Citat:
Ursprungligen postat av letmebeme
20 år misslyckad. Inget körkort, inget jobb, ingen utbildning. Inga vänner. Ingen pojkvän. Hatar att bo hemma. Stör mig på allt och alla. Hatar att vara beroende av föräldrar. Hatar att jag är beroende av allt. Dator, telefon, alkohol, droger. Kan inte hålla i pengar. Äter inte bra. Har gått 3 veckor då jag bara ätit ägg och ost. Förstår inte världen och världen förstår inte mig. Sitter tyst i sociala sammanhang. Tycker att ingenting är intressant. Trodde först att det berodde på de vänner jag hade, deras samtalsämnen. Men nu märker jag att jag inte tycker att det finns en enda intressant människa. Pratar om skola, om saker som hänt i helgen. Och jag känner JAHA. Finns ingenting att säga om det liksom. Vet inte vad jag ska göra. Funderar på att strippa eller sno pengar och lämna allt. Åka utomlands. Eller dö. Eller knarka. Kämpar varje dag med att ens orka göra någonting. När jag väl gör någonting blir jag skittrött och vill bara sova. Var på fest i helgen, jag minns ingenting. Tyckte att det var skittråkigt, tjejer jag var där med kan sitta och prata om kvällen i flera timmar. Jag undrar, var vi på samma fest? Lever vi i samma värld? Pappa som jag bor med går mig på nerverna. Han kommer och frågar 100000 ggr per dag vad jag gör. Jag tycker att alla är äckliga. Vill vara själv. Samtidigt vill jag inte vara själv. NEJ. Jag orkar inte mer.
Jag e singel

ne men seriöst finns mkt att leva för. Finns många kurser du kan ta för att träffa nya personer. Om 20 år kom igen då kommer du vara på en helt annan plats du kommer ha utbildning. DU komemr ha jobb körkort och nära vänner. DU kan ha detta om 2-3 år också. Jag sj e singel har hyfsad vänkrets ( fick de flesta när jag började plugga på folkhögskola) Bor hemma och söker jobb e 22. Kommer gå små kurser i höst. Har ett vikariat. Det gäller att få en platt form
Har haft ätstörningar e smal e 181 cm och väger 62 kg. Har flera andra problem. E också "beroende " av dator tv böcker film har haft/ har psykiska problem då jag ständigt nedvärderar mig själv och ibland kan jag bli obekväm i sociala situationer.
Det kommer att lösa sig se det positiia testa något nytt. Man kan alltid hitta nya vänner och möjligheter