Den stora, allmänna opinionsundersökningstråden

Förutom "18% 2014" är den dock intressant och följer Socialdemokraternas uppgång och fall. Kanske speglas också arbetarklassens andel av befolkningen i någon mån.

Men i allt detta, så ska man komma ihåg att motsvarande låga chanser att vinna valet tillskrevs Alliansen några år innan valet 2010, när de låg mycket lågt i mätningarna. "Alliansen är rökt" sa Sören Holmberg, statsvetaren och guru på valresultat. Men inte var de rökta, och även om det ser mörkt ut nu för (S) så kanske någonting händer som vänder utvecklingen för dem.

Eurokris, finanskris, klimatkris, skuldkris, avindustrialisering, massarbetslöshet, lönedumpning, uppluckring utav arbetsrätten, avregleringar och privatiseringar, barnfattigdom, ökande klyftor osv.

Finns massor för det Rödgröna blocket att kapitalisera på, problemet har varit att man inte kunnat/vågat presentera ett trovärdigt och starkt alternativ till dagens nyliberalism. Man har presenterat en politik som i princip är snäppet åt vänster till Alliansens. Ungefär som Demokraterna och Republikanerna i USA som i princip för en identiskt politik.

Enda sättet att säkra sig en majoritet av rösterna bland befolkningen är att presentera ett starkt vänsteralternativ; genom vänsterpolitik som kritiserar den nyliberala globaliseringen och dess biverkningar, som lägger fram ett alternativ till konkurrens genom lägre löner, lägre skatter och sämre villkor, som fokuserar på de frågor som arbetare och underklassen intresserar sig för osv.

Socialdemokraterna lyckades med att bli så stora därför att de förde en politik som dels alltid hade arbetarnas intressen i minnet, dels vann över den empatiska och medkännande medelklassens röster genom politisk övertygelse, och dels vann den övre medelklassens och överklassens röster genom att de övertygades och övertalades om att de skulle tjäna mer, både socialt och ekonomiskt, på en socialdemokratisk politik, som syftade till att höja löner, förbättra villkoren, skapa trygghet och ge mer inflytande åt de anställda, än en borgerlig politik som avreglerade, privatiserade, sänkte skatter, dumpade löner, luckrade upp arbetsrätten och försämrade villkoren.

Jo det är dom visst det ända tills nästa val och antagligen därefter också!

Lättretligt som alltid In undersökningen som varit har folk tillfrågats om vilket parti de skulle rösta på om det vore val idag (eller de närmaste dagarna) Därmed är också svaret en bild av hur riksdagen hade sett ut om det hade varit val idag. Så nej, Sverigedemokraterna är inte vågmästare enligt den bilden.

Du kunde tagit frågan i tråden om sverigedemokraterna i opinionsundersökningar, där kunde man också diskutera om SD i realitetet har något att säga till om på det sätt man tänker sej att en vågmästare skulle kunna om inte partierna gick ihop om besluten över SD:s huvud.

Självfallet på det ena och tvivelaktigt på det andra. Du får själv gissa på vad jag avser respektive.

Frågan blir bara hur mandaten faller vid exakt 50% för alliansen?

Jag tror förövrigt att V kommer få en del röster från SAP då Håkan bråkan inte vet vilket ben han ska stå på när det gäller vänster eller högerpolitik, detta kan få gråsossar att ge upp hoppet om SAP och lämna till V och Jonas S om han blir nästa kommunistledare som har en klarare vänsterpolitik som tilltalar denna grupp bakåtsträvare.

De får 175 enligt dessa siffror, oppositionen får 150 och SD 24

Men jag räknar en gång till med alla partier separat om det blir nån skillnad, återkommer

Och så här blev det, det utfaller sej så att SD får 21 och de rödgröna får 151

Alliansen får då 177

Allt uträknat på http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/valresultat/rakna_sjalv/

(fast ärligt talat var det inte exakt 50 utan mer för det var mindre än 100% totalt i beräkningen, "övriga" var med, de som inte kommer in i riksdagen)

Med utjämningsmandat så är det ninte säkert att det där stämmer.

Du får vänta på onsdagsräkningen...

Det blev intressant när jag la in övriga som ett nionde parti (faller bort på 4%spärren) och bara för att summan då blev 100,1% uppstod den lustiga effekten att KD föll ur riksdagen...

Det är intressant att betrakta det läget

Rödgröna 158
Alliansen 169
SD 22

Det är ju en realistisk möjlighet att t ex KD hamnar under 4%spärren, man ser att en liten förändring i procentsatsen påverkar maktförhållandena rejält.

Det kommer att rinna mycket vatten under broarna innan nästa val men de vanliga trådspammarna försöker påskina att alliansen får majoritet.

Arbetslösheten är moderaternas värst spöke och det kommer att förfölja dem. Den blir bara värre och folket ledsnar, röstar bort M med anhang.

C och Kd åker ur riksdagen, Fp kanske också åker ut. Jag vet inte hur nästa regering ser ut men tror att det bli S, Mp och V som styr landet med att Sd är vågmästare med större marginal än i dag.

Du har troligtvis rätt.

Min analys(har ingenting med ditt inlägg att göra) ser ut så här:

Alliansen
Stödpartierna inom Alliansen kommer att få det svårt, KD är ett parti för inbördes beundran där äldre, konservativa människor samlas som saknar den gamla Folkhemstiden. Centern har degenererat och blivit till ett nyliberalt träsk för marknadsfundamentalistiska tankegångar. Folkpartiet verkar ha svårigheter med att bestämma sig vad de vill ha och vilka de vill vara, det är ett auktoritärt "liberalt" parti som älskar statligt tvång och verkar ha som enda huvudfråga att sänka skatterna och piska eleverna i skolan till underlåtelse.

Åker ett av partierna ur riksdagen så kommer Alliansen definitivt att implodera, samarbetet håller på att knaka i fogarna redan nu och det enda som egentligen håller ihop blocket är att man för en gångs skull har regeringsmakten. En eventuell valförlust 2014 skulle nog leda till att känslor, kritik, meningsskiljaktigheter och frustration som hittills skjutits åt sidan bubblar upp till ytan och lämnar en borgerlig opposition i ett ganska kaotiskt förhållande.

Kristdemokraterna
KD med Hägglund i spetsen kommer att åka ur riksdagen, det är nog ingen idag som ens vet vad KD vill för något, de har inte lyckats få igenom några av sina förslag, förutom möjligtvis en sänkning av pensionärsskatten i lagom tid till nästa val, vilket Moderaterna troligtvis kommer ta åt sig äran för. De som röstar på KD kommer att byta parti till Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna.

Centerpartiet
Centerpartiet kommer antagligen hamna farligt nära 4%, 4.8% eller dyl. och kommer fortsätta att vara ett slavparti åt Moderaterna. 2018 åker de nog definitivt ur riksdagen om de håller sig kvar i Allianssamarbetet eller misslyckas med att formulera en egen politik. Väljarna byter nog parti till Moderaterna eller Miljöpartiet.

Folkpartiet
Folkpartiet kommer inte att åka ur riksdagen vid nästa val, men de kommer inte att bryta ny mark. De verkar ha beslutsångest och vara vilsna. De måste formulera en ny politik för fler områden än skolan, för de "reformer" man genomfört hittills har inte fått önskad effekt och om det inte producerar några positiva resultat så kommer det att ständigt användas som ett slagträ mot regeringens skolpolitik där FP ytterst bär ansvaret.

Moderaterna
Moderaterna kommer antagligen att stanna kvar på samma nivå som idag, då ett eventuellt bortfall av väljare till de Rödgröna kommer kompenseras utav nya röster från stödpartierna, men jag tror att partiet kan få svårigheter efter en valförlust 2014 då de i princip satsat allt på att bygga upp en personkult kring Reinfeldt och Borg. Avgår dessa och två stolpskott tar över, eller två personer som av en eller annan ledning inte går hem i stugorna, kommer partiet att få problem då en mycket stor andel av de som röstade på (M) vid valet 2010 gjorde det pga. partiledaren och inte politiken.

Rödgröna
De lider inte utav samma problem som Alliansen drabbats utav; Vänsterpartiet har en tydlig profil som det enda riktiga socialistiska alternativet inom svensk politik och har en säker väljarbas både inom och utanför storstäderna.

Miljöpartiet har mycket starkt stöd bland landets ungdomar och inom storstäderna samt universiteten, allteftersom tiden går så kommer klimathotet att bli allt allvarligare och MP är i princip det enda partiet som människor förknippar med grön politik.

Socialdemokraterna har i sin tur en tydlig profil som det statsbärande partiet och regeringsalternativet, de har stor potential om de lägger fram tydliga och trovärdiga alternativ till Moderaternas politik.

Du har alltså 3 partier som alla har varsin profil och varsitt område som de specialiserat sig i och därför inte känner att de måste konkurrera med varandra eller skjuta sig själva i foten utan kan koncentrera sig på att kritisera och bilda opinion.

Miljöpartiet
Allting talar för att de kommer öka vid valet 2014; massor med miljömedvetna studenter som får rösta för första gången, miljön och klimathotet kommer att bli allt allvarligare och ses som ett allt större hot och många klimatavtal som existerar idag kommer att ha löpt ut och, troligtvis, inte ha förnyats vilket ger MP vatten på kvarnen när de anklagar politiker och borgerligheten för populistiska utspel om sänkt bensinskatt och att "jobben behövs".

Vänsterpartiet
Här pekar också det mesta på att de kommer gå framåt vid nästa val, i.a.f om Jonas Sjöstedt väljs till ny partiordförande. Många som tidigare avstod från att rösta på (V) pga. bandet med kommunismen kommer att lägga sina röster på partiet, Jonas kommer även att attrahera många väljare genom sina politiska visioner och sin förtroendeingivande person; offentliganställda tjänstemän, privatanställda arbetare, idealistiska ungdomar, empatisk medelklass och andra helt nya väljargrupper kommer att dras till partiet om de fokuserar mer på frågor om nyliberal globalisering, klimathotet, finanskapitalism, Fair Trade och dyl.

Socialdemokraterna
Finns enorm potential, för tillfället är många kärnväljare, dvs. arbetare, desillusionerade och frustrerade över att de frågor som känns viktiga för dem, som kollektivavtal, fackföreningar, lönedumpning och arbetsrätt, har skjutits åt sidan till förmån för sådant som HBT-frågor, flyktingpolitik och utrikespolitik. Juholt är den första socialdemokraten på flera decennier som har kritiserat den nyliberala modellen och är motståndare till de avregleringar, privatiseringar och skattesänkningar som har genomförts de senaste 20 åren, av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

Lyckas de, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att presentera ett starkt, trovärdigt vänsteralternativ till dagens nyliberalism så kommer de gå starkt framåt vid nästa val.

Sverigedemokraterna
Så länge som nyliberal globalisering och dess biverkningar, såsom avindustrialisering, lönedumpning och miljöförstöring, fortsätter utan att något parti vågar ta tag i detta så kommer SD att gå framåt. Den typiska SD-väljaren är en ung, vit man med arbetarklassbakgrund, oftast besviken socialdemokrat. Att han röstar på SD är till stor del ett resultat utav att Vänstern inte helt vågat/kunnat ta striden om globalisering och inte förklarat för människorna att det inte är invandrarna utan de multinationella företagen som söndrar och härskar.

Genom den otrygghet, ovisshet och osäkerhet som globalisering och traditionell högerpolitik skapat så har arbetarna drivits in i armarna på nationalistiska och protektionistiska partier så som SD, som arbetarklassen ser som det alternativ som vill skydda dem från orättvis konkurrens mot slavarbetare i Östasien och som vill skydda dem från att förlora sina jobb till invandrare som bjuder under varandra.

Lyckas nu de Rödgröna att presentera ett alternativ och förklara att problemet här inte är den kinesiska fabriksarbetaren, den polska byggarbetaren eller den somaliska invandraren utan de rika och de mäktiga som spelar ut dessa mot svenskarna i syfte att driva ner löner och skapa billig arbetskraft så kommer man att rycka undan mattan under fötterna på SD.

Internationellt
Sedan skall vi nog komma ihåg att många länder kommer att ha bytt regeringar fram till nästa val; socialisterna i Frankrike ser ut att vinna en historisk valseger nästa år, Italien ser ut att med en övervägande majoritet gå till vänsterblocket, Tyskland kommer att gå till det Rödgröna blocket med enorm majoritet även där, Danmark har redan bytt till en vänsterregering osv.

Utanför Europa så har vi exempelvis Latinamerika, där vänstervågen inte verkar ha avtagit i styrka utan snarare tvärtom blir allt starkare, i Argentina vann vänstern en brakseger i gårdagens presidentval, och de länder som idag har högerregeringar, såsom Chile, verkar gå till vänstern vid nästa val även de.

Hur allt detta påverkar ett svenskt riksdagsval återstår att se, men det är klart att det underlättar för de Rödgröna att likasinnade har makten runtom i världen då det skapar en unik möjlighet att kunna presentera ett alternativ till dagens politik som vill skapa långsiktiga, internationella lösningar till världens problem, vilket inte skulle ha kunnat ske med nyliberala regeringar vid makten.