Radioaktivt sönderfall handlar inte i första hand om atomers rörelseenergi/värme, utan om växelverkan samt kärnors bindningsenergier. En atomkärna strävar alltid efter minsta möjliga totala bindningsenergi.
Hur nukleonerna frigörs från kärnan eller omvandlas för att uppnå detta påverkas av stark/svag/elektrostatisk växelverkan samt kvantfluktuationer och fenomen som tunnling.
Som Bjornebarn säger så skulle det säkert fungera som i din teori rent principiellt, men det skulle krävas mycket stora temperaturer för att det över huvud taget skulle vara meningsfullt att ta hänsyn till.
I slutändan är sönderfall en spontan händelse som du på sin höjd skulle kunna öka sannolikheten för en liten liten liten aning, men det är ändå slumpen som avgör vad som sönderfaller när. Teoretiskt sett skulle varenda radioaktiv atom på jorden kunna sönderfalla om en kvart, men förmodligen blir det inte så.
Att preparat A sönderfaller före preparat B är som påstående egentligen bara meningsfullt om du har oändligt många A respektive B för att skapa ett bra statistiskt urval.