Jag blir rent utav nedstämd när jag ser hur glesbygden har blivit.
När jag var liten så hände det att jag fick följa min mor och far igenom samhället Jörn när vi skulle på någon längre resa till t,ex Piteå eller Älvsbyn. Det här är nog nästan 25 år sedan.
Vi kunde stanna av på det lokala cafeét och fika oss mätta på wienerbröd och negerbollar. Sen följde jag min mor och tittade på skor och kängor som tillverkades lokalt av en äldre kvinna. Jag minns det som igår.
Om man tittar på bilder från eländet idag så finns knappt spillror kvar av det som en gång var.