Har sökt på Flashback som en galning nu i stort sett utan framgång vad gäller gatubarn eller hemlösa barn (inte i den bemärkningen man mest hittar ex vräkta barnfamiljer osv) utan att hitta något alls.
Det finns väldigt lite eller otroligt bristfälligt material att ta del av, har suttit och läst gamla tidningar på microfilm efter rapporten från Rädda Barnen i början av 90-talet som drogs tillbaka mer eller mindre. Då fanns åtminstone debatten något så när i media men politiker, organisationer mm förnekade att problemet ens existerade. Så sent som 2001 sa dåvarande borgarrådet Axén Olin att gatubarn inte förekom i Sverige, att det var en skymf mot barn i fattigare länder, städer mm att ens kalla dom för gatubarn. Det finns artiklar med poliser, enhetschefer mfl högt uppsatta personer inom div instanser som i stort sett sa "gatubarn finns inte - jag har aldrig sett några".
Då sa de också att de inte hade några som arbetade med ämnet alls - fenomenet fanns ju inte.
Finns problemet? Stadsmissionen, kyrkan och en del ideella organisationer kommer med siffror som kan gå upp emot 300+ i antal. Debatten fick ju en kickstart igen i och med författarduon Roslund & Hellströms bok "Flickan under gatan" som kom -07 och då gick politiker med på (i brist på bättre uttryck) att över huvud taget erkänna problemet, att säga att det existerade.
Frågan är ju nu hur stort problemet faktiskt är, hur många är medvetna om problemet?
Det finns så lite att hitta, man behöver tillgång till div databaser som inte har så gott som något, man måste hitta precis rätt personer för att få fram information.
Är samhället och regeringen så rädda för vad som kan komma fram?
Det finns väldigt lite eller otroligt bristfälligt material att ta del av, har suttit och läst gamla tidningar på microfilm efter rapporten från Rädda Barnen i början av 90-talet som drogs tillbaka mer eller mindre. Då fanns åtminstone debatten något så när i media men politiker, organisationer mm förnekade att problemet ens existerade. Så sent som 2001 sa dåvarande borgarrådet Axén Olin att gatubarn inte förekom i Sverige, att det var en skymf mot barn i fattigare länder, städer mm att ens kalla dom för gatubarn. Det finns artiklar med poliser, enhetschefer mfl högt uppsatta personer inom div instanser som i stort sett sa "gatubarn finns inte - jag har aldrig sett några".
Då sa de också att de inte hade några som arbetade med ämnet alls - fenomenet fanns ju inte.
Finns problemet? Stadsmissionen, kyrkan och en del ideella organisationer kommer med siffror som kan gå upp emot 300+ i antal. Debatten fick ju en kickstart igen i och med författarduon Roslund & Hellströms bok "Flickan under gatan" som kom -07 och då gick politiker med på (i brist på bättre uttryck) att över huvud taget erkänna problemet, att säga att det existerade.
Frågan är ju nu hur stort problemet faktiskt är, hur många är medvetna om problemet?
Det finns så lite att hitta, man behöver tillgång till div databaser som inte har så gott som något, man måste hitta precis rätt personer för att få fram information.
Är samhället och regeringen så rädda för vad som kan komma fram?
Jag har aldrig åkt till dessa platser själv men jag har "bekanta" som gör vissa affärer i dessa områden och har fått höra en del.