Omkring 17.30 på kvällen den 26 september 1961 hittades den 46-årige fabriksarbetaren Elis Larsson ihjälskjuten på sin gård i Norrby utanför Järbo en dryg mil nordväst om Sandviken. Den döde, som hade skjutits i ryggen, påträffades av en granne som vid två olika tillfällen hört skottlossning tidigare under dagen. Elis Larsson var en försynt och tillbakadragen man, som – så vitt var känt - inte hade några fiender eller ovänner. Hans umgänge var begränsat till grannarna, några syskon som bodde i närheten och till ett jakt- och fiskelag.
Mordet var till synes gåtfullt men redan från början hade polisen ett hett spår. Offrets grannar kunde nämligen berätta att en grå Mercedes av 1951 års modell med registreringsbokstaven X (för Gävleborgs län) hade synts på gårdsplanen vid två tillfällen tidigare under dagen, dels vid lunchtid (mellan 12 och 13), dels strax efter klockan 15. Det var allmänt känt i området att Larsson brukade komma hem omkring 15.45, då han slutat sitt arbete vid Stegfabriken i Järbo. Grannarna kunde berätta att det sista skottet hade hörts just vid denna tid.
Polisen fick inom kort in en rad tips om den efterspanade Mercedesen. En rad personer hade iakttagit den i Järbo, där den hade väckt uppmärksamhet, dels för att ingen kände igen den (på den tiden visste man vilka personer som bilarna i byn tillhörde), dels för att den framfördes i mycket hög fart. Bilen hade nästan krockat med en annan bil och dessutom prejat ned en gående flicka i dikeskanten. Den sista säkra observationen av bilden gjorde vid 18.30-tiden, då den färdades i riktning mot Ockelbo. Sent på natten kom ett tips om att bilen synts på vägen mellan Malung och Mora. Det var visserligen oklart om denna iakttagelse rörde den aktuella bilen med eftersom det bedömdes som sannolikt beslutade man att spärra alla gränsövergångar till Norge (dit bilen såg ut att vara på väg).
Under onsdagen lyckades polisen identifiera föraren av Mercedesen (som med all sannolikhet hade med mordet att skaffa). Tills vidare nöjde sig polisen med att säga att de letade efter en 22-årig Gävlebo, som antogs ”sitta inne med mycket viktiga upplysningar”. Bara några timmar senare greps den efterspanade – Jan Gustaf Blom hette han – i sin bil i Gävle tillsammans med en nyfunnen dambekant. I förhör erkände han mordet på Elis Larsson och följande framkom:
Jan Blom var bördig från Ockelbo men senast bosatt i Gästrike-Hammarby. Han var en rastlös själ som nyligen förlorat sitt arbete på ett åkeri i Sandviken. Dessutom hade hans förlovning blivit uppslagen kort före dådet. Han hade tagit in på ett pensionat i Järbo lördagen den 23 september under förespegling att han var en resande vägarbetare. Av en slump hade han lärt känna Elis Larsson och till denne sålt en transistorradio som han stulit från sin före detta arbetsgivare (åkeriet i Sandviken). Av någon anledning fick han för sig att Larsson hade pengar undangömda i sitt hus, pengar som han själv var i stort behov av.
Blom beslutade sig för att göra inbrott hos Larsson. Det visade sig att han hade besökt dennes gård vid inte två, utan vid tre olika tillfällen på morddagen. Redan vid femtiden på morgonen låg han gömd i skogen och såg Larsson åka i väg till arbetet. Han tog sig då in i huset via ett fönster på baksidan och fann 1 500 kronor, som han lade beslag på. För pengarna begav han sig till Sandviken, där han köpte den gråa bilen och nya kläder. Men till detta gick alla stulna pengar åt. I den gråa bilen återvände han vid lunchtid till gården, där han gjorde ett nytt inbrott. Nu hittade han bara lite växelpengar men såg i gengäld att Larsson hade två gevär – en älgstudsare och ett (olagligt) halvautomatiskt salongsgevär – i en garderob. Han lånade salongsgeväret och sköt några skott mot en måltavla som stod ovanför Larssons hus. Sedan ställde han tillbaka geväret och åkte därifrån.
Omkring två timmar senare var han emellertid tillbaka på nytt. Nu var han försiktigare. Visserligen körde han först fram bilen till huset men vände sedan och gömde den på en skogsväg, varefter han gick tillbaka till fots. Han letade vidare efter pengar men hade inte hunnit långt när han såg Larssons bil rulla in på gården. Blom fattade då salongsgeväret, tog skydd bakom en bod på gården och sköt Larsson i ryggen när denne klev ur sin bil för att ta in posten. Skottet krossade ryggraden och var direkt dödande. Blom tog offrets plånbok som bara innehöll några tior. Det räckte till ett restaurangbesök på Järbo värdshus … En bild på GM finns i DN några dagar efter mordet.
Av allt att döma dog Jan Blom redan sommaren 1971, det vill säga tio år efter mordet. Åtminstone förtecknar Sveriges dödbok en man med det namnet som till namn, ålder och ursprung stämmer överens med GM. Elis Larsson var född den 23 september 1915 och dog alltså tre dagar efter sin 46-årsdag. Det vore spännande om någon känner till detta fall och dess rättsliga efterspel.
Mordet var till synes gåtfullt men redan från början hade polisen ett hett spår. Offrets grannar kunde nämligen berätta att en grå Mercedes av 1951 års modell med registreringsbokstaven X (för Gävleborgs län) hade synts på gårdsplanen vid två tillfällen tidigare under dagen, dels vid lunchtid (mellan 12 och 13), dels strax efter klockan 15. Det var allmänt känt i området att Larsson brukade komma hem omkring 15.45, då han slutat sitt arbete vid Stegfabriken i Järbo. Grannarna kunde berätta att det sista skottet hade hörts just vid denna tid.
Polisen fick inom kort in en rad tips om den efterspanade Mercedesen. En rad personer hade iakttagit den i Järbo, där den hade väckt uppmärksamhet, dels för att ingen kände igen den (på den tiden visste man vilka personer som bilarna i byn tillhörde), dels för att den framfördes i mycket hög fart. Bilen hade nästan krockat med en annan bil och dessutom prejat ned en gående flicka i dikeskanten. Den sista säkra observationen av bilden gjorde vid 18.30-tiden, då den färdades i riktning mot Ockelbo. Sent på natten kom ett tips om att bilen synts på vägen mellan Malung och Mora. Det var visserligen oklart om denna iakttagelse rörde den aktuella bilen med eftersom det bedömdes som sannolikt beslutade man att spärra alla gränsövergångar till Norge (dit bilen såg ut att vara på väg).
Under onsdagen lyckades polisen identifiera föraren av Mercedesen (som med all sannolikhet hade med mordet att skaffa). Tills vidare nöjde sig polisen med att säga att de letade efter en 22-årig Gävlebo, som antogs ”sitta inne med mycket viktiga upplysningar”. Bara några timmar senare greps den efterspanade – Jan Gustaf Blom hette han – i sin bil i Gävle tillsammans med en nyfunnen dambekant. I förhör erkände han mordet på Elis Larsson och följande framkom:
Jan Blom var bördig från Ockelbo men senast bosatt i Gästrike-Hammarby. Han var en rastlös själ som nyligen förlorat sitt arbete på ett åkeri i Sandviken. Dessutom hade hans förlovning blivit uppslagen kort före dådet. Han hade tagit in på ett pensionat i Järbo lördagen den 23 september under förespegling att han var en resande vägarbetare. Av en slump hade han lärt känna Elis Larsson och till denne sålt en transistorradio som han stulit från sin före detta arbetsgivare (åkeriet i Sandviken). Av någon anledning fick han för sig att Larsson hade pengar undangömda i sitt hus, pengar som han själv var i stort behov av.
Blom beslutade sig för att göra inbrott hos Larsson. Det visade sig att han hade besökt dennes gård vid inte två, utan vid tre olika tillfällen på morddagen. Redan vid femtiden på morgonen låg han gömd i skogen och såg Larsson åka i väg till arbetet. Han tog sig då in i huset via ett fönster på baksidan och fann 1 500 kronor, som han lade beslag på. För pengarna begav han sig till Sandviken, där han köpte den gråa bilen och nya kläder. Men till detta gick alla stulna pengar åt. I den gråa bilen återvände han vid lunchtid till gården, där han gjorde ett nytt inbrott. Nu hittade han bara lite växelpengar men såg i gengäld att Larsson hade två gevär – en älgstudsare och ett (olagligt) halvautomatiskt salongsgevär – i en garderob. Han lånade salongsgeväret och sköt några skott mot en måltavla som stod ovanför Larssons hus. Sedan ställde han tillbaka geväret och åkte därifrån.
Omkring två timmar senare var han emellertid tillbaka på nytt. Nu var han försiktigare. Visserligen körde han först fram bilen till huset men vände sedan och gömde den på en skogsväg, varefter han gick tillbaka till fots. Han letade vidare efter pengar men hade inte hunnit långt när han såg Larssons bil rulla in på gården. Blom fattade då salongsgeväret, tog skydd bakom en bod på gården och sköt Larsson i ryggen när denne klev ur sin bil för att ta in posten. Skottet krossade ryggraden och var direkt dödande. Blom tog offrets plånbok som bara innehöll några tior. Det räckte till ett restaurangbesök på Järbo värdshus … En bild på GM finns i DN några dagar efter mordet.
Av allt att döma dog Jan Blom redan sommaren 1971, det vill säga tio år efter mordet. Åtminstone förtecknar Sveriges dödbok en man med det namnet som till namn, ålder och ursprung stämmer överens med GM. Elis Larsson var född den 23 september 1915 och dog alltså tre dagar efter sin 46-årsdag. Det vore spännande om någon känner till detta fall och dess rättsliga efterspel.