Vanliga fel svenskar gör när de talar engelska?

Du vet ingenting om mig. Hade jag tillhört "packet" hade jag gått med på det. Då hade jag inte ifrågasatt påståendet att svenskar har ett felfritt uttal när de talar engelska.

Det beror på hur man definierar ordet "myt". Myt kan uppkomma från packet, från den kulturella eliten, från alla samhällsskikt. Det som alla myter har gemensamt är att de handlar om någonting som inte är sant. Jag anser att det finns tillräckligt många människor som anser att svenskar har ett felfritt uttal när de talar engelska. "Myt" är synonym bland annat med "felaktig föreställning". Så visst kan den ovan nämnda föreställningen vara en myt.

Nej, jag vet bara vad du skriver här och det är vad saken gäller. Jag påstår inte att du tillhör packet, men du går deras ärenden.


Jag vet vad en myt är och det finns tvivelsutan myter om att det finns myter. Vad du anser är det jag bemöter dig om. Jag ser inte att du på något sätt kan belägga att det du anser är något annat än din egen uppfattning och på så vis blir dina inlägg kontraproduktiva. De befäster en felaktig bild.

Läs i tråden så ser du vad jag menar.

Det finns i stort sett ingen som hakar upp sig på uttal utöver packet och du.

Jag känner att diskussionen mellan oss inte kommer att utvecklas på något sätt. Därför kan vi avsluta diskussionen med att vi konstaterar att svenskar generellt kan göra sig förstådda på engelska och att de besitter goda kunskaper när det gäller vardagsengelska. Vi kan också konstatera att de inte alltid uttalar engelska ord på ett icke-avvikande sätt.

Den utvecklas inte eftersom du är fast förankrad i något som du tycks ha hört, men knappt minns. Din sista mening känns dock som vi kommit en bit på vägen.

Fjärma dig från packet och märk väl att jag aldrig påstått att du skulle vara en av dem.

Varför uttalar så många svenskar engelska ord, såsom China, children och check, med samma tj-ljud som i svenska Kina, kind och käck?

Jag hade en gång i tiden en svensk kollega som jämt gick runt och sa käck!, käck!, käck!. Det tog en bra stund innan jag fattade att han svarade på engelska: check!

Är det bara slarv?

Engelskspråkiga som talar svenska brukar ha svårt med flera ljud och sägs då bryta. Aldrig hört någon som påstått att det är slarv. Varför ska svenskar hantera engelska som modersmålstalare när inte engelskspråkiga hanterar svenska?

Slarv var det däremot om din kollega talar på engelska med sig själv eller andra svenskar.

Använder svensk språkmelodi, hysteriskt roligt

Onekligen en poäng! Vilken är förresten den "rätta" engelskan när det gäller uttal? Den amerikanska? Brittiska? Indiska? Australiska?

Jag hörde en språkprofessor från Estland förklara att hennes brytning kändes som en del av hennes identitet, liksom det är för många andra som i övrigt talar en perfekt svenska.

Vilket alla gör som lär sig ett nytt språk i vuxen ålder.
En bekant som pratar en utmärkt Engelska, professor i en av Englands större universitet kvalificerade min Engelska som yorkshire-amerikan English wirh a Swedish accent. Men lyssna på engelsmän som pratar svenskar eller t.ex vår drottning så kommer du förstå med jag menar. Det är väldigt få som kan få bort sin språkmelodi om de lärt sig ett språk i vuxen ålder. Det är roliga är att många engelskspråkiga tycker att många svenskar pratar bättre engelska än många engelskspråkiga. Det roligaste jag vet är de svenskar som pratar med brittisk accent som faktiskt inte hänger med när de pratar med taxichaufförer eller hantverkare.

Så du säger alltså att det kan vara svårt för en svensk att uttala /tʃek/ och därför blir det typ /ʃek/? Eller är det så att man inte hör/är medveten om skillnaden, dvs. /tʃek/ vs. /ʃek/ eller /tʃaɪld/ vs. /ʃaɪld/ (child)?

Jag har ännu inte efter många gånger till USAs sydstater lyckats få perfekt uttal på Houston (Texas).

Ja, det kan vara svårt för många att uttala vissa - till synes - enkla ljud i sammansättningar för ett främmande språk. Det kan bland annat bero på att personen inte uppfattar skillnaden, men också på oförmåga att forma ljudet spontant.