Citat:
Ursprungligen postat av Pan73
Om jag uttrycker en åsikt och hänvisar till att en Berra Olsson i Motala tycker likadant blir jag med rätta utskrattad, såvida jag inte kan påvisa att han är kunnig i frågan. Om någon uttrycker något negativt om Jehovas vittnen och hänvisar till att Hitler framförde en liknande åsikt, skulle sannolikt vi båda avfärda personens argument som irrelevanta.
Att hänvisa till en källa som stöd för egna argument görs i syfte att ge tyngd åt argumentet. Det ultimata är givetvis om källan är allmänt accepterad som en tillförlitlig auktoritet inom gällande område. Ett minimikrav är att man åtminstone själv anser källan vara tillförlitlig och kunnig i ämnet. Annars finns det inget som helst värde i citatet.
Att hänvisa till en källa som stöd för egna argument görs i syfte att ge tyngd åt argumentet. Det ultimata är givetvis om källan är allmänt accepterad som en tillförlitlig auktoritet inom gällande område. Ett minimikrav är att man åtminstone själv anser källan vara tillförlitlig och kunnig i ämnet. Annars finns det inget som helst värde i citatet.
Jag håller med dig. Och Elliot är en tillförlitlig källa när det gäller att ha året 1914 som ett möjligt årtal för slutet av Daniels sju tider långt innan 1914 hade blivit verklighet. Jehovas vittnen uppmärksammade året tydligare och med större övertygelse än Elliot, man ropade ut tydligt "Var uppmärksamma på 1914!".
Citat:
Ursprungligen postat av Pan73
Allra sämst blir det om källan som man hänvisar till är en som man i alla övriga frågor anser vara okunnig eller felinformerad. Vad ser du för värde i en källa som kanske håller med dig i ett fall av 10?
Var går då gränsen? Hur stor andel måste en person vara av samma uppfattning för att det ska vara av något värde att citera personen? Är det 9 fall av 10?
För hon är väl Jehovas va? Har för mig det.