Jag lider av PED - "Porrimpotens". Här är min rehabiliteringsproccess!

Du verkar ha testat allt så för din egen skull: Ta dig i kragen och bestäm dig!
- Acceptera situationen
- Lämna killen

Bara att välja! INGET blir bättre av att du går runt och mår dåligt över detta. Ta ett sista snack med killen och berätta att du menar allvar. Lyssnar han inte då bör du göra slut eftersom då är han respektlös och en sådan vill du inte vara med oavsett om du står ut med porren eller inte. Han borde kunna förstå dig och vara intresserad av ditt välmående.

Det fetmarkerade i din text tyder på låg integritet och det är något du får jobba med. Detta är DITT liv. Ta ingen skit!

Är även lite tröttsamt att läsa om detta som ju ändå är off topic i denna tråd.

Dag 24, snart 25

Har tappat all lust. Vill inte knulla. Vill inte runka. Vill inte kolla på porr. Fantiserar inte ens om sex längre. Det har ringt några tjejer, men klippte bara av samtalen. Med en så la jag bara på luren. Mitt i samtalet. Sa inte ens hejdå. Usch. Antar att jag måste be henne om ursäkt. Jag brukar ju ha särskilt kul ihop med henne. Fast det känns som att det inte spelar så stor roll ändå. Känner mig likgiltig. Nej, tjejer finns det gott om. Ja, flera miljarder.

Dessutom kommer hon tillbaka. Det gör de alltid. Bara att kolla på missfine, hennes pojkvän struntar i henne och ändå stannar hon kvar. Du borde göra slut, det är min åsikt. Hitta en bättre kille? Vad ska du ha honom till när det finns bra killar? Kolla i tråden. Det sitter schyssta, bra killar som offrar blod, svett och tårar för att komma ifrån porren så att de kan tillfredsställa sina flickvänner ordentligt. Och så sitter din pojkvän och snaskar balle i ensamheten framför en unken, möglig datorskärm medan hans stackars flickvän går runt och är ledsen och otillfredsställd? Dessutom ljuger han om det?

Nu är jag ingen dr.phil men vad är ett förhållande där ena parten ljuger? Vad väntar du på? Vad oroar du dig för? Är du rädd för att vara ensam? Är det det här du vill tänka tillbaka på när du är gammal och skröplig? Nej, du lever bara en gång. Slösa inte bort ditt dyrbara liv på en sopa. Vänd ryggen åt honom. Dra vidare. Du får ursäkta min rättframhet, för jag menar inte att vara elak, men vafan. Det är så självklart vad du måste göra från mitt perspektiv. För du kommer aldrig bli lycklig med honom.

Har känt mig såhär i flera dagar nu. Känslokall. Och att jag inte bryr mig. Igår skulle jag diska. Hade glömt ett mjölkglas på diskbänken så att mjölken hade torkat fast i botten. Sådär så att man måste fylla glaset med vatten och diskmedel och låta det stå en stund så att skiten löser sig. Och det är ju enkelt. Ja, en bebis klarar av det. Men nej. Istället tänkte jag bara "sånt här tjafs har jag inte tid med" och så öppnade jag köksfönstret och slängde ut det. På gatan. Sen var det inte mer med det. "Inga konstigheter. Har så många ändå." Usch. Gick ut och plockade upp skärvorna senare, har ju en granne med hund som går där.

Men har lagt mig till med såna där småsaker. Sviniga, onödiga småsaker. Men det går väl över, antar jag. Känns bara konstigt att inte bry sig. Att vara så dryg, kall och likgiltig. Är ju inte sån egentligen? Är ju en glad, omtänksam och mysig filur. Det är faktiskt värre att vara kall än att vara kåt. Men det är bara att fortsätta. Skulle aldrig i helvete ge upp nu. Är för stolt för det.

Lavio, har också drabbats av sömnlöshet. Istället för att sova så ligger jag och svävar iväg i fantasins galenskaper. I flera timmar. Ja, sömnen har blivit rubbad. Din avatar är förresten helt jävla sinnessjuk. Jag kan faktiskt inte låta bli att flina åt den. Det har jag inte gjort på hela dagen. Vilken man. Vilken min. Vilket ansiktsuttryck. Haha. Så absurt det ser ut. Helt priceless. Är det sådär vi kommer se ut när det här är över?

Spexxo, grattis än en gång. Fint och se att det lossnar för dig. Är det en casanovas födelse vi ser? Ja, klart det är. Och grattis Pu, Ja! och er andra till framstegen. Vilken styrka. Hur många män i dagens samhälle klarar egentligen av att göra det ni har gjort? Att bara ställa om till munk-mode och kedja fast den vrålande, eldsprutande kåtbesten i veckor, månader. Tillåt er själva att smörja era egon. För en bedrift, det är vad det är.

Edit: Fan. Ledsen för gnället. Men droppar hellre en rant här än belastar en vän med det.

/Katten

Det är sjukt jobbigt. Det är för övrigt den enda effekten utav PMO-fritt jag märkt av, såhär 16 dagar in. Jag har absolut ingen lust att runka, och som jag nämnt tidigare i tråden så har jag börjar associera negative saker med porr vilket förmodligen har underlättat processen. De senaste dagarna har varit lite svajjiga vad gäller libidon. Jag vet att det bara gått 2 veckor, så förmodligen väntar 2½ månader av likgiltighet... Äsch, det får jag leva med!

Men sömnlösheten är skitjobbig. Man vrider och vänder på sig i timmar tills man sover. Nu har jag turligt nog en lugn period på plugget framför mig, och förhoppningsvis lättar sömnlösheten om 3-4 veckor när det är dags för tenta igen. Men jag ger fan aldrig upp. Jag känner precis som du, är alldeles för stolt för att ge upp.

Haha avataren min är legendarisk! Ser jag ut så när allt är klart så lägger jag skorna på hyllan - då har jag gjort mitt!

Associationer? Lurigt gjort. Smart. Bra där. Du verkar ha kontroll också, det är också bra. Likgiltigheten gör inte så mycket, egentligen. Man får bita ihop helt enkelt. Och så länge du inte börjar sopa ut disken genom köksfönstret så är det lugnt. Dessutom går det över. Det gör allt, till slut. För allt som händer är bara parenteser, egentligen.

Ja, visst är den jobbig? Usch. Ligger och spottar ur mig en massa konstiga idéer och teorier samtidigt som jag filosoferar över allt från Universums djupaste mysterier till ICA's extrapriser på snabbkaffe. Det är en ond cirkel också, blir ju piggare av alla tankar. Man kanske borde ta en promenad innan man lägger sig? Det brukar rensa tankarna och skänka lugn.

Ja, det går ju inte att ge upp. Haha, man är för stolt och envis. Jag hoppar hellre ut från Kebnekaise än ger upp nu. Det händer inte. Jag dör hellre. Det är 65 dagar kvar, punkt slut.

Haha eller hur. Då spelar det ingen roll längre. Det är bara att lägga ner rubbet. Det är bara att packa ihop och dra dig tillbaka. Du kan dö lycklig, med en cigarr i mungipan och ett flin på läpparna.

/Katten

En liten update from mig =)


Befinner nu på semester i florida fram till 28:e. Vilket är otroligt positivt för min rehab. Har inga planer på ligg eller runk. Är här med en manlig vän så det blir inge tid till nå sexrelaterat direkt :P

Dock så är det sjukt snygga o lättkläda damer överallt. Men aa som sagt räknar med att ett uppehåll till 28:e iaf. Vilket känns jäkligt bra, ju längre desto bättre förhoppningsvis.


Lycka till allihopa, kör hårt!

Blir så glad när jag loggar in på morgonen o läser hur mycket ni verkligen kämpar och vill detta.
Ger mig hopp

Fortsätt kämpa ! Ber om ursäkt igen för att jag gått OT igår.

Tack för dessa värmande och stärkande ord.

Jag kom några gånger i helgen.
Och idag är det jävligt trist väder och jag blev lite deppig.
Helvetet, vad sugen jag blev/är på att runka. Men det är fan bara tillfällig tillfredsställelse.
I helgen ska jag träffa tjejen, jag ska förgöra henne...

Det är inte så bra (om det händer allt för ofta). Själv kämpar jag mot att bryta de andra missbruk jag dragit på mig (såsom dator- och "alkoholmissbruk") efter att ha slutat onanera och det har gått bättre och bättre de sista dagarna. Nu ska jag ut och löpa! :-) Man får en hel del energi när man avstår onanin. Man måste bara använda den på rätt sätt.

Edit: Tack Katten för de fina orden. Jag imponeras ibland av den verbala förmågan som skribenter här på FB har. Dock vill jag påpeka att om du är 21 år gammal så äter jag upp min tjejkompis katt :-D

Jag har bestämt mig för att försöka sluta med mina andra laster, en efter en, då jag gått 2 månader utan PMO.

Snart gått 4 veckor utan PMO. 4 veckor till borde jag sluta med Facebook.

Känner att jag också behöver skriva här för motivation!
Dag 2

Jag har inte bara bestämt mig för att försöka sluta. Jag ska sluta och eftersom jag identifierat onanimissbruket den här gången så är jag säker på att jag kommer att lyckas. Tidigare när jag försökt styra upp mitt liv har jag onanerat på som vanligt utan att förstå att det var ett missbruk. Då gick det inte alltid så bra att släppa de andra lasterna.

Just tillbaka efter 92 minuters löpning (allra minst 1,5 mil) på hård asfalt, leriga skogsstigar och hällande i regn i endast några plusgrader. Jag är faktiskt ganska nöjd nu (något jag tidigare har haft problem med att vara) och livet kunde vara sämre :-)


GL, HF!