Citat:
Ursprungligen postat av Zirkon
Du glorifierar själv trygghet, stöttande, långvarighet dvs stagnation...
Jag glorifierar inspiration, fascination, variation, utveckling. Jag behöver inte trygghet, stöttning och stagnation. Jag har hellre flera olika, kortvariga och intensiva relationer med färgstarka personlighetstyper (vilket lätt blir kaotiskt) under mitt liv än få och långvariga och händelselösa (som ju tryggheten är - händelselös) med färglösa karaktärer. Hellre många olika intryck, lärdomar, erfarenheter (även om de ibland är smärtsamma) och inspirationskällor än läsa samma bok om och om igen (i den falska förhoppningen om att det ska innebära mindre obehag).
Och nej, mitt eget liv är snarare mer händelsrikt än killarnas, eller jag är iaf mer självständig och har både mer livsaptit och mer livserfarenhet, och känner mig snabbt nedbromsad och fasthållen när jag träffar någon ny. Oavsett om det är Niklas-typer eller Johns.
Och otrohet uppstår bara om man kräver trohet av någon som inte vill/kan leverera det. (och det tycker jag märks tidigt.) Eftersträvar man en Niklas-relation med en flirtigare John-variant som har tusen erbjudanden, stort bekräftelsebehov och ett smått slirigt beteendemönster så får man fan skylla sig själv att man far illa. Man måste anpassa relationen efter personen man har att göra med (och sig själv), inte försöka pressa in personen i en illa passande mall för hur en Relation ska se ut. En otrohetsbenägen John skulle jag aldrig vara så dum att jag lovade bort min egen trohet till.
Men visst kan man dejta honom ett tag... tills han kräver exklusivitet. Då är det ju bara att tacka nej om man känner att man inte kan lita på honom. Svårare än så är det ju inte.
Jag glorifierar inspiration, fascination, variation, utveckling. Jag behöver inte trygghet, stöttning och stagnation. Jag har hellre flera olika, kortvariga och intensiva relationer med färgstarka personlighetstyper (vilket lätt blir kaotiskt) under mitt liv än få och långvariga och händelselösa (som ju tryggheten är - händelselös) med färglösa karaktärer. Hellre många olika intryck, lärdomar, erfarenheter (även om de ibland är smärtsamma) och inspirationskällor än läsa samma bok om och om igen (i den falska förhoppningen om att det ska innebära mindre obehag).
Och nej, mitt eget liv är snarare mer händelsrikt än killarnas, eller jag är iaf mer självständig och har både mer livsaptit och mer livserfarenhet, och känner mig snabbt nedbromsad och fasthållen när jag träffar någon ny. Oavsett om det är Niklas-typer eller Johns.
Och otrohet uppstår bara om man kräver trohet av någon som inte vill/kan leverera det. (och det tycker jag märks tidigt.) Eftersträvar man en Niklas-relation med en flirtigare John-variant som har tusen erbjudanden, stort bekräftelsebehov och ett smått slirigt beteendemönster så får man fan skylla sig själv att man far illa. Man måste anpassa relationen efter personen man har att göra med (och sig själv), inte försöka pressa in personen i en illa passande mall för hur en Relation ska se ut. En otrohetsbenägen John skulle jag aldrig vara så dum att jag lovade bort min egen trohet till.
Men visst kan man dejta honom ett tag... tills han kräver exklusivitet. Då är det ju bara att tacka nej om man känner att man inte kan lita på honom. Svårare än så är det ju inte.
Väldigt bra skrivet, visst. Men måste man ha en Niklas för att kunna ha en längre relation? Och måste hela livet bli händelselöst för att man är trygg i sin relation? Är man en person som vågar ta chanser, testa nya saker och alltid leta efter nya vägar så blir inte livet händelselöst. Det känns destruktivt och som lite av en slöseri med tid att söka efter sin spänning i kortvariga relationer, då det tar så lång tid att hitta någon som man verkligen vill bygga ett liv med för de flesta. När man blir äldre och ens prioriteringar förändras kan man lätt ångra sig. Men det här är givetvis val som är upp till var och en.
De manliga förebilder som jag har växt upp med passar varken in i Niklas- eller John-mallen. Man ska ha attityd, vass humor och lekfullhet - även vara lite dryg men när det gäller så ska man vara en man och ta hand om sin kvinna - erbjuda henne trygghet så att hon kan slappna och känna sig feminin. Det är därför jag gillar Ari Gold i Entourage, han är inte perfekt som människa, men han har dessa kvaliteter: http://www.youtube.com/watch?v=X5u8gCncXcE
Jag vill leva ett livligt, roligt och händelsefyllt liv - men jag vill att mina relationer ska vara en fast punkt i tillvaron. Jag vill ha något som jag tror på och anser är värt att satsa på. Jag vill ha en tjej som jag kan bygga ett liv tillsammans med. Man måste inte vara en tråkig människa och ha ett tråkigt liv bara för att man har detta.
