Självförsvar i Västerås

Vad har ni att säga om nedanstående fyra självförsvarstyper och klubbar? Klubbfrågan är naturligtvis bara aktuell om du själv har tränat i klubben.

1. Ju-jutsu, http://www7.idrottonline.se/default.aspx?id=351912
2. Ki-aikido, http://www.ki-aikido.se/vasteras/
3. Hapkido (och även Tae Kwon Do och Haidong Gumdo, om man så vill), http://www7.idrottonline.se/default.aspx?id=48196
4. Taijutsu, http://www.taijutsu.se/index2.php

Kan tänkas att jag missat något som skulle passa bra (kom gärna med förslag) men dessa fyra alternativ ligger allihop inom vettigt cykelavstånd från mig och är relativt breda vad gäller tekniker (förutom aikidon, som är mer uttalat defensiv).

Jag har medvetet sorterat bort de alternativ jag kände inte passade mig, så MMA, Thaiboxning och allt sånt gick bort, jag vill träna självförsvar, inte kampsport inriktad på tävling. Den mentala biten är viktig.

Håll dig långt borta från Ki-Aikido. Låååångt borta.

För bästa resultat: träna två fullkontaktssporter ett år eller två (ex muay thai & judo eller liknande) och besök sedan någon av klubbarna du har listat och se vad du tycker om ex intensitet på träningen, skicklighet på instruktörerna etc.

För näst bästa resultat: Besök alla klubbarna, provträna (eller sämre: titta på) en träning eller två och börja träna där du trivs bäst.

Förr fanns det MAI Wing Chun i Västerås, då kan man träna både sanshou-inriktat och klassisk WC.

Okej...långt borta från ki-aikido? Varför? Motivering, tack.

Fullkontakt var överhuvudtaget inte aktuellt nu, jag behöver inte stenhård fys. Alla sorters självförsvar ger allsidig och bra träning. Det är tillräckligt för mig.

Ditt förslag om näst bästa resultat var den plan jag hade i åtanke, ville bara kolla om det fanns lite insider-info att hämta först.

Vill du träna självförsvar så bör du se till att träningen innehåller träning liknande det här:http://www.youtube.com/watch?v=zq-dX8HdrGA Att i lugn och ro träna på handledsbrytningar på en stillastående och passiv partner kommer inte ta dig särskilt långt. Men är du bara intresserad av en intressant hobby så kan du träna vad som helst, taijutsu-klubben verkar ok.

Angående fys och fullkontakt. Det beror mer på klubben än stilen. Antagligen kommer det vara betydligt jobbigare träning på en klubb där man tränar med kontakt men det är fortfarande individuell träning och hittar man en klubb med lite mer mogna tränare så kommer du att utvecklas efter dina egna förutsättningar.

Jag var på en provträning och då var det stillastående ibland, när man skulle lära sig blockeringen/brytningen, men sedan körde vi mer aktivt, dock inte med full kraft eftersom ingen av oss var säker på tekniken än. För mig är det naturligt att man kör mer och mer aktivt, ju säkrare de tränande parterna är. Att träna "passivt" för att lära sig tekniken bra först är väl en naturlig grund? Att fortsätta träna passivt efter det är naturligtvis inte givande, men det har jag hittills aldrig upplevt.

Att träna "på fullt allvar" från start låter väldigt mycket som MMA, och att döma av vad bekanta har sagt om MMA så låter det som att de får väldigt stryk på träningarna eftersom de kör "full on" från start. Vissa kanske tycker det är bra att lära sig ta emot stryk, men huruvida man lär sig teknikerna bra genom det är väl mer tveksamt.

Jag har tränat såväl traditionella kampstilar som mer tävlingsinriktade (bjj, thai/kickboxning) etc och du verkar helt ha missat sista delen av min förra post. Ingen vettig klubb kommer låta dig sparras med kraft innan du har tränat in teknikerna.
Om man kör sw/bjj/newaza kan man sparras rätt friskt direkt men annars tar det tid att komma upp i intensitet. Om du inte ingår i en tävlingsgrupp så kommer du antagligen inte ens att tävlingssparra fullt ut överhuvudtaget.

Dessutom är det inte nödvändigtvis säkrare att träna förutbestämda tekniker, har skadat mig själv mer i teknikträning än sparring.

Det där klippet är förövrigt inte teknikträning utan träning i hantera själva känslan av ett överfall.
Adrenalin, mjölksyra etc.

Eller så är det bara så att vi missförstår varann, vilket jag tror är fallet här. Och egentligen vet jag inte vad mer jag ska säga just nu. Saknar dock fortfarande en förklaring till varför Aikidon skulle vara så dålig, men det kanske beror på att de saknar all form av anfall.

Den där stresshanteringen...hur många klubbar och stilar ägnar sig ens åt sånt?

http://youtu.be/0VGH--Z6RVc

Nu kan jag inte låta bli att säga emot, men det där var faktiskt inget annat än ren uppvisning, det var menat att vara snyggt och inget annat.

Den här videon känns isåfall mer representativ för vad aikidon kan åstadkomma men det finns säkert ännu bättre videos:

http://www.youtube.com/watch?v=aicHsMC6rxM

Men som sagt, ingen direkt offensiv teknik i aikidon och då är den säkert inget för mig. Jag ska ändå kolla på de olika stilarna när de tränas och provträna någon eller några av dem, så får vi se hur det blir.

Det du länkade till är Yoshinkan. Om det finns en flummighetsskala i aikido så är de på ganska exakt andra sidan jämfört med Ki-Aikido.

Under tiden jag tränade taijutsu hade jag Peter Törngren som instruktör på ett par läger, han är en duktig och pedagogisk instruktör. Han åkte i alla fall på den tiden till Japan med jämna mellanrum och tränade där, vilket är en förutsättning för att utvecklas på den nivå han är.