Hur skapas ett språk bara sådär?

Jag är väldigt intresserad och nyfiken i hur språk bildas och skapas. Hur skapas ett språk? Borde inte det vara omöjligt eftersom "skaparen/na" måste lära andra språket, och hur går det till? Låt oss ta det keltiska språket gäliska (irländska) som ett exempel för jag vill lära mig hur språket skapades, men främst vill jag veta hur ett språk kan skapas sådär och spridas så fort.

Tack på förhand.

Mig veterligen går det väl inte särskilt fort? Ett språk växer väl fram under en längre tid, när människorna började kommunicera för länge sedan med ljud, visade väl någon typ en sten och sa "sten" eller något.

Du kan tänka dig en modell med dialekterna A, B, C, D, E, F, G på en linje med ett kontinuum utan skarpa gränser mellan. Sedan inträffar ett jordskalv så att en spricka uppstår där dialekterna C, D och E befinner sig, vilket gör att de utplånas. Det gör att dialekt B gränsar direkt till F, och därmed är de mer olika. Med tiden utvecklas dessa, utan kontakt med varandra, så att de på sikt blir så olika att de kan kallas olika språk. Då är följdfrågan som infinner sig: hur kom dialekterna dit från början?

Språk kan skapas på olika sätt. Ett sätt är en politisk indelning där befolkningen i ett land talar ett språk. Det kan också innebära att språk delas mellan olika etniska grupper, exempelvis tjeckiska och slovakiska. De är väldigt lika språk, men ändå åtskilda.

Om du går in på Wikipedias sida om gäliska språk kan du ana framväxten utifrån släktträdet.
(http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A4liska_spr%C3%A5k)

Språk kan förändras om:
en befolkning flyttar till ett nytt område där annat språk behövs
språket influeras av andra språk
en grupp sluter sig
eller inlemmar andra grupper
...

Antropologiskt sett så är nog dialekter »naturliga«. Utifrån språkets sociala och särskiljande funktioner ser vi det i nutid i form av sociolekter.

Ursäkta om jag svarade på en retorisk fråga.

Jag menade inte hur dialektsplittringen uppstod utan hur själva språket kom dit, innan någon splittring ägde rum. Detta synsätt är dock lite problematiskt eftersom det förutsätter att alla dialekter konstant delar sig.

Jag förstår inte om dina frågor syftar just på iriska eller på mänskligt språk i allmänhet, men det mänskliga språkets ursprung är höljt i dunkel och lär så förbli, vilket såklart inte hindrar intressanta spekulationer. Visst, vi kan se förändringar i strupens anatomi, och därmed få en ungefärlig bild av när vissa ljud kunde skapas för första gången, men själva språkbruket lämnar inga fossil.

Gester är än idag en helt central del av vår kommunikation, och många anser att gester var föregångaren till det talade språket. Se t.ex. denna populärvetenskapliga artikel: http://www.popularhistoria.se/artiklar/forsta-spraket/

Mot slutet av artikeln nämns Merritt Ruhlens försök att återskapa människans ursprungliga språk, men precis som det står så är tillvägagångssättet väldigt "generöst", för att använda ett positivt ord. Språkvetenskapen har återskapat ur-indoeuropeiskan som den talades för 7 000 år sedan, och de frågor som finns kvar idag rör mest enskilda ljud och former. (Ni som är mer insatta än jag får gärna specificera detta. Jag menar att inblandade forskare inte ifrågasätter själva metoden, utan dess innehåll.) Men, det räcker att öka siffran till 20 000 år så blir genast alla metoder "generösa" och slumpmässiga, främst eftersom det inte finns några skrivna belägg från den tiden.

För att svara på TS fråga; det är en mycket intressant frågeställning. Dels ger det en inblick i hur språk förändras, dels visar det på hur vi indelar språk idag.

Språk kan analyseras både ur ett lingvistiskt och ett socialt perspektiv. Själv är jag ingen lingvist utan mer av en sociolog, därför kan jag bättre redogöra för språkens uppkomst ur ett socialt perspektiv. Det är viktigt att känna till varför vi har olika språk, eftersom det hjälper oss att utvärdera skillnader och likheter.

Låt oss börja med att språket är en av de viktiga beståndsdelarna i ett samhälle. Den mest uppenbara möjligheten det innebär för oss är att kunna kommunicera med vår omgivning om saker vi tycker är relevant att diskutera. Språket är också av vikt när det gäller vår uppfattning om världen omkring oss, eftersom språket påverkar vårt sätt reflektera över vår tillvaro. Språket utgör, såsom kulturen, ett kitt som håller samhällen samman.

När förutsättningar för samhällen förändras, som när vi går från att leva av jordbruk till att leva av industri, förändras också vårt sätt att tala om vår omgivning. Vi har exempelvis inte längre behov av att beskriva olika sätt en åker kan plöjas på utan känner ett behov av att tala om ångmaskiner, fackförbund, hippies, internet eller Facebook. När vårt samhälle förändras, gäller det också språket. De gäliska talarna kanske inte levde i en rättsstat, varför deras språk skilde sig från romarnas.

Språket speglar vår uppfattning om världen omkring oss. Enligt en uppfattning ska man göra skillnad på två du och flera du (dualis respektive pluralis), andra tycker att man ska göra skillnad på levande ting och döda och vissa vill avspegla relationer mellan individer (formell/informell) och göra skillnad på distans och närhet.

Språket utgör ett kitt för att samhället ska hålla samman. Ibland inlemmar vi andra grupper i vår egen grupp, som exempelvis götar och svear i Sverige, och skapar ett gemensamt språk eller utesluter andra, exempelvis samer eller romer. De gäliska talarna har kanske haft behov av att skilja sig från övriga invånare på Irland, eller i Bretagne eller så har engelsmän eller fransmän inte å deras sida inte velat beblanda sig med dem. I likhet med detta vill kanske älvdalare eller jämtlänningar i Sverige skilja sig från oss andra, och håller hårt om sitt eget språk/dialekt.

Hoppas det gav någon klarhet i din frågeställning.

Det enkla svaret är väl att inget språk uppstår plötsligt "ur tomma intet" hos en enda individ.

Nya språk bildas genom gradvisa förändringar av det befintliga språket inom en grupp människor.

Mindre förändringar kallas för nya dialekter och sociolekter. Större förändringar kallas för nytt språk. Var gränsen mellan dessa går är snarast en politiskt fråga.

Förändringen kan gå olika snabbt och spreta närmast slumpmässigt. Om du jämför ditt språk med hur farmor och farfar pratar så ser du att skillnaden faktiskt är ganska stor. Detta bara på två generationer. Tänk då hur mycket det förändras på flera tusen år! Då förstår man lätt att världens alla skiftande språk uppstått.