Är jag irrationell därför att jag blir frustrerad över folk som är irrationella?

En sak slog mig nyss...
Om jag samtalar med några personer om t ex. politik eller filosofi och känner mig så frustrerad och irriterad över att dessa personer är så fruktansvärt irrationella, är inte jag själv ganska irrationell då?

Jag menar, om jag verkligen var rationell borde jag väl inte bli frustrerad och irriterad eftersom att jag redan vet att människor är irrationella, och eftersom människor är så irrationella så är jag motiverad till att ändra samhället och det är väl anledningen till varför man har en diskussion från allra första början?


Någon som har en reflektion över hela resonemanget?

Det är högst rationellt att bli frustrerad då ens rationella argument bemöts på ett irrationellt vis. Konstigare än så är det inte. Om du på förhand är medveten om att personen du diskuterar med inte är kapabel att bemöta dig rationellt eller väljer att inte göra det är det beslutet att inleda debatten som är irrationellt, inte den frustration som oundvikligen blir (icke-)diskussionens konsekvens.

Till att börja med så vill jag invända mot din syn på att de du pratar med är irrationella. Jag citerar här Jonas Nillsons text Standard-relativ rationalitet från filosofisk tidskrift nr 3 2005.

"Jag skulle vilja föreslå att vilka kognitiva handlingar det är rationellt för en agent att
utföra beror på vilka standarder för rationalitet agenten ifråga själv accepterar. Vad
som är rationellt för en agent att göra är något som är relativt de
rationalitetsstandarder agenten själv accepterar. Det innebär att det kan finnas fall där
någon klart bryter emot vad vi själva betraktar som korrekta standarder, men där vi
ändå borde fälla omdömet att personen ifråga handlar fullt rationellt"

Om vi sedan tänker oss att det inte endast behöver handla om rationella handlingar, utan även argument, åsikter osv, så får vi ganska snart en bild av en relativ rationalitet där du inte kan avgöra om någon är rationell eller ej, du kan bara avgöra om någon är rationell med dina mått mätta.

Med det sagt så kan vill jag även säga att det inte nödvändigtvis behöver vara irrationellt att bli irriterad. Det kan finnas många "rationella" förklaringar till detta. Ett exempel skulle kunna vara att du bli irriterad för att på ett klart och tydligt sätt visa din omgivning vad du tycker och tänker och vilken vikt du lägger vi just denna fråga. Eftersom du är "motiverad till att ändra samhället" och det enligt den klassiska retoriken är patos, känslomässiga reaktioner, viktiga för att kunna "övertyga" någon, så torde det vara ganska rationellt att uppvisa ett mått av irritation mot de du klassar som irrationella.

Många andra rationella förklaringar till dig irritation kan nog hittas, frågan är bara vilka trosföreställningar och vilka önskningar du har.

Fast jag kan ha fel....

Jag tror att all ärlig tro någon mån är rationell. Att anklaga någon annan för att vara irrationell är att vara oförmögen att kunna se saker ur dennes perspektiv. Sen kan man givetvis mena att en argumentation är vettigare än en annan och att teser som anammats av motparten bör förkastas.

Dock är det så att du, förutsatt att du inte har varit mer framgångsrik än Descartes i ditt metodiska tvivel än han var i sitt, inte har några säkert sanna premisser att utgå ifrån. Av detta följer att vi inte nödvändigtvis behöver ha samma utgångspunkter, och därmed inte heller dra samma slutsatser. Sen kan det givetvis röra sig om en felaktig slutledning utifrån de egna antagandena, och möjligtvis kan vi i detta fall anklaga personen som står för tankefelet för att vara irrationell i just detta, men även här ska vi vara försiktiga. Om tron är ärlig bottnar den ofta i något, och är alltså rationell i den meningen att någon typ av berättigande finns. Om du menar att detta berättigande är otillräckligt får du, precis som din meningsmotståndare, göra vad du kan för att framhålla din ståndpunkt framför den som denna ställs emot.

Du är småkorkad som låter dig påverkas av andra människors irrationalitet.

I fråga om politik så påverkas ju man ju av andras irrationella beslut så det är rationellt, alla som tycker annorlunda är småkorkade.