[när skall det stå såhär]? / Den stora frågan om hakparenteser

Men han har rätt i att hakparenteser används inom matematiken. Även klammerparenteser används inom matematiken.

Jag antog att folk skulle förstå varför och var hakparenteser används(i enlighet med diskussionsämnet) och inte diskutera matematiken i exemplet, jävla gnäll

*jisses* Det var länge sedan man höll på med sådana här saker... Men skall inte även sic! skrivas inom hakparentes då man vill påtala ett skrivfel i text man citerar:

Eller är jag ute och cyklar?

Helt korrekt.

Braces på engelska, klammerparenteser på svenska.

Jahapp?

Jag har nog hört det jag har skrivit. Eller läst.





Kanske har jag drömt det?

De kallas ibland även för spetsparenteser.

Tror snarare att curly brackets och krullparenteser är programmerarslang. Det är det i mina kretsar, i alla fall. Det är dock inte det korrekta namnet.

Intervjuer i engelska tidskrifter kan se konstiga ut. Exempel:

“When you have a high level athlete like [Silva], he is ready for everything. This is why he is where he is."

VARFÖR står de där tecknen runt peronens namn? I vissa intervjutexter(det verkar alltid var citatexter det förekommer i) är det helt fullt med dessa tecken. Det kan stå ungefär. I am not ready [to come home], but I am thinking more and more [about it].

Det första exemplet är från en nyhetssida, det andra skrev jag själv bara som just exempel.

Vilken uppgift har de här bisarra tecknen........?

Syftet är - om jag inte har helt fel - att tillföra information som gör citatet meningsfyllt, men eftersom personen som man citerar inte har sagt detta, så sätter man det inom klamrar.

I ditt första exempel KAN det också vara så att det som personen sa var otydligt, och att man gissar att det var det som sades, men eftersom man inte är säker så skriver man det inom klamrar.

Jag har sett det i kurslitteratur på univseristet. Det handlar om Ruskigbuss säger om att förtydliga citat.

"Då sa han [Herr A] att det struntade han i"

Inetvjupersonen har tidigare talat om Herr A och citatet blir obegripligt om man inte talar om för läsaren vem "han" är.

Tack för svaren. Det var väl ungerfär vad jag misstänkt, fast ändå inte. Ibland kan en text vara belamrad med såna här klabbar, jag vill minnas en intervju med Christina Aguilera jag läste för ett par år sedan där var och varannan mening innehöll dom här och jag reagerade på att dom inte verkade kunna ha en förtydligande funktion. En mening kunde skrivas så här: "No, I dont think [ I will be touring next year ]". Så det som blir kvar när när man tagit bort det som är inom tecknen är inte längre en fullständig mening.

Nåväl, en intervjutext med en ung popsnärta kanske är dömd att se lite konstig ut. Bygger man sitt språk runt fraserna ""you know" och "like" kan det bli svårt att få ner det på papper. Ah, well, ni har förstås rätt.......