. Dåliga.
Det finns bra investeringar också.

Jag ska kolla på de andra också.

Investeringen måste ses över lång tid,
Teknisk livslängd är 20-25 år med möjlighet till ytterligare 5-10 år.
Idag har vi år 16.

Idag, vilket är min poäng, är att du kan lägga till ett batteri, där du lagrar ström.
Som du säljer vid högpris.
Det har man inte gjort tidigare.

Samma resonemang om tiden, gäller för alla investeringar. Kärnkraften, vattenkraft, solenergi, havskraftverk.
Med hänsyn tagen till nationell säkerhet.
Frågan är kanske vem som ska stå för investeringen eller vilka garantier som måste finnas.
Privata investeringar görs när man har egennytta.
Samhällsnytta, som vi idag gärna skulle se, p g a höga elpriser, måste komma från politiskt håll.

Ska kika på de andra fallen.

Och dom här ekonomiska analfabetena, eller vad man nu skall kalla dom, är helt borta när det gäller avskrivningar. Köper man en ny bil och säljer 12 år senare så förstår de flesta att man nog får ett lägre pris på den bilen.
Men här vill man lura i folk att det är är en ekonomisk katastrof.

Problemet här kan nog vara att i SE1 och SE2 har elpriset helt enkelt varit väl lågt. Och då blir det inga stora vinster. 2025 tror jag elpriset var ca 26 öre i snitt. Det går ingen ny elproduktion runt på. Inte ens vindkraft som är den som har lägst kostnader.

Och där runt 2012 hade elpriserna i landet varit väldigt låga och inga förbättringar syntes. Och då passade man på att lägga ned några gamla skrotkraftverk. (Vilket en del blir hysteriska över).

Många har nog haft förhoppningar knutna till Northvolt stegra mm, så att elpriserna kryper upp och elproduktion blir lite lönsamt. Men det går ju trögt det där.

Och tidigare har nog inte det varit någon vidare bra affär med batterier.
Men nu har de fallit i pris så att det är en bra affär. Dock bör man väl köpa batteripack direkt av CATL eller motsv. Då får man bra priser.

Det beror på behovet.
Storlek måste klarläggas.
Så, nja.

En uppdatering.
Finner ett par saker.
1. Små verk. Denna typ av investering kräver större parker. Inte minst när det kommer till entreprenaden. Hur många gånger har man inte sett hur man bygger en väg rakt ut i bushen. För 1-3 verk.
2. Kommuner är fel aktör. Parker bör ingå i en enegiportfölj. Större sammanhang.
3. Nr 2 skulle kunna vara rätt, om man inte ändrade förutsättningarna. Certifikat försvann. Det skulle förstås vara en garanti över tid. Man blev lurad.
4. Priserna sjönk kraftigt, för ”alla” byggde. Tillgång och efterfrågan.
5. Kommunen har inte kompetensen på området och som inte har någon tyngd på marknaden.

I grund och botten, min uppfattning, nr 3 och 5 är basen till problemet.

Men idag, med dagens priser. Ingen skulle ha problem.
Med garanterade certifikat. Ännu bättre.
Vattenfall skulle ha varit den garanterade kunden och prisnivå.
Ett problem. Monopol. Marknaden i övrigt skulle ha synpunkter.

Vem gör investeringen utan att kunna räkna hem den?

Sedan finns det ex på lönsamma projekt. Får man inte glömma.

Europas största vindkraftpark, Markbygden, var ytterst nära att gå i konkurs för ett drygt år sedan. Ägarna blev av med sin park och de nya ägarna fick skjuta till 2 miljarder(!) för att företaget skulle överleva.

Storleken verkar inte ha betydelse när man studerar lönsamheten. Generellt sett verkar företagen som initierar projekten och bygger verken ha lättare att gå med vinst än de företag/konsortier som sedan köper dem och driver dem.

Här är en bra artikel om Markbygden, med rätt många siffror och ekonomiska begrepp:

https://www.affarsvarlden.se/artikel/markbygden-ett-konkursmassigt-trots-agartillskott-pa-tva-miljarder

Jag förstår hur du tänker.

Påståendet “vindkraft betalar sig inte” stämmer bra om man:
* tittar på utvalda förlustprojekt
* ignorerar tidsperiod, elpris och finansiering
* och behandlar alla investeringar som identiska
I verkligheten är Vindkraft både vara lönsam och olönsam beroende på hur och när den byggs och drivs.

Men visst kan vi fokusera på de dåliga objekten.

Markbyggden.
Långtidskontrakt till underpris på elförsäljningen.

Finns ingen verksamhet som kan drivas på det sättet.

Man låste pris när kalkylen gjordes, baserat på framtida elpriser som antogs stabila/högre Felbeslut.

Marknaden ändrades och elpriser blev mycket mer flyktiga. ibland höga, ibland låga

Strukturproblem uppstod bolaget hade låst intäktsnivå men rörliga kostnader och obligationsliknande skuld. Skulle vilja klassa detta som dåligt affärsmässighet.

man skrev ett avtal som var dåligt i sig men vid tidpunkten ett rimligt avtal vid beslutstillfället
blev ogynnsamt när marknaden förändrades kraftigt

Kan förklaras med att branschen är jungfrulig.

Så här var det högt risktagande när man skrev avtal. Finns inga försäkringar mot idiotbeslut.