Hur mörka och ursäkta enorm vardagskonsumtion av starköl? praktiska tips eftersökes

Låt oss säga att man är en stor vän av öl, både för dess smak och för dess effekt. Hur ska man kunna få detta att fungera i vårt puritanska samhälle? man är ju rätt stigmatiserad som entusiastisk ölkonsument nuförtiden. Ska inte gamle Bogdan få sitta och dricka pilsner på kvällarna, bara för att nåt Kajsa Kavat-mähä kommer med pekpinnar?

I den här tråden förväntar jag mig tips på hur man, ja, döljer en fryntlig ölalkoholism för nära och kära. Ni godtemplarjävlar som ämnar ta mig ur fördärvet kan hålla tyst. Har man ett schysst jobb och allt rullar på så är det väl upp till mig om jag föredrar en blarig måndagskväll med ett korsord och Stevie Nicks, framför att stirra på en TV spiknykter.

Tack för att du läste!

Varför måste du gömma och ursäkta det? Vad rör de sig om för mängder och på vilket vis har det hittills märkts i din omgivning?

Om du bara sitter och bärsar hemma själv på kvällen så lär väl ingen märka det förutom du själv. Är väl inte så svårt att vara lite diskret när man slänger burkar/flaskor. Om du tycker det är jobbigt att gå till systemet var och varannan dag kan du väl gå till olika. Folk ska ju faktiskt skita i vad du gör med ditt liv, så länge det inte går ut över andra människor.

I min(a) bekantskapskrets(ar) är det få som dömer någon för att den dricker, även om det är få som gör det superfrekvent. Därför blir jag liksom några andra före mig nyfiken på varför/inför vem du känner att du måste mörka det?

Jag är själv i princip immun mot 'alkoholisering'. Under perioder av mitt liv har jag festat som en gris och druckit sjukt mycket, men aldrig ens närmat mig något som kan kännas som att 'fastna' för det.

Å andra sidan(!), finns det folk som kan åka dit rätt snabbt. Vad jag vill få sagt med det, är att det enda skälet att jag skulle bry mig om/döma en vän som drack mycket öl, var om denna gjorde det för att den INTE kan kontrollera det.

På dig låter det som att du kan det (kontrollera drickandet). Då borde det inte direkt finnas något problem (utöver övervikt, vissa ökade medicinska risker etc) och du borde inte behöva mörka det!

Tänk bara på att du får i dig en helvetes massa energi (det är så man blir överviktig) av öl.

Det kan jag skriva under på! Har på grund av för mycket fett runt buken tagit en ölpaus fram till jul och har i skrivande stund tappat 4 kilo på ungefär en månad. Nu dricker jag vin istället.

Har TS inte problem med övervikt så ser jag inte några hinder i att ta sig ett par järn medans du löser ditt korsord. Och har du problem med övervikt så är det ju ditt problem. Det kanske fungerar med vin i ditt fall också?

Hur många öl dricker du om dagen i snitt ungefär?

Tjenis!

Några öl på kvällen är helt normalt!

Tittar vi på andra länder, som syd Europa, USA, m.m. så ingår det i det sociala livet att ta några öl på baren efter jobbet.

Några är väl helt o.k. men kanske inte en hel låda varje kväll, men allting är relativt.
Huvudsaken är att du mår bra och beter dig hyfsat, för då stör det ingen i verkligheten!

Det rör sig om runt 8 pints per kväll, ibland 10. Jag har dock en rent ut sagt makalös tolerans, och har alltid haft det. Istället för att bli full som en kaja förstärker det snarare mina personlighetsdrag, och jag rumlar runt som en småfräck men gemytlig björnhane. Om man ska tillåtas göra någon amatörpsykologisk analys av mitt drickande antar jag att det finns en rädsla för att mitt nyktra jag vida överskuggas av det fulla ditot, då jag anser mig själv vara en så mycket bättre individ i det senare stadiet.

Vad det gäller vilka detta berör, i fråga om de jag vill ursäkta mig inför, så rör det sig om städtant, en nyare flickvän, bekanta och då och då släktingar. Burkarna håller jag ju borta, men det är klart som fan att man ser att jag är berusad. Pekpinnarna är oftast av den tysta sorten, blickar, mimik men också tysta suckar. Snacket sker bakom min rygg, och det stör mig, varför inte konfrontera "fullgubben" istället? men dit bär det aldrig. Jag känner ibland att det vore skönt med en så kallad intervention, men den känslan försvinner alltid efter ett par öl.. nu är jag inne på min sjätte.

Blir du synbart berusad är det nog svårt att mörka det på annat sätt än att avskärma dig från andra människor. Det låter rätt ledsamt tycker jag, så ett bättre alternativ är nog att bara försöka stå för din ölkonsumtion. Ifall du själv inte upplever det som ett problem och du inte ställer till problem för andra så tycker jag väl att det inte ska behöva vara så jäkla kontroversiellt att ta sig en burk gudaspott då och då.

(Städtant förresten? Du betalar väl henne för att städa, inte för att komma med pikar om ditt leverne?)

Helt sonika avsäger du dig den sociala, normativa gebiten helt efter arbetstid och hänger dig åt din passion - ölet.

Om folk i din närhet icke tolerera detta torde du helt enkelt masa dig till vattenhålet. Det vill i detta sammanhang tyda på den lokala puben. Där, och enbart där kommer du finna dina jämlikar och kunna socialisera på alkoholets manér.

Här finner du vänner, hasardspel, intriger och ypperlig öl av första klass. Även en och annan hona kan skymtas i vimlet. Vissa dagar kanske du får smaka det fina vinet och bringa hem en salongsvarm dam när tillfälle bjuds.

Det här är mitt förslag min bäste herre.

Skål!