Att arbeta som sjuksköterska inom äldreomsorgen

Jag arbetar som sjuksköterska på ett äldreboende inom kommunen.
Jag är egentligen nöjd med mitt yrkesval MEN undrar hur andra sjuksköterskor har det?

Är det bara jag som varje dag går hem efter jobbet med dåligt samvete över att inte ha hunnit med allt som borde göras?
Alla dessa krav från ovan... journaler skall vara rätt uppdaterade, på rätt ställe och inom rätt tid?
Ska man varje dag behöva ställa sig frågan om patienterna får möjligheten att gå på toaletten när dom kliver upp på morgonen eller lägga sig mätta på kvällen?

Dessutom ska jag vara arbetsledare för ett arbetslag som egentligen är alldeles för litet.
Det skall duschas, städas, aktiveras, lagas mat, kokas kaffe, genomförandeplaner skall uppdateras. När finns det egentligen tid för spontana grejer som att kunna sitta ner med patienterna och samtala om just ingenting? Om hur det egentligen är och känns?

Ja du! det har visa kommuner tänkt på Som i en kommun i skåne har dem ett Projekt . Där åker personalen ut till vårdtagarna o göra saker som egentligen inte behövs.. som om Calle skulle vilja dusha den tiden han egetnligen inte ska duscha ! osv.. Vet inte riktigt exakt hur det går till osv .. men I visa kommuner finns det sånt.

Är du säker på att du är ssk? Förutom arbetsledarefunktionen låter det mer som usk. Jag har då aldrig haft en ssk som deltagit aktivt i vården (förutom mediciner och omläggningar). Fast det delegerar ni ju ändå bort, så ni kan sitta och dricka kaffe och hålla på med journalerna. Nej jag tycker inte synd om dig alls, det är uskrna som gör allt jobbet ändå!!!

Hah, jag vet säkert att jag är SSK. Jag vet att det är ett slitigt att vara undersköterska också, grejen är att undersköterskorna ofta inte vet vilket stort ansvar man har som sjuksköterska!

Ssk är som en mellanchef. Får skit nerifrån och skit uppifrån. Men ssk på äldreboende har en administrativ funktion. Sitt du med dina journaler och och genomförandeplaner. Ingen förväntar sig ändå att du skall vara ute på golvet. Anar att du är rätt ny utexad. Lägg ner ditt projekt att vara ute å sitta å snacka skit med de gamla. Dels för att ingen annan har tid med det och dels för att du måste lära dig prioritera.

Gör ditt jobb, varken mer eller mindre och var inte så blödig. Ingen kommer tacka dig ändå!

Finns flera sjuksköterskor som går på golvet och hjälper till, det ger en även en bra översikt över hur patienten faktiskt är istället för att bara få muntliga rapporter om det hela.


Till ts: Det finns nog båda delarna. Även om du jobbar på sjukhus eller inom psykiatrin kommer du nog stöta på avdelningar som har samma dilemma. Finns inte så mycket att göra åt det med nedskärningar och liknande. Gör ditt bästa, säg åt chefen att ni inte hinner med allt som bör göras med den personalstyrkan och gör det du kan. Sen tycker jag inte du ska ha dåligt samvete för att man har för mycket att göra på en person (såvida du inte jobbar ineffektivt eller slöar).


Annars kan jag hålla med de andra i tråden, beroende på hur stort upptagningsområde/äldreboende du har så är det mest den administrativa delen du gör, sen om det är mer akutfall eller en delegering du ska utföra. Prata med någon annan sjuksköterska och se vad de tycker, då får du säkert goda råd och höra vad andra tycker om arbetstillfället. Ifall du går hem med dåligt samvete varje dag efter jobbet kommer du bli utbränd snabbt.

Äh lägg av, alla fyller en funktion i arbetet, alltifrån lokalvårdaren till läkaren.

Den tiden finns inte. Jag är inte ssk utan usk, men jag går också hem efter varje pass med samvetet gnagande inom mig. Man vill ju kunna erbjuda så oerhört mycket mer, men tiden beviljas inte.

Problemet finns inom vårdens alla grenar. Undersköterskorna vill ofta att sjuksköterskorna ska hjälpa till med den dagliga omvårdnaden och blir griniga om så inte sker. Att ägna sig åt den specifika omvårdnaden finns liksom inte. Detta skapar ju stora problem inom just omvårdnaden och skapar därmed problem för patienten.

Det är omöjligt att ställa omvårdnadsdiagnoser, göra vårdplaner, ge omvårdnadsordinationer etc. utan att kunna ha riktiga samtal med patienten. Det är alltså omöjligt att göra det man ska göra. Här gäller det att vara tydlig mot undersköterskorna, du är deras chef och det är du som ska leda deras arbete. Men tillsammans är ni ett team och du måste lita på att de sköter den dagliga omvårdnaden på rätt sätt. Ditt ansvar är fortfarande den specifika omvårdnaden och har du inte tid till det så kan du inte heller göra ditt jobb.

Men som sagt, så ser det ut överallt inom sjukvården idag. Det finns inga resurser och patientarbetet blir lidande. Som SSK kan man ju ha ansvaret för 100-talet patienter vilket är helt orimligt med tanke på att du ansvarar för både omvårdnaden och till viss del den medicinska biten vilket tar stor kraft och fokus. Kanske borde läkaren gå in och göra det han/hon ska göra så slipper du göra det? Se också till att du inte gör undersköterskornas jobb, för det stjäl också massa tid och energi från ditt jobb. Om inte det hjälper får du tala med din chef och i sista hand anmäla eventuella missförhållanden. Det är din chefs ansvar att se till att du har en god arbetsmiljö som främjar hälsa - har du inte det har din chef gjort fel.

Vilket jobb är det läkarna inte gör som sjuksköterskorna gör? Sjuksköterskor ansvarar för administrering av läkemedel medan läkarna förskriver det. Kanske missuppfattade dig?

Som du skriver kan det ibland/ofta vara omöjligt för en SSK att faktiskt hinna allt de ska då de har så stort ansvar. I dessa fall får usk göra bedömningen av patienten och sen meddela ssk ifall det är någonting.

Jo, absolut, men läkare glömmer bort att föreskriva mediciner, de skriver fel medicin/styrka/dos etc. Så sjuksköterskan måste lägga massa tid och energi på att kontrollera, ändra och justera och påminna läkaren om det.

Precis, undersköterskorna har ju mest patientkontakt och de är det viktigaste språkröret för patienten.

Okej, då är jag med. Hela systemet bygger på ett stort samarbete för att det ska funka, dock så blir det svårt i många fall med indragningarna.

Jag tycker inte ni ska gå hem med dåligt samvete efter en dag om ni gjort vad ni kan. Det är inte erat fel hur systemet ser ut. Om ni har dåligt samvete varje dag kommer det tära på er rätt snabbt.