2011-09-08, 20:25
#13
Citat:
jävligt intressant inlägg... Har alltid varit inne på spåret att intelligens och lycka arbetar lite mot varandra, men du tog det ett steg vidare.
Ursprungligen postat av Prokrastineraren
nja, jag vill inte vara lycklig. Eller rättare sagt, det är inte det viktigaste. Vi skulle kunna prata om Nozicks lyckomaskin, men vi passar på att vara lite mer populärkulturella och tar in den klassiska filmen Matrix i detta.
Blå eller röda pillret? Här blir det tydligt hur valet står mellan lycka och kunskap. jag tror, och hoppas att de flesta skulle föredra att känna till sanningen, även om den skulle göra oss olyckliga.
Lycka är trevligt, men som jag ser det så kan det inte var något yttersta mål, eller någon mening med livet. Det skulle ge sådan märkliga implikationer.
Skulle lyckan vara det yttersta målet så skulle man kunna försvara att tillfoga hjärnskador på folk, att droga folk, att bedra folk, osv osv.
För egen del så skulle jag nog, med droger och annat, försöka få ner min mentala nivå till en 3årings nivå om mitt yttersta mål vara att ständigt vara så lycklig som möjligt.
För övrigt kan påpekats att lyckoforskningen påvisar, signifikant, att religiösa är lyckligare än icke religiösa. Något som tillåter pararealer till Matrix. Att vara lycklig, men leva i en illusion.
Så, för att svara på frågan. Jag vill inte vara lycklig, men blir jag det som en sidoeffekt av vad jag vill, så må det vara hänt.
Men ni som sätter lyckan främst, vad hade ni gjort? Tagit det blåa eller det röda pillret?
Blå eller röda pillret? Här blir det tydligt hur valet står mellan lycka och kunskap. jag tror, och hoppas att de flesta skulle föredra att känna till sanningen, även om den skulle göra oss olyckliga.
Lycka är trevligt, men som jag ser det så kan det inte var något yttersta mål, eller någon mening med livet. Det skulle ge sådan märkliga implikationer.
Skulle lyckan vara det yttersta målet så skulle man kunna försvara att tillfoga hjärnskador på folk, att droga folk, att bedra folk, osv osv.
För egen del så skulle jag nog, med droger och annat, försöka få ner min mentala nivå till en 3årings nivå om mitt yttersta mål vara att ständigt vara så lycklig som möjligt.
För övrigt kan påpekats att lyckoforskningen påvisar, signifikant, att religiösa är lyckligare än icke religiösa. Något som tillåter pararealer till Matrix. Att vara lycklig, men leva i en illusion.
Så, för att svara på frågan. Jag vill inte vara lycklig, men blir jag det som en sidoeffekt av vad jag vill, så må det vara hänt.
Men ni som sätter lyckan främst, vad hade ni gjort? Tagit det blåa eller det röda pillret?
Dock finns det väl inget som faktiskt pekar på att du är lyckligare ju dummare du är? En treåring behöver ju nödvändigtvis inte vara lyckligare än en vuxen person endast för att den är "dummare". Men det ligger någonting i tanken, för jag är inne på samma spår. Jag älskar filosofi, och jag älskar att tänka. Lyckligast är du dock när du inte tänker, utan lever bekymmerslöst för dagen.
Kanske har vi nu kommit fram till en faktiskt anledning till att folk brukar droger, för att de kan slappna av från det bekymrande tänkandet, och placera sig själva i en tillfällig värld där du kan vara intelligent/fritänkande och lycklig samtidigt. I såna fall borde det också finnas ett visst samband mellan intelligens och, tex, cannabis... En teori bara
